De står upp till bildningens försvar: ”Svår att manipulera”

LÄS ÄVEN: Torkel Klingberg: ”Alla behöver en lärare som pekar ut riktningen”

”Vad skolan var: en ljusvärldens kontroll över hålorna, den spanande ugglan, kunskapens alltid försökande fågel, som jagade gråhetens råttor och skyddade släktet från digerdöden Dumhet”.

Så skriver Harry Martinsson i självbiografin ”Nässlorna blomma”.

Citatet har också namngivit journalisten Jenny Maria Nilssons antologi, ”Den spanande ugglan”. Där skriver 16 författare texter om skolan; lärare, akademiker, debattörer.

Fokus är samma som ugglans, bildning.

– Jag brukar tänka på det som ett nät. Man har ett generellt nät av bildning, en uppfattning om hur historien har sett ut, vilka årtal olika viktiga händelser inträffat, om samhället och hur det har varit och hur det har vuxit fram … och sedan har alla sina specifika nät som är tätare inom vissa områden säger Jenny Maria Nilsson.

”Stor bildningslängtan”

Lärare är bildningsnätets väverskor.

– Jag hoppade av gymnasiet och började arbeta och jag var ledsen för det, jag har alltid haft en stor bildningslängtan. En ganska klassisk traditionell bildning som jag tycker ska komma alla till del. Och jag är ju en stolt förespråkare av slöjd och teckning och musik, en bildning där man ser till hela människan men som också är genuin på något vis och där människan och eleven också tillåts forma sig själv och använda sin bildning, säger hon.

Bildningsinstitutioner på knä

I sociala medier är hon en hård debattör, på telefon gör den mjuka skånskan ett samtal om bildning till ren själavård.

Men bildningen står under hot.

Rapporten ”Nedskärningarna fortsätter” släpptes 2024 av Sveriges Lärare. Där vittnar lärare i samtliga kommuner om hur extrapersonalen försvinner, lärartjänster försvinner, och pressen ökar.

Sveriges Lärares förbundsordförande Anna Olskog kallar dem ”de värsta på 30 år”. Varje år går nära 20 000 elever ut nian utan godkända betyg.

Risken är att bristande finanser urholkar demokratin.

– Den person som kan läsa och skriva och räkna och som har byggt sin egen autonomi är svårare att manipulera och lura, säger Jenny Maria Nilsson.

Även andra bildningsinstitutioner knäar under piskan. Under mandatperioden har regeringen dragit in en halv miljard på folkbildningen.

Folkbildningsrådet uppskattar att en femtedel av studieförbundens folkbildning försvunnit.

På folkhögskolorna är 14 procent av lärartjänsterna borta, och skolor har tvingats lägga ner.

Folkbildning är också temat för Bokmässan i Göteborg.

Söker nya former för folkbildning

Idéhistorikern Sverker Sörlin, även ordförande för Folkuniversitetet, har just släppt boken ”Till folkbildningens försvar”, den senaste av titlarna i en bibliografi lång som eftertexterna på en Marvel-film.

Bland annat föreslår han folkbildning på recept, som en del av återuppbyggnaden av en institution som funnits i nära 150 år. Och om AI kan avlasta människor från de mest grundläggande arbetsuppgifterna, kan de också använda tiden de vinner till bildning. Föreslår Sörlin.

– Om vi ska restaurera, eller reformera och utveckla ett framgångskoncept, så kanske man inte bara kan göra samma sak som man gjorde när man började, utan man måste utveckla nya former. Det finns mycket som tyder på att människor nu för tiden är mycket mer intresserade av sin egen hälsa – man är medveten om hur man lever sitt liv och betydelsen för hur långt detta liv blir, säger han.

”En speciell världsbild”

Hemmet ligger en kort promenad från Kungliga tekniska högskolan i Stockholm, där han har en deltidstjänst som senior professor. Han är en garant för humaniora i en studiemiljö där preferensen för STEM (naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik) är ännu tydligare än vad den är i svensk universitetspolitik i övrigt.

Bokhyllorna verkar vara de bärande väggarna, och arbetsmaterial är utspritt över köksbordet.

– Den största kategorin utbildade är ekonomer, och jag har inget mot ekonomer i sig. Men det blir en speciell typ av världsbild och jag skulle önska att det fanns andra sätt att tänka, som var minst lika närvarande, säger Sverker Sörlin.

Bildningen har tappat kurs

Bildningen både formar och ifrågasätter vår världsbild.

Men den har tappat i kurs.

I Sverige har kulturminister Parisa Liljestrand (M) konstaterat att ”böcker är en viktig del av litteraturen” och på Svenska Dagbladets debattsida skrev liberalen Mats Persson att färre borde gå fristående kurser på universiteten.

Sverker Sörlin har tidigare skrivit om kulturens betydelse.

– Att folkbildningen har fungerat så bra som försvar för ett demokratiskt samhälle är för att demokratin och kulturen ingår, säger han.

Otillbörlig påverkan ökar

Även om USA är ett extremare exempel har svenska PEN registrerat 17 fall av otillbörlig påverkan på svenska bibliotek under 2025. De flesta av fallen gäller önskemål om att plocka bort böcker med hbtqi-tema.

I USA är vissa forskningsteman och ord numera förbjudna på universiteten.

Tänkare som framlidne Rysslandsexperten Martin Kragh, amerikanska Anne Applebaum och Timothy Snyder kritiserar förutsättningarna för demokratin. Hur autokratier formas, den verkliga makten hamnar hos en person eller hos en liten grupp i stället för hos folket.

Sverker Sörlin följde perioden vid förra regeringsskiftet med intresse. Efter förhandlingarna vid Tidö slott gick det snabbt.

– Helt nyligen så tyckte man över hela det politiska spektrumet att folkbildning var bra, mot en fondbild av 100 år av konsensus. Så kommer den här situationen, man är beredd att göra det här. Det är intressant.

Hittar motiv för nedskärningar

Han menar att Sverigedemokraterna var drivande i nedskärningarna i folkbildningen.

– Deras negativa syn på folkbildning och studiecirklar och kunskapsfrågor generellt är en sorts spinoff på deras djupgående nationalism. Det är inte bara någon sorts Sverigekärlek i största allmänhet, utan det faktum att man är väldigt noggrann med vilka som är svenskar.

– För att man ska kunna upprätthålla en sådan förståelse av världen, så kräver det en ganska långtgående form av disciplinering. Man vill inte utsätta sig för risken att människor ska börja tänka på ett annat sätt, säger han.

Motivera nedskärningar

Satsbrädan fanns där redan.

Studieförbunden anklagades för fiffel med skattepengar i Järva, och för kopplingar till gängkriminella i Botkyrka.

ABF i Botkyrka-Salem fick lägga ned.

– Politikerna fick någonting att ge sig på, och då kunde man också motivera nedskärningar. Det var förhållandevis begränsade belopp inblandade i de där bedrägerierna, men man kan liksom börja implicera att det är ett ruttet system.

Bildning inte längre idealet

Jenny Maria Nilsson ser avregleringen som ett av de avgörande kliven på vägen mot en skola där bildning inte längre är idealet.

Hon återvänder till Harry Martinsson, som skriver om charlataner och bedragare som vill kasta grums i ögonen på den spanande ugglan.

– Det finns en kringbransch som vill sälja någonting i skolan och som arbetar upp ett teoretiskt narrativ om varför detta är nödvändigt, som till exempel ed-tech och digitaliseringen. När jag konfronteras med de här människorna, enskilda människor eller i grupper, och jag ser dem jättemycket på Linkedin, vill de i grunden inte att folk ska ha kunskap. De kan inte manipulera människor när de har kunskap, säger hon.

En möjlig startpunkt

Men det handlar inte bara om att följa pengarna, om det hon kallar ”ormoljeförsäljare och charlataner”.

– När man säljer ut ett skolväsende och det decentraliseras har politiken inte längre någon kontroll. Det finns ingen orderkedja och det blir fragmentiserat och splittrat och sedan försöker man liksom lösa det med detaljkontroll på lärare och elever, i stället för att liksom ha ett regelbaserat system, säger hon.

Jenny Maria Nilsson ser Liberalernas reglering av lärarnas undervisningstid som en möjlig startpunkt för en återgång till en klassisk bildningsskola.

– Det blir problematiskt att SKR inte förstår, säger att ”det kommer bli svårt, det kommer bli dyrt”. Men lärarnas möjlighet att planera och förbereda lektioner är ju en grund för bildning. Vi är väldigt psykologiserande kring skolväsendet, men ofta handlar det om pragmatiska saker, som effekter av styrning. Det är viktigt att förstå.

”Professionen har för liten roll”

Sverker Sörlin vill ge lärarna mer makt över hur utbildningen utformas. Det säger han i ett långt resonemang om att utbildningsbudgeten generellt är liten i förhållande till andra samhällsområdens, och att det pågår en debatt om att arbetsmarknaden i högre grad ska kunna påverka vad människor väljer att studera.

– När vi pratar om universitetsfrågorna pågår det en diskussion ute på lärosätena, och staten lyssnar. Det finns en sorts dialog. Men när det gäller utbildningar i skolan tror jag att professionen har för liten roll. Särskilt om man vill införa allmänbildande moment. Hur man ska göra det, vet jag inte.

Det finns redan stoffträngsel.

Ett kapitel i ”Den spanande ugglan” är skrivet av Dan Collberg, Jenny Maria Nilssons gamle lärare, numera pensionerad.

Därför är bildning viktigt

Det är också det kapitel hon nämner, på frågan om vilket hon skulle rekommendera för läsare som är lärare.

– Han var en liksom levande, kunnig lärare han var egensinnig och hade karaktär och brydde sig om att vi lärde oss saker. Han skildrar väldigt fint hur förändringen inom svensk skola har sett ut. Jag var jätteglad när han tackade ja.

Och Sverker Sörlin har värkt fram det slutliga svaret på varför bildning är så viktigt.

– Det finns trygghet, någon form av självkänsla som i grunden är positiv för människor. Man faller inte för vilka påståenden som helst om man är allmänbildad. Det gör att varje människa också kan vara suverän.

LÄS ÄVEN:

Torkel Klingberg: ”Alla behöver en lärare som pekar ut riktningen”

För Åsa Wikforss måste hjärnan komma först

Här tar lärarna bussen till Bokmässan