Utredning: Kommunerna sviker förskolan

Den här artikeln publicerades ursprungligen på en tidigare version av Förskolan

Annat Förskolan utnyttjas i arbetsmarknadspolitiskt syfte av kommunerna, som ställer för låga språkkrav på personalen. Det är en slutsats i Lotta Edholms utredning ”Förskola för alla barn”, som överlämnades till skolministern för ett år sedan.

Lotta Ringdahl

29 dec 2021

I sitt arbete med utredningen om hur fler barn kan gå i förskolan för att få bättre språkutveckling i svenska fick Lotta Edholm flera vittnesmål om hur illa ställt det är med svensk förskola. Bristen på utbildad personal, höga sjukskrivningstal, stora barngrupper, svårt att få tid till planering med mera. En annan sak som bekymrar henne är att många som arbetar i förskolan inte behärskar det svenska språket tillräckligt väl.

– Jag är kritisk till hur många kommuner använder förskolan som arbetsmarknadspolitiskt verktyg, och att de inte ställer tillräckligt höga krav på personalens kunskaper i svenska. Det här bidrar till att det blir lägre andel utbildad personal i socioekonomiskt utsatta områden, där de egentligen behövs som mest. Jag har hört många vittna om hur barn i förskoleklass inte kan prata svenska trots att de vuxit upp här.

Nödvändigt med språkkrav

För att få fler barn att gå i förskolan och lära sig svenska bättre lämnas en rad olika förslag i utredningen. Bland annat språkkrav när man anställer personal, och fastställt innehåll i barnskötarutbildningarna.

– Det duger inte med korta kurser, säger förra skolborgarrådet Lotta Edholm. Dessutom behöver även utbildningarna ställa språkkrav. Det finns exempel på utbildade förskollärare som inte kan ordentlig svenska. Man har släppt igenom dem ändå, och förmodligen har de kommit in på utbildningen med felsatta gymnasiebetyg. Det är ett systemfel.

Andraspråksutbildning på förskollärarutbildningen är ett annat utredningsförslag som Lotta Edholm lyfter fram:

– I dag ser det väldigt olika ut, men vi anser att det ska vara obligatoriskt. De allra flesta förskollärare kommer att möta de här barnen under sitt yrkesliv, därför är det viktigt att de har den kunskapen.

Obligatorisk förskola

Utredningen föreslår även obligatorisk förskola från fem års ålder, och uppsökande verksamhet för att locka vårdnadshavarna att ha sina barn i förskolan.

– Ett annat problem är närvaro. Det finns barn som är inskrivna på förskolan men sällan är där. Detta borde kommunerna ta fram statistik på, vilket inte kan vara svårt i vår digitala värld. Då skulle vi få en tydlig lägesbild och kunna motivera vårdnadshavarna bättre. När barn bara dyker upp sporadiskt är det svårt att planera verksamheten.

Trots alla problem i förskolan ser Lotta Edholm ljust på dess framtid.

– Jag är av naturen optimist, och svensk förskola är fortfarande en av världens bästa. Men eftersom få vill utbilda sig måste de här yrkeskategorierna uppvärderas. Och det måste synas i lönekuverten att man utbildat sig i jämförelse med dem som kommer in direkt från gatan.

Utredningens förslag

• Kommunerna ska bedriva uppsökande verksamhet genom att kontakta vårdnadshavare till barn som inte är inskrivna i förskolan när de fyller 3 år.

• Obligatorisk förskola från 5 års ålder.

• Direktinskrivning av barn som behöver förskola för att få en bättre språkutveckling i svenska.

• Förskolor med särskilt svåra förutsättningar ska kunna inrätta karriärsteget förste förskollärare. En förste förskollärare ska få ett lönetillägg på 10 000 kr/månad.

• Det ska införas ett enhetligt innehåll för utbildning till barnskötare.

• Förlängning av Läslyftet.