Lärare pressas att höja betyg: ”Det har blivit norm”

En rad undersökningar berättar om hur lärare återkommande utsätts för påtryckningar i samband med betygssättning.

– Det kan vara elever, föräldrar eller skolledare som på olika sätt pressar på för att det ska sättas högre betyg. Tyvärr är påverkan på betygssättande lärare så utbredd att man nästan inte reflekterar över det längre. Det har blivit norm, snarare än något som sticker ut, säger Cecilia Warnholtz som är lärare i svenska och engelska på Skälltorpsskolan (åk 7–9) och vice ordförande för Sveriges Lärare i Göteborg.

Påtryckningarna kan variera från mer subtila som att en förälder i utvecklingssamtal säger att ”mitt barn är ingen F-elev” och att det är upp till läraren att lösa det, till mer eller mindre konkreta hot.

– Det sistnämnda är dock ovanligt, även om det händer. Det är betydligt vanligare att en förälder som är missnöjd med ett betyg kräver att barnet ska få göra ett nytt prov, en inlämning till eller på annat sätt visa att hen är värd ett högre betyg.

Inlindade hot är vanligare i socioekonomiskt starka områden.

Föräldrar kan i samband med betygskontakter understryka sin utbildnings- ­eller yrkesbakgrund, position i samhället eller sina ”känningar”.

– Den typen av mer eller mindre inlindade hot är vanligare i socioekonomiskt starka områden än i svaga. Det är föräldrar som vet hur de ska agera och uttrycka sig, säger Cecilia Warnholtz.

En del kan antyda att skolans goda rykte står på spel.

– En skolas budget bygger på hur många elever den har. I en kommun som exempelvis Göteborg finns det många skolor att välja på, både kommunala och privata. Sprids det ett rykte om att en viss skola sätter låga betyg kan det leda till att elever – eller deras föräldrar – väljer andra skolor.

Med jämna mellanrum larmas det om att lärares löneutveckling kopplas till de betyg som de sätter.

– Det är svårt att säga hur vanligt det är. Det är ju inget som en skola eller rektor direkt går ut med. Men jag tror att det hos många lärare finns en oro för att stränga betyg – låg måluppfyllelse – kan påverka löneutvecklingen.

– Höga betyg gör å andra sidan alla glada – elever, föräldrar och rektor. Samtidigt är betygssättning myndighetsutövning. Felaktig myndighetsutövning kan leda till att lärarens legitimation dras in, även om det är mycket ovanligt.

Inträffar det att rektorer ändrar betyg som lärare satt, kanske efter påtryckningar?

– Ja. Jag vet också fall då rektorn bestämt att en annan lärare än den ordinarie ska betygssätta en elev eller ändra ett redan satt betyg.

Enligt Cecilia Warnholtz erfarenhet som högstadielärare gäller de flesta diskussioner betyget F, det vill säga huruvida en elev är godkänd och behörig att läsa vidare på gymnasiet eller inte.

Skulle pressen på lärarna minska om man tog bort betyget F?

– Om alla var garanterade en plats på gymnasiet skulle problemen minska.
Å andra sidan kan ett slopande av F-betyget leda till andra problem, till exempel när det gäller kommunikation kring hur långt en elev har nått i ett ämne.

Lärarbristen ökar pressen på legitimerade lärare.

– I dag är det många obehöriga som arbetar i skolan. Ofta tillfrågas, eller ­beordras, legitimerade att sätta betyg på elever som de inte har haft. Ibland förväntas de skriva under ett betyg som en obehöriga redan har satt.

Många obehöriga lärare i kombination med betygspress försvårar en rättssäker betygssättning.

– Men det innebär också ett arbetsmiljöproblem även om ett ännu större bekymmer just nu är den pressade arbetssituation som många lärare har, med för mycket undervisningstid, för lite tid för planering och efterarbete och för stora elevgrupper.