Så här ser fönstren ut på skolan i Skänninge.
Skolans trasiga fönster får inte bytas: ”Fryser och svettas”
Malin Bergling, lärare och skyddsombud på Lindbladsskolan, tvingas arbeta i en miljö som påverkas av de dåliga fönstren.
Arbetsmiljö
Fönstren på en skola i Skänninge är så dåliga att lärare och elever inte kan fokusera på sitt arbete. Ändå har Länsstyrelsen rivit upp ett lovat fönsterbyte.
– Det är så pass dålig arbetsmiljö att vi inte kan nå våra mål, säger Malin Bergling, lärare och skyddsombud på skolan.
På Lindbladsskolan i Skänninge har man i flera år haft problem med sina fönster. De är i så dåligt skick att det är för kallt på vintern och för varmt på sommaren, något som påverkar både lärare och elever.
– Det blåser in och barnen som sitter vid fönstren på vintern fryser. Att det är oisolerat stör även på grund av att det kommer in för mycket ljud. På sommaren måste vi ha öppet för att kyla ner eftersom fönstren inte stänger ute den varma luften heller, säger Malin Bergling lärare och skyddsombud på Lindbladsskolan.
Anses som ”skyddsvärd”
Skolan är byggd på 40-talet och är ritad av arkitekten Axel Brunskog, den anses därför vara skyddsvärd. När politikerna klubbade igenom ett fönsterbyte gick Länsstyrelsen in och rev upp beslutet. Som motivering till beslutet menar Länsstyrelsen att den kulturhistoriskt värdefulla byggnaden skulle förvanskas.
”De nya fönstren har en annan konstruktiv uppbyggnad med bland annat grövre dimensioner vilket avviker från de befintliga fönstrens utformning. Mot bakgrund av det har Länsstyrelsen bedömt att ett fönsterbyte till de nu aktuella fönstren inte kan anses vara förenlig med varsamhetskravet och att den inte heller är förenlig med förvanskningsförbudet i plan- och bygglagen”, skriver Länsstyrelsen i ett mejl till Vi Lärare.
De nuvarande fönstren har inte blivit underhållna, färgen flagnar och flera av fönstren saknar sitt kitt.
– Jag kan personligen tycka att om det är ett så stort värde i de här fönstren så hade man kunnat underhålla dem lite bättre, säger Malin Bergling.
Utöver att det blir en ohållbar arbetsmiljö där varken personal eller elever kan hålla uppe sitt fokus är det också en ekonomisk fråga.
– De fönster vi fick hit var ju betalda och färdiga att installeras, det är ju förlorade pengar. Även energisparmässigt, hur mycket kostar det inte att försöka få upp värmen på vintern? säger Malin Bergling.
Får inte ha markiser
Problemet har pågått länge och skolan har försökt att lösa problemet med värmen på sommaren med solfilm.
– Vi får inte ha markiser av samma anledning, att huset är arkitektritat. Med solfilmen blev det för mörkt i klassrummet i stället så det funkade inte heller, säger Malin Bergling.
Bygglovet har föreslagits två gånger med samma fönster, men ingen lösning har nåtts.
– Att fönstren är trasiga påverkar även på andra sätt, det kommer in fukt som förstör material, smuts kommer in och när det blåser utomhus flyger papper runt i klassrummet. Det handlar helt enkelt om att de skapar en så pass dålig arbetsmiljö att vi inte kan nå våra mål, eleverna orkar inte, säger Malin Bergling.
LÄS MER:
Iskylan slog till – då rasade graderna i klassrummen
