Aktionen från läraren som satte höga betyg i protest lyfter locket på ett samhällsproblem som har puttrat på ganska länge, skriver HP Tran.

För några dagar sedan skrev tidningarna om en högstadielärare i Göteborg som hade satt högsta betyg på alla sina elever i ren protest. Mycket kan sägas om självaste handlingen. Det var förstås ett felaktigt och icke professionellt agerande från läraren. Betygsättande lärare har ett myndighetsutövande ansvar i form av sin betygsättning och det är ett uppdrag som de flesta lärare tar på stort allvar. 

Enligt läraren själv gjorde hon detta för att hon kände missnöje över sin arbetsplats och ville samtidigt uppmärksamma rektorerna om missförhållanden. Detta efter att rektorn på något sätt menade att lönen var ”kopplad till prestation och att elevernas måluppfyllelse är en indikation på hur väl man som lärare presterar”.

Flera krafter som pressar

Alltså: Ju högre betyg en lärare sätter desto skickligare betraktas hen vara.

  • Höga betyg = Nöjda elever och föräldrar
  • Höga betyg = Gott omdöme om skolan
  • Höga betyg = Starkt varumärke för skolan
  • Höga betyg = Konkurrensstark skola
  • Höga betyg = Mindre dokumentationsbörda
  • Höga betyg = Högre lön för läraren vid nästa lönerevision

Aktionen lyfter locket på ett samhällsproblem.

Det finns flera underliggande och pådrivande krafter som gör att varje enskild lärare pressas till att sätta högre betyg. En lärare som sätter låga betyg blir ifrågasatt (”Vad har du gjort för extra anpassningar?”). En lärare som sätter låga betyg blir kallad till enskilt samtal med rektor, elevhälsan eller missnöjda föräldrar. En lärare som sätter låga betyg är helt enkelt en dålig lärare. 

Puttrande samhällsproblem

Men aktionen, eller vad man nu vill kalla det, lyfter också locket på ett samhällsproblem som har puttrat på ganska länge: betygsinflationen. Nuvarande skolsystem med marknadsstyrningen och vinstincitamenten samt den individuella lönesättningen gör att dagens lärare nästan blir påtvingade att sätta högre betyg än vad de egentligen borde sätta.

Hade läraren ”endast” satt ett betygssteg högre på varje elev så hade nog ingen märkt, brytt eller ens noterat det som hänt. 

Alla elever med… 

  • … F får E.
  • … E får D.
  • … D får C.
  • … C får B.
  • … B får A.

Vi kan känna igen oss

Vi som har läst artikeln om den frustrerade läraren kan ändå känna igen oss i den pressade situationen. Vissa av oss kan säkert skratta åt det och kanske smygönska att vi kunde vara lika djärva och rebelliska. Men i slutändan landar man i samma känslor: uppgivenhet och frustration. 

Det enda som hindrar att betygsinflationen rusar iväg på samma sätt som matpriserna gör just nu är att de flesta lärare i landet är professionella, uppvisar yrkesetik och yrkesstolthet samt tar sitt samhällsuppdrag och myndighetsutövning på högsta allvar. 

Och det tycker jag att vi ska vara väldigt, väldigt tacksamma för.