Lärarförbundet nöjd över att lärarnas makt över betygsättningen kan öka

Betygsutredningen har i dag lagt fram sina förslag till att förändra betygen på grundskolan, gymnasiet, vuxenundervisningen och i särskolan. 

Betygsutredaren föreslår att lärarna får ett större friutrymme när det gäller betygssättning med de kompensatoriska betygen där läraren ska göra en allsidig bedömning och sammanväga elevens kunskaper. Vad tycker du om det?

– Det är verkligen något vi välkomnar. Det har skapat en enorm frustation och stress hos eleverna att deras sämsta prestation ska ligga till grund för deras betyg och att man dessutom har den här kursutformade gymnasieskolan där betyget på de lägre kurserna hänger med eleven hela vägen. Det är inte rimligt. Nu kommer det säkert bli mer fokus på lärande och utbildade lärare kommer att kunna göra den här sammanvägda bedömningen av vilket betyg elevens har visat sig kunna.

Utredningen lyfter ett dilemma att det i Sverige finns en stor andel obehöriga lärare. Det finns idag exempel på kommuner som inte har en enda behörig lärare i exempelvis engelska. Vad behöver göras för att få rättssäkra betyg?

– Bedömning är en av de mer kvalificerade arbetsuppgifter som vi lärare har och det krävs en gedigen utbildning. Det är ingen slump att framgångsrika länder har välutbildade lärare men också har ett stort friutrymme att ta sitt yrkesansvar och det är klart att det inte finns några betygssystem i världen eller kunskapskrav som kan kompensera för att vi inte har tillräckligt många lärare i Sverige. Det går bara att lösa med att göra yrket mer attraktivt och verkligen satsa på att fler kan skaffa sig en lärarutbildning. Vi har ett läge i dag där det kommer ske stora omflyttningar på svensk arbetsmarknad så nu måste både staten och lärarutbildningarna vara på tå för att möjliggöra mer flexibla utbildningslösningar utan att för den skull tumma på kvalitetskraven. Lärarna som i dag finns lider också av brist att utföra kvalitativt lärarjobb som kollegial bedömning, kollegialt lärande och när det saknas lärare så är den typer av arbetsuppgifter allt viktigare. Så allt som inte har med elevernas lärande att göra måste lyftas från lärares bord så man får ägna sig åt det som gör undervisningen och lärandet bättre.

Vad anser du om förslaget om ytterligare ett underkänt betyg, Fx, som ska ligga närmare E betygskriterier än dagens F?

– Vi vet att det är många lärare som efterlyst fler steg och en möjlighet att ge de här elever som ännu inte är godkända men kämpar och ligger nära E någon typ av credd och lite poäng på grundskolan. Samtidigt är vi tveksamma till vilken effekt det egentligen kommer att få. Du är ju lika lite godkänd. Vår oro grundar sig väl framför allt att det kanske leder till mer administration för lärarna än vad det faktiskt leder till positiv effekt för. Eleverna och lärarna måste faktiskt få ägna sin tid åt att ge eleverna det som krävs för att bli godkända. Men vi avfärdar inte Fx men är väl lite tveksamma om det kostar mer än det smakar. Vi vet att många lärare, som arbetar med nyanlända elever som kämpar häcken av sig men ändå inte hinner nå ända fram, har efterfrågat ytterligare en nivå på underkända betyg.

Är det något annat i utredningen som du tycker är bra eller dåligt?

– Vi tycker att ämnesbetygen är bra. Vi tycker också att han tar hand om det som är bra med kursbetygen för elever som byter skolor eller hoppat av genom att föreslå nivåbetyget. Men nu är det viktigt att regeringen söker ett brett parlamentariskt stöd för de saker man vill gå vidare med inte minst när det handlar om de bedömningar som utredare lyfter för att komma till rätta med betygsinflationen. Vi har en sådan och den måste stävjas men ska det lyckas så måste de förslag som föreslås tas i ett helhetssammanhang. Annars riskerar vi att få en gymnasieskola som förändras titt som tätt och ger väldigt olika förutsättningar för olika elever i olika årgångar. Det är inte heller ok. Det här går inte att ändra lättvindigt utan det måste finnas en medvetenhet och långsiktighet när man gör förändringar och varför. För den här betygsinflationen vi har är sprungen ur det skolsystem vi har med skolkonkurrens, skolval och ett jättefokus på genomströmning. Allt det sammantaget skapar den här betygsinflationen. Att ankra betygen i någon form av prov kanske är det som skulle få den största effekten på betygsinflationen men då är det viktigt att dessa prov inte ändras från år till år utan att de går att jämföras och att de inte är på individnivå utan att man lyfter dem på skolnivå.

Hur ser du på att införa ett examensprov på gymnasiet likt Finlands modell där högskolorna kan välja om de tar in på elevens betyg från gymnasiet eller examensproven?

– I Sverige har gymnasieungdomar en andra chans i högskoleprovet och man kan antingen söka på det eller gymnasiebetyget. Om det i praktiken skulle innebära att högskoleprovet blir obligatoriskt och införs under det sista året på gymnasiet i en annan form som examensprov så behöver det inte vara negativt även om vi vet att sådana här examensprov kan skapa en enorm ångest och stress hos elever. Vi vet att lärares betygssättning ändå är rätt pricksäker i att bedöma förmågan till högre studier. Ett sådant prov måste i så fall utredas vidare för att veta om det de facto har den påverkan på betygsinflationen som eftersträvas.