10 frågor och svar – om du utsätts för press om betyg

• LÄS ÄVEN: Ulrica pressades att sätta högre betyg: ”Var hemskt”

Missnöjda vårdnadshavare kontaktar i allt högre grad rektorerna för att deras barn ska få högre betyg än deras prestationer motiverar. Om rektorn inte tydligt förklarar att det är läraren som bestämmer inleds ofta kampanjer mot läraren.

Under våren har Vi Lärare tagit del av flera fall där lärare hamnat i konflikt med sin skolledning efter att ha satt betyg som retat upp vårdnadshavarna.

Lärarna har utsatts för repressalier i form av omplacering och i ett fall förlorat jobbet.

Vi Lärare bad Sveriges Lärares jurister och experter reda ut vad som gäller och vad man ska göra om man blir utsatt.

• Är det tillåtet för rektorer att lägga sig i vilka betyg som en legitimerad lärare sätter?

Det beror på vad man menar med att ”lägga sig i”. Rektor har ju ” det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen”. Det innebär att kommunikation kring betygssättning med lärare kan vara motiverat. Det innebär ju inte att rektor kan eller ska uppmana en lärare att ändra ett betyg.

I det nuvarande kriteriebaserade betygssystemet är det många och svåra tolkningar som lärare måste göra när det gäller elevernas prestationer. Svårigheter med att skapa likvärdighet i ett sådant system är uppenbart. Därför är det viktigt att kollegiala diskussioner förs om betygsättningen i olika ämnen ute på skolorna, sambedömning kan här vara en framgångsrik metod för att ”kalibrera nivåerna”. Ett sådant arbete bör rektorer skapa organisatoriska förutsättningar för.

• Kan rektorn ändra betygen utan dialog med lärare?

Ja, om det uppdagas att betyget uppenbart är felaktigt. Till exempel att fel betyg skrivits in i betygskatalogen.

• Vad ska en lärare som känner sig pressad att sätta högre betyg än vad som är motiverat göra om rektorn uttrycker sitt missnöje?

Kontakta sitt fackförbund, i första hand lokalombudet. Kollegiala diskussioner kring principer för bedömning kan vara ett sätt att skaffa sig kunskap om processen på aktuell skola och få stöd av kollegor.

Här kan man också peka på att försök att betygssättningen är en central del i en lärares arbete och att lärares yrkesetik stödjer professionens autonomi här; ” vid utvärdering, bedömning och betygssättning vara sakliga och rättvisa och därvid motstå otillbörlig påverkan”

• Vilken typ av repressalier/bestraffningar riktas mot lärare som inte faller in i leden, enligt din erfarenhet?

Det handlar nog ofta om mer subtila bestraffningar, det kan räcka med en kommentar från rektor som signalerar till kollegorna, elever eller vårdnadshavare att läraren inte har ledningens stöd. Omgivningen är inte sen att uppfatta sådana signaler. Har elever och vårdnadshavare till exempel uppfattat att läraren gör en strängare bedömning vid betygsättningen än andra finns det förstås en risk att det sätter igång en spiral av klagomål som kan syfta till att få läraren utbytt.

Ett kundstyrt förhållningsätt till vårdnadshavare i frågor som rör sådant som är regelstyrt som betygsättningen är inte bara fel, det kan ytterst göra lärarna direkt utsatta. Vi har sett exempel på att ett bristande stöd från en rektor i dialog med vårdnadshavare som varit missnöjd med betyg verkar ha varit en utlösande faktor för ett efterföljande allvarligt olaga hot mot läraren.

• När kan Sveriges Lärare hjälpa en lärare som upplever sig mobbad av sin rektor?

Medlemmar som hamnar i den här situationen får rådas att så snart som möjligt kontakta skyddsombud på arbetsplatsen, sin lokalförening eller Lärarlinjen.

Sveriges Lärare finns till för att stödja sina medlemmar under hela arbetslivet när problem uppstår och ta tillvara medlemmarnas rättigheter. Skyddsombuden kan verka för att arbetsgivaren följer de rutiner och riktlinjer som ska finnas för att förebygga och förhindra kränkande särbehandling, att det säkerställs att situationen tas om hand på ett sakligt sätt och med respekt för de berördas integritet.

Fullt förståeligt i en sådan här situation lägger den som utsätts ofta all energi på att försvara sig i förhållande till arbetsgivaren. Det vi brukar vilja få medlemmen att fokusera på i första hand är att förstå vilka hälsorisker som hen är utsatt för och se till att hitta stöd någon annanstans när det inte finns hos arbetsgivaren.

Arbetsgivaren måste genomföra de åtgärder som behövs.

Att kontakta facket är ett första viktigt steg, men det kan också vara viktigt och värdefullt med ett professionellt samtalsstöd. Ibland kan det finnas avtal med företagshälsovården som ger rätt till ett visst antal samtal på arbetsgivarens bekostnad. Om inte kan skyddsombudet verka för att medlemmen får det.

Den som blivit sjuk av kränkande särbehandling får också rådas att anmäla händelserna som lett till sjukdomen som arbetsskada. Det kan vara viktigt för att eventuellt få möjlighet till ersättning från arbetsskadeförsäkringen.

Med det sagt är det viktigt att poängtera att det är arbetsgivaren som måste genomföra de åtgärder som behövs och att det inte är alltid som skyddsombud och facket tillsammans kan få arbetsgivaren att agera på ett eftersträvat sätt.

• Vilka rättsliga verktyg förfogar Sveriges Lärare över i en konflikt med en rektor/huvudman?

Om man med rättsliga verktyg menar i vilka situationer organisationen kan ha möjlighet att utverka skadestånd med stöd av arbetsrättsliga lagar och kollektivavtal beror det på vad arbetsgivaren vidtagit, eller underlåtit att vidta för åtgärder, hur det drabbat medlemmen och i vissa fall vad som direkt eller indirekt har orsakat agerandet.

Vid kränkande särbehandling tänker man kanske först och främst på situationen då den anställde kan ha sett som enda utväg att säga upp sig. Under vissa förutsättningar kan arbetsgivaren anses ha provocerat fram en uppsägning på ett så otillbörligt sätt att arbetsgivaren kan hållas ansvarig för den. I sådana fall kan det riktas anspråk mot arbetsgivaren med stöd av anställningsskyddslagen. Den som säger upp sig i ett pressat läge kan ha en viss men mycket kort ångerrätt.

Finns det kopplingar mellan kränkningarna eller missgynnanden och fackliga förtroendeuppdrag, eller att någon utnyttjar sina fackliga rättigheter, finns skydd bland annat genom det skadeståndssanktionerade förbudet mot föreningsrättskränkningar.

Ett särskilt skydd finns också för den som använt det särskilda meddelarskyddet för offentligt finansierade privata verksamheter eller visselblåst. Diskrimineringslagen ger skydd för missgynnanden och trakasserier som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna, bland annat kön, etnicitet, ålder eller funktionsnedsättning, Det är tillräckligt att samband är indirekt eller att missgynnandet endast delvis beror på diskrimineringsgrunden.

Observera också att om någon upplever sig utsatt för kränkande uppträdanden, till exempel utfrysning, eller hån, av chefer eller kollegor är som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna inträder en utrednings- och åtgärdsskyldighet för arbetsgivaren så snart detta når arbetsgivaren.

Arbetsgivaren måste se till att trakasserier upphör.

Arbetsgivaren måste utreda händelserna, ge stöd och information till den som anser sig vara utsatt samt konstatera om trakasserier förekommit eller inte. Om trakasserier förekommit måste arbetsgivaren se till att de upphör. Diskriminering inbegripet trakasserier eller brister som gäller utrednings- och åtgärdsskyldigheten kan ge rätt till diskrimineringsersättning.

Den som vill att Sveriges Lärare utreder om arbetsgivaren har brutit mot lag eller kollektivavtal på ett sätt som kan ge ersättning eller annan form av konkret upprättelse behöver ta en snar kontakt med Lärarlinjen och beskriva sitt ärende så noggrant som möjligt. Observera att fristerna inom vilka organisationen måste agera för att kunna ta tillvara den här typen av anspråk är korta.

• Vilka skyldigheter har en rektor/huvudman enligt arbetsmiljölagar/personalansvar när lärare blir hotade av vårdnadshavare?

Det ställs krav på att arbetsgivare ska bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete och så långt som möjligt förebygga risker i arbetet, det gäller förstås inte minst hot och våld. Men det finns också konkreta krav som gäller alla arbetsgivare, till exempel att det finns säkerhetsrutiner som är kända, att det går att larma, att drabbade snabbt kan få stöd.

Det ska finnas särskilt stöd och handledning om det finns risk för återkommande hot och våld. Något som tyvärr ofta kan vara aktuellt på skolor. Om det finns en påtaglig risk för våld får ensamarbete inte ske. För att det ska vara påtaglig risk räcker att någon uppfattat en antydning om en sådan risk.

Det kan diskuteras om lärarnas arbete med elever kan betraktas som ensamarbete, men skolan kan ändå behöva ta i beaktande att läraren snabbt och enkelt måste kunna nå andra vuxna. Det finns också särskilda krav på att dokumentera händelser eller tillbud som inträffat. Bestämmelserna finns numera i Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2023:2, kapitel 5.

• Vad kan en rektor/huvudman göra sig skyldig till om personalansvaret inte efterlevs?

Personalansvaret innebär förstås att alla lagar och kollektivavtal måste följas i förhållande till personalen. Men om man ser till arbetsmiljöansvaret kan nämnas att det också finns ett straffansvar för en rektor eller annan anställd med arbetsmiljöansvar som har vållat en anställd fara, sjukdom, kroppskada eller i allra värsta fall någons död på grund av ett agerande eller en underlåtenhet att tillgodose de arbetsmiljökrav som gällt.

Ett straffrättsligt ansvar för rektor eller andra befattningshavare förutsätter att ansvaret för arbetsmiljön i det aktuella avseendet har delegerats från arbetsgivaren och att den person som fått ansvaret bland annat har haft de resurser som krävts för att kunna fullgöra ansvaret.  

Arbetsmiljöverket har numera också vissa möjligheter att framställa vitessanktion mot arbetsgivare som inte följer arbetsmiljölagen.

• Riskerar en lärare som känner sig mobbad något om den vänder sig till facket?

Det är inte tillåtet för en arbetsgivare att straffa någon för att den har kontaktat sitt fackförbund eller nyttja sin organisation. Det är inte heller tillåtet att vidta åtgärder i syfta att avhålla någon från att ta en sådan kontakt.

Det kallas för föreningsrättskränkning och kan ge rätt till skadestånd både till den som bestraffats som till den fackliga organisationen. Den som vänder sig till facket ska alltså inte behöva vara orolig för att det straffar sig på något sätt.

• Kan en lärare förlora sin anställning om man förlorar en tvist i Arbetsdomstolen?

Nej, den som låtit sig bli företrädd av sin organisation i Arbetsdomstolen får inte bli bestraffad för det. Det skulle strida både mot anställningsskyddslagen och förbudet mot föreningsrättskränkning i medbestämmandelagen. En annan sak är förstås om tvisten som avgörs av Arbetsdomstolen handlat om en uppsägning varit tillåten eller inte. Har Arbetsdomstolen kommit fram till att uppsägningen var tillåten betyder det att uppsägningen inte ogiltigförklaras utan består.

• Svaren är sammanställda av Karin Ernfors, förbundsjurist, Hans Flygare, arbetsmiljö- och socialförsäkringsexpert, Johan Linder, senior utredare och Mats G Andersson, utredare på Sveriges Lärare.

LÄS MER:

Ulrica pressades att sätta högre betyg: ”Var hemskt”

HP Tran: Dagens lärare pressas till att sätta högre betyg

Var fjärde lärare pressas av rektor att undvika F-betyg

Lärare pressas att höja betyg: ”Det har blivit norm”