”Hur ska en ensam lärare kunna ha individuell uppstart med åtta elever samtidigt?”, frågar sig Caisa Johansson. Foto: Fredrik Karlsson
Till startsidan
Caisa Johansson har bättre löneutveckling, större frihet och mer självbestämmande efter att hon lämnade läraryrket. Foto: Fredrik Karlsson
Lönestatistik
Efter nästan 20 år som gymnasie- och högstadielärare i naturvetenskapliga ämnen bytte Caisa Johansson bransch. Och höjde sin lön med flera tusen kronor i månaden.
– Jag arbetar i dag som processingenjör på ett läkemedelsbolag i Karlskoga.
Caisa Johansson berättar att hon är uppvuxen i en ”lärarfamilj”, läste naturvetenskapliga ämnen på universitet och tog en magisterexamen i biokemi.
– Jag kompletterade den med en lärarutbildning och har arbetat som lärare i matematik, kemi, biologi och naturkunskap på gymnasiet, komvux och högstadiet i Degerfors. Jag var även förstelärare och arbetslagsledare.
– Framför allt i början var det kul att arbeta som lärare, även om det kändes som en nagel i ögat när jag fick veta att mina ingenjörskolleger kanske tjänade 20 000 kronor mer i månaden än vad jag gjorde.
Med tiden växte frustationen över situationen i skolan.
– Jag kom ofta hem från jobbet och var arg över hur saker och ting fungerade, över byråkratin, över hur lite utrymme och frihet lärare har. Jag kände att jag skulle kunna göra saker och ting mycket bättre för eleverna, men saknade verktyg och möjligheter att göra det. Ofta var det någon regel som satte stopp.
Stora nivåskillnader i klasserna, framför allt på högstadiet, försvårade möjligheterna att bedriva bra undervisning.
– Samtidigt som många av eleverna hade med sig ett F i matematik när de kom upp till högstadiet, var det flera som hade ett A. Som ensam lärare är det svårt att hantera en så stor spännvidd bland eleverna i samma klass, framför allt om den är stor. Det blir ofta inte bra för någon.
– Till det ska läggas växande krav på individuell anpassning, men utan ökade resurser. Hur ska en ensam lärare till exempel kunna ha individuell uppstart med åtta elever samtidigt? Det går inte.
Tyngande dokumentationskrav, New Public Management och marknadisering av skolan bidrog till att hon till slut fick nog.
– Eleverna har blivit som kunder. Skulle man dessutom tillrättavisa den som inte uppträdde korrekt kunde det upplevas som en kränkning.
”Hur ska en ensam lärare kunna ha individuell uppstart med åtta elever samtidigt?”, frågar sig Caisa Johansson. Foto: Fredrik Karlsson
Våren 2020 sa hon upp sig.
– Jag började arbeta som processingenjör på ett amerikanskt läkemedelsföretag i grannkommunen Karlskoga.
– Vi tillverkar inte tabletter, utan de aktiva substanserna i läkemedlen. Min uppgift – lite förenklat – är att designa och utveckla produktionslinjer. Det är jättespännande och kul.
Tjänar du mer som processingenjör än vad du gjorde som lärare?
– Företaget som jag arbetar på har inte de högsta ingenjörslönerna i regionen. Ändå tjänar jag cirka 5 000 kronor mer i månaden än om jag hade arbetat kvar som lärare plus att jag får ersättning för övertid, vilket jag inte fick som lärare. När företaget går bra får vi bonus.
– Dessutom kan jag räkna med en betydligt bättre löneutveckling. Jag har också en större frihet och mer självbestämmande.
Saknar du skolan?
– Nja. Jag kan sakna eleverna och den tillfredsställelse som uppstår när man lyckas få en elev att verkligen förstå något. Jag vill att alla ska älska naturen som jag gör. Det var min drivkraft från början.
Helt har Caisa Johansson inte lämnat skolan.
– Efter att jag slutade som lärare blev jag invald i Degerfors kommuns kultur- och utbildningsnämnd för Vänsterpartiet. Jag vill göra en insats och använda mina kunskaper och erfarenheter från lärartiden.
Hur har det gått?
– När jag kom in i nämnden blev jag till en början överraskad över okunskapen på en del håll. Det finns fakta och naturlagar som vi måste förhålla oss till. Gravitationen är inget att tycka något om. Den finns oavsett vad vi anser om den.
Debatt ”Ägandet flyttas allt längre bort från klassrummet.”
Debatt ”Sätter fingret på sambandet mellan organisatoriska brister och individens ohälsa.”
Ledarkrönika Det finns bättre vägar än att låta barnen betala priset, skriver Anna Olskog.
Jag är lärare Johnnie Lindgren om vad han skulle göra som utbildningsminister för en dag.
Debatt Regeringen vill lägga ner utbildningen till specialpedagog – och debatten fortsätter.
Debatt ”Problemen är komplexa, men bottnar i hög grad i en skriande brist på resurser”
Debatt ”När Mohamsson talar om skolan låter det som ett fängelse med mattesal”
Debatt ”Att flytta specialpedagogiken bort från elevhälsan är ett högriskprojekt”
Debatt Specialpedagogens svar på regeringens förslag om ny utbildning till speciallärare.
Debatt Centerpartiet: ”Omöjligt att få igenom stora delar av sin skolpolitik.”
Granskning Ensamma och splittrade mellan olika skolor.
Granskning Utbildningsnämndens ordförande: ”Det är inte alls bra”
Granskning Checklista: Signaler att vara vaksam på.
Debatt ”Ni har missförstått både lärarrollen och demokratin”
Debatt Dags att införa en ”Lex” i skolan – en skyldighet att agera när elever far illa
Debatt ”Skolan behöver befrias från ideologi”
Debatt Svarar om att straffa elever: ”Tvärt emot rådande forskning, statens offentliga utredningar och Barnkonventionen”
Debatt Slår ett slag för didaktiken: ”Undervisning är som att balansera på en knivsegg”.
Debatt Hon vill se bättre förutsättningar för fackliga ombud: ”Avgörande roll”
Debatt "Måste göra det enda verkligt liberala: öka samarbetet över blockgränserna”
Debatt ”Bör ge huvudmän möjlighet att erbjuda No Excuses-modellen – och ge föräldrar friheten”
Krönika Nya läro- och kursplaner: ”Annars blir uppdraget omöjligt för lärare och elever.”
Debatt ”Som att ge alla samma skor oavsett storlek – och sedan hävda lika villkor”
Debatt ”Kompetensen, dimensioneringen och de fysiska miljöerna lirar tillsammans”
Debatt ”Lärarkåren är inte överens om vad utbildning är längre” skriver Martina Nordin
Debatt Elinor Keiriö Östlin, lärare i förskola, kräver ett arbetsliv som är hållbart.
Krönika ”Som nyexaminerad lärare förväntas vi klara allt.”
Krönika ”Man kan inte bara stapla arbetsuppgifter i bergsformation.”
Arbetsbelastning Sveriges Lärare: ”Guldläge att minska barn- och elevgrupper”.
Debatt Läraren vill lyfta sina barns lärare – och framgångsfaktorn i klassrummet.
Debatt ”Tillhör den grupp som i högre utsträckning saknar godkända betyg”
Förstelärare Sveriges Lärare protesterar mot tidsbegränsade tjänster.
Krönika Svindlande – snart kan jag lägga till polis på mitt CV!
Ledarkrönika Efter hoten mot Anna-Karin Hatt: ”Vi lärare kan inte rädda demokratin på egen hand – men utan oss går det inte.”
Debatt Johan Kant undrar om skolreformerna kommer att få önskad effekt
Arbetsbelastning ”Positivt att SKR uppmärksammar den växande administrationen”
Debatt ”Jag hoppas den politiska diskursen om digitala verktyg vänder snart”.
Debatt ”Analysen kommer fortfarande att krävas, men vi lämnar den än mer till eleverna”
Debatt ”Samhällets syn på yrkesprogram och vuxenutbildning gör saken värre”
Debatt Lärare kan inte arbeta hemifrån: ”Syns tydligt i lönekuvertet”.
Arbetsbelastning Kritiken: ”Man måste kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt.”
Krönika Men här är vad som kan få nästa Talis-resultat att lyfta.
Debatt Kräver ny syn på skolan: ”Att utgå ifrån att lärandeuppdraget går att isolera är förödande”.
Debatt ”Våra elever behöver möta vuxna som tar sig tid att lyssna, som inte dömer”
Debatt ”Vi är läromedelsutvecklare, administratörer, logistiker, schemaläggare, lärare.”
Ledarkrönika ”Kommunerna kan inte friskriva sig från huvudansvaret – lagar ska följas. Punkt.”
Skolpolitik Simona Mohamsson "redo att frånta kommunerna huvudmannaskapet”.
Debatt Simona Mohamsson: ”Staten behöver återta det fulla huvudmannaskapet över skolan.”
Talis ”Svenska lärare trivs med sitt jobb – till priset av en ohållbar arbetsbelastning.”
Talis Världens största undersökning av lärares yrkesvillkor: Fler lärare ser positivt på sitt yrke.