Rissa Seidou har fått höra att vissa sökt till polisutbildningen med henne som förebild.
Till startsidan
Likvärdighet Alla förskolor på Järvafältet ska få besök av polisen. Barnen måste förstå att polisen inte står för något läskigt och dramatiskt, utan tvärtom något tryggt och säkert. Vi var med när områdespolisen hälsade på en förskola i Akalla.
– Det är fantastiskt att barnen lär känna vår områdespolis, säger förskolläraren Sahra Abdalle Hussein.
Det lyser av förväntan i barnens ögon när områdespolisen Rissa Seidou och två kollegor kliver in på förskolan Akalla Hill.
– Hej allihop, är ni glada att se polisen?
Salen fylls av ljudet från ett unisont ”jaaa!”, varpå samtliga 18 femåringar får berätta för polisen vad de heter. När hon till sist fått sorlet att tystna formulerar hon den stora och viktiga frågan:
– Vad gör polisen?
Svaren kommer smattrande utan betänketid: ”Tar tjuvarna”, ”Tar dumma människor”, ”Hjälper människor”. Rissa berömmer barnen och tar sedan fram en stor kasse.
– Här har jag presenter som ni ska få på slutet. Men först ska ni få jobba lite.
Ur kassen lyfter hon upp en bunt klippark med rubriken ”Klä din polis för olika uppdrag”. Entusiasmen går inte att ta miste på när barnen inser att de ska få göra klippdockor. ”Jag vill göra en tjejpolis!”, ropar en flicka och sätter saxen i arket.
Medan arbetet är i full gång kliver Rissa åt sidan och berättar bakgrunden till besöket, ett besök som kom till på polisens initiativ.
– Jag hade varit ute på förskolor ett par gånger före pandemin, men på senare tid har intresset att få besök av mig och andra poliser ökat kraftigt.
Förskolorna och polisen har en gemensam målsättning: att avdramatisera den roll som polisen har. Redan barn i förskoleåldern snappar upp att det händer otäcka saker i området, att människor blir skjutna eller utsätts för annan typ av våld.
Rissa Seidou har fått höra att vissa sökt till polisutbildningen med henne som förebild.
För en del barn har polisen kommit att förknippas med hemskheter, med företeelser som de inte förstår.
– Därför är det så viktigt att vi poliser får berätta för barnen vad vi gör, att vi finns här för deras skull, att de alltid kan komma fram och prata med oss. Vi besöker ofta skolor, men vi har bestämt att det trygghetsskapande arbetet ska börja ännu tidigare.
Nyligen skickade polisen ut en förfrågan till alla förskolor i stadsdelen Rinkeby-Kista och undrade om de skulle vilja ha besök. Responsen var översvallande.
– Vi skulle behöva vara fler områdespoliser för att klara den stora efterfrågan!
När de är ute på förskolorna pratar de självfallet om trafiksäkerhetsfrågor. Men Rissa har av erfarenhet insett att hon måste ta upp andra och svårare ämnen också, eftersom hon träffat barn med ”ett osunt intresse för vapen”.
– En sexåring kom till exempel fram till mig och frågade om han fick låna min pistol, om han fick prova att ”skjuta mig”. Jag har föreläst för många barn i olika stadsdelar men har aldrig stött på detta tidigare.
Intill oss börjar barnen bli klara med sina klippdockor. Rissa knäpper upp lite av sin skjorta och visar upp den svarta skyddsvästen undertill.
– Vad är det här?
Flera av barnen viftar med sina nyklippta dockor där skyddsvästen kommit på plats.
– Varför har vi en sån här?
Inget av barnen kan svara.
– Vi har den för att det finns onda människor som vill hugga polisen eller vill skjuta på oss. Känn här hur hård den är!
Polisens viktigaste vapen är munnen, pennan och papperet.
När alla barnen fått kliva fram och känna så kommer Rissa in på den kittlande och kanske viktigaste frågan av alla:
– Vilka är polisens viktigaste vapen?
Barnen sitter tysta, några förstulna blickar riktas mot pistolen i hölstret på hennes höft. Men ingen svarar, trots att hon upprepar frågan. Så hon svarar själv:
– Polisens viktigaste vapen är munnen, pennan och papperet, säger hon och pekar i tur och ordning på sin mun, sina pennor i bröstfickan och sitt block.
Rissa ber barnen upprepa: ”Munnen, pennan, pappret.”
– Pistolen här, säger hon och lägger handen på kolven, den använder vi väldigt sällan. Pistolen är inte bra, den hjälper inte.
Barnen lyssnar storögt medan hon berättar att när något har hänt, när några har bråkat med varandra, så pratar hon med alla och lyssnar på vad de har att säga. Och sedan skriver hon ner allt hon får höra.
– Det är som hos er här i förskolan, om ni blir arga på varandra ska ni ju inte börja bråka och puttas, ni ska prata med varandra.
– Inte puttas! upprepar ett av barnen och de andra hojtar med.
I ett hörn av salen står förskolans rektor Maud Svensson och följer mötet med stort intresse. Hon hade inte tänkt vara där, men när vi på tidningen ringde och frågade henne ett par dagar tidigare om hennes åsikter om besöket blev hon nyfiken.
Och hon sticker inte under stol med att hon också blev lite orolig.
– När jag förstod att media skulle vara här tänkte jag att det kunde bli ett konstigt fokus. Vi är ju vana vid alla negativa rubriker, vid all uppmärksamhet kring det tråkiga i vårt område samtidigt som vi tycker att det också händer så mycket positivt här.
Så vad tycker du så här långt?
– Det här är väldigt bra, såna här besök borde många förskolor få. Det var ju fantastiskt att höra hur hon beskrev polisens vapen för barnen.
Vad var du orolig för?
– Jag är alltid orolig för att vårt område blir mer stigmatiserat än det redan är. Jag hade trott att mötet nästan uteslutande skulle handla om cykelsäkerhet, så jag kände mig inte helt trygg när du förklarade att också andra frågor skulle komma upp.
Men nu känner du dig tryggare?
– Absolut, jag håller helt med om att vi måste avdramatisera polisens roll, få barnen att förstå vad polisen arbetar med. Precis som när vi bjuder in andra yrkesgrupper, till exempel brandmän eller renhållningsarbetare.
Rissas möte med barnen är på väg att rundas av, även om inget tyder på att barnen börjat tröttna.
– Hur många av er vill bli poliser? Räck upp en hand!
En hand åker upp i luften, och så ytterligare en. Till sist viftar hälften av barnen.
– Oj, fantastiskt! Det här måste vi berätta för våra chefer, säger hon och ler mot sina två kollegor intill.
Lucia, Taaliah och Hanna och deras kamrater på förskolan Akalla Hill fick ett uppskattat besök av områdespolisen.
Mätningar har visat att uppåt 75 procent av de boende i Järvaområdet har lågt eller inget förtroende för polisen, sådana attityder bland vuxna kan förstås smitta av sig på barnen.
– Genom att de lär känna mig och andra poliser i tidig ålder kan de få en mer korrekt och positiv bild av vår roll i området.
Rissa avslutar med att ta fram de 18 presenterna: varsin reflex i formen av en polisbil.
– Vi hade bara reflexer med tråkig text i lager, säger hon till mig efteråt. Så jag övertygade ledningen att låta mig beställa dessa bilar och även klippdockorna. Det måste vara roligt när vi kommer!
Rissa och hennes två kollegor, som vill förbli anonyma i tidningen, måste hasta vidare. Barnen vinkar till dem även efter att ytterdörren gått igen.
Ett par dagar senare ringer jag förskolläraren Sahra Abdalle Hussein och frågar vad barnen nu säger när de smält intrycken från besöket.
– De är så glada och upprymda, polisbilen har de satt på väskan eller overallen. Och de berättar spontant för de andra barnen om polisens viktigaste vapen: ”Munnen, pennan och pappret.”
Och hur har deras föräldrar reagerat? Många har ju en kylig inställning till polisen.
– Jättepositiva! De vill gärna ha bilder av sina barn med polisen. De har kanske inte sett polisen i den här rollen så ofta.
Själv har Sahra Abdalle Hussein sin åsikt klar:
– Polisen borde komma till oss varje år!
LÄS ÄVEN
Årets UBB-vinnare – Eva ger nytt liv åt gamla regellekar
Stort speltest – förskolor provspelar årets nyheter
Vikten av gemenskap i arbetslaget
Dilemmat Studenten: ”Hur ska jag förhålla mig till allt otäckt som kan hända?”
Krönika Ska vi kunna ge barnen tid, rum och ro att hitta på lekar, experimentera och uppleva, i linje med läroplanen, så måste vi ibland fånga stunden när den kommer och våga vika av från det planerade spåret, skriver förskolläraren Marie Eriksson.
Podcast Hur skapar vi hopp i en samtid präglad av klimatkris, krig och orättvisor? Det pratar lärarna i förskolan Sandra Hollstedt och Eva Lindström om i senaste avsnittet av podden.
Fokus Kvinnan bakom Förskoleupproret: ”Jag känner mig mer hoppfull när jag gör något”
Fokus ”Det är viktigt att synliggöra hela cykeln”
Debatt En trygg profession i förskolan kan lyssna på kritik, värdera den och sedan välja att antingen ändra något eller stå fast vid sitt beslut med sakliga argument, skriver Linda Wångdahl, bebyggelseantikvarie och förälder.
Vår metod Mätningarna har lett till konkreta förbättringar av arbetsmiljön.
Förskola Föräldrar får dokumentation som de inte läser – medan rektorer inte får den dokumentation som de efterfrågar. Det visar en ny rapport av forskaren Christian Eidevald.
Podcast I senaste avsnittet pratar vi om relationen till barnens vårdnadshavare. Hur påverkar förhållandet till föräldrar vårt arbete med barnen, kan vi ha en privat relation med föräldrarna och samtidigt vara professionella – och hur personliga får vi vara?
Lärarutbildning Pedagogikforskarna Åsa Sahlée och Ylva Holmberg befarar att musiken i förskolan utarmas då ämnet krympt i lärarutbildningen.
Krönika Har du hört talas om barnpengen? Med den krossar man effektivt varje förskollärares dröm om barngrupper med färre antal barn, även när barnkullarna minskar, skriver Erik Stenkula.
Skolpolitik Vi är i stort sett nöjda med övergångsreglerna, säger Pia Rizell, andra vice ordförande i Sveriges Lärare.
Krönika Varje vår är det samma sak. Förskolebarnen ger sig ut och plockar skräp. Vet ni, det är bland det värsta jag vet, skriver Eva Lindström.
Podcast Vad kan vi göra när en kollega beter sig illa, hur förebygger vi otrevligheter och var går gränsen mellan en konflikt och att vara allmänt otrevlig?
Forskning ”Ökar förutsättningarna för att de engagerar sig i verksamheten”
Podcast Det finns så många aspekter av förskolan som engagerar. Det är podden ett bevis på, säger producenten Elias Krantz.
Lärarutbildning Närapå halvering av antalet studenter: ”Mycket oroväckande”, säger Pia Rizell, andra vice ordförande i Sveriges Lärare.
Fråga facket Kan man få löneavdrag för missat jobb på grund av väderkaos? Vår fackliga expert svarar.
Dilemmat Läraren: Vad gör vi när barnen inte får med sig ordentliga kläder?
Debatt Att anställa fler pedagoger löser inte problemen med 30 timmar förskola, skriver Jennie Wiberg Prckova, lärare i förskolan.
Krönika När vi berättar att vi inte hinner med vårt uppdrag, då finns de där, de som direkt bara måste berätta att de minsann hinner med alla barn, att de minsann kan prata med alla barn varje dag, i lugn och ro, skriver Eva Lindström.
Reportage Läraren: ”Barnen ska känna att förskolan är deras”.
Podcast I senaste avsnittet av Förskolan pratar vi om barnens förändrade och i många fall försämrade språk.
Panelen ”Därför är det viktigt att bygga goda relationer med vårdnadshavarna.”
Debatt Det är orättvist och missriktat att skylla på lärarna när förskolans undervisning inte håller måttet – de verkliga orsakerna försvinner ur sikte, skriver läraren i förskolan Annamaria Lindau.
Krönika Det har varit ett par dagar nu då alla fyra pedagoger i arbetslaget fått vara kvar på avdelningen, trots det låga barnantalet. En helt surrealistisk situation för oss, skriver Sara Agné.
Min metod Susanne Andersson vill förmedla att alla kan påverka – i stort och smått. Till exempel genom att fixa vantar till hemlösa.
Krönika När satt du senast med ett barn i lugn och ro och pratade, bara ni två? Ändå vet vi att barns språk utvecklas bäst när man pratar med varandra, i lugn och ro, skriver Eva Lindström.
Fokus Två av tre lärare uppger att barnens språk har blivit sämre.
Fokus Stora barngrupper bidrar till språkraset, menar professor Linda Fälth.
Fokus Forskaren: ”Påverkar resultatmässigt, emotionellt, socialt och demokratiskt.”
Fokus ”Vissa barn kan bara säga kniv och gaffel på engelska”
Fokus Med leken i fokus har barnen på Ljunggårdens förskola i Kävlinge förbättrat sitt språk samtidigt som pedagogerna fått både mer arbetsglädje och vi-känsla.
Krönika En majoritet av lärarna i vår granskning vittnar om en försämring av ordförråd, berättande, grammatik och förståelse bland barnen. Vad betyder det för förskolans inriktning framöver?
Forskning Det fanns en otrolig tillit till barnens förmåga som vi kanske har tappat bort i dag, säger forskaren Linnéa Waldekranz som jämfört dagens förskola med barnträdgårdarna i mitten av 1900-talet.
Podcast I senaste avsnittet pratar vi om barnen som inte hörs och syns på förskolan. Vilka är barnen som inte tar plats, bör vi ge dem mer uppmärksamhet och hur gör vi det i sådana fall?
Debatt Barn och ungdomar i skolan från förskoleklass till gymnasiet omfattas av arbetsmiljölagen. Barnen i förskolan saknar detta lagstöd, skriver barn- och ungdomsläkaren Nils Lundin, som vill se ett bättre skydd förskolebarnens hälsa.
Krönika Hur tillåtande är dessa fina iordningställda miljöer i förskolan? Ni har alla sett dem, det finns massor av konton på sociala medier, det ena mer inspirerande än det andra, skriver Eva Lindström.
Krönika Det fortsätter att fascinera mig hur olika vi presterar beroende på vilka arbetskamrater vi har, skriver Erik Stenkula.
Fråga facket ”Vad är egentligen tillåtet att göra på arbetstid?”
Dilemmat ”Vi som arbetar med barn ska vara förebilder – men kan ofta vara otrevliga mot varandra”
Podcast I senaste avsnittet pratar vi om förskolans kompensatoriska uppdrag. Var går gränserna för vad förskolan bör och kan ta ansvar för? Och när är hemmiljön så pass utmanande att vi måste orosanmäla?
Så gör vi Förskolans bokstavsfredagar fick barnens intresse för ord att explodera.
Krönika ”Hur kan lagen få skydda förövare i förskolan?”
Forskning Genom lek kan barn närma sig komplexa fenomen, visar ny forskning.
Podcast Rörelse och fysisk aktivitet på förskolan – så gör vi
Arbetsmiljö Vi frågade tre lärare i förskolan hur väl rustade de är i vintervädret – och om jobbet står för skor och arbetskläder.
Krönika Barnen blir färre, de äldre blir fler, tänk om och tänk nytt. Lärare i förskolan blir lärare på äldreboende. Tänk att ge dessa gamlingar en meningsfull vardag, skriver Eva Lindström.
Krönika ”Det tillhör ju inte undantagen att mer än en av dina kollegor är borta.”
Svenska som andraspråk Genom att koppla hemmet och barnets egna erfarenheter till aktiviteter på förskolan stimulerar lärarna på förskolan Rubinen i Södertälje språkutvecklingen hos barn med annat modersmål än svenska.