
Säkerhetsstrategen Brandon Wade vill lyfta fram att det inte är polisen, utan skolans personal, som är först på plats vid ett dåd. Foto: Johan Strindberg
Skoldåden
Utrymning vid brand är en självklarhet – men hur är det med inrymning vid pågående dödligt våld? På Skiljeboskolan i Västerås har PDV blivit ett välkänt begrepp efter en knivattack 2018.
– Vi gjorde vad vi kunde den gången, men i dag skulle vi agera mer professionellt, säger socialpedagogen Maria Stadsdahl.
Det var vid 13-tiden den 18 oktober 2018 som den fruktansvärda nyheten plötsligt spred sig i skolan: en pojke ligger knivhuggen i åttans korridor. Maria Stadsdahl var en av de första som nåddes av informationen.
– Någon hade redan ringt 112, men vad skulle vi själva göra? Jag fick till slut i gång högtalaranläggningen och kunde meddela elever och personal att de skulle göra en inrymning.
Hon är ångerfull när hon tänker tillbaka på uppmaningen hon gav alla sjuor, att de skulle ta sig till gymnastiksalen i en annan byggnad.
– Jag ville få bort dem från den del av skolan där händelsen inträffade. Men vi hade ju ingen aning om var gärningsmannen befann sig, han kunde ha varit på skolgården och då hade eleverna sprungit rakt i famnen på honom.
Attacken bidrog starkt till beslutet att löpande utbilda personalen i hur man hanterar PDV.
Dagen efter påskhelgen är det dags igen. Västerås stads säkerhetsstrateg Brandon Wade står framme vid scenen när personalen kommer in i aulan för en arbetsplatsträff. Rektor Ulla-Karin Mård inleder:
– Den senaste tidens våldsdåd i skånska skolor gör att vi måste vara förberedda om det värsta skulle inträffa här. Därtill är flera av er relativt nyanställda och har inte fått den här genomgången tidigare.
Säkerhetsstrategen Brandon Wade vill lyfta fram att det inte är polisen, utan skolans personal, som är först på plats vid ett dåd. Foto: Johan Strindberg
Brandon Wade börjar med att berätta om attacken i Kristianstad i januari där läraren kom undan med lindriga skador samtidigt som han lyckades rädda hela sin klass.
– Hans skola hade övat, han hade en mental beredskap att agera.
Brandon Wade vill korrigera den felaktiga bilden att det skulle vara polisen som är först på brottsplatsen.
– Det är ni som är först, inte polisen. Här i Västerås tar det i snitt fem minuter för polisen att komma fram. Det är en väldigt lång tid för er.
Under dessa dramatiska minuter är det tre uppmaningar som gäller: fly, göm och slåss (läs mer om begreppen på sidorna 14-15). Men utan kronologi, och allt beroende på situationen.
– Om du befinner dig nära ditt klassrum och kan inrymma dina elever där och låsa dörren, då är det ”göm” som gäller. Är du nära en utgång och gärningsmannen är inomhus, fly ut!
Alternativet ”slåss” är det svåraste.
– Vi uppmanar inte att personal ska försöka stoppa hotet med våld, det är polisens uppgift. Vårt budskap med ”slåss” är att det kan vara sista utvägen om du inte kan fly eller gömma dig.
En stor del av sitt föredrag använder Brandon Wade till att tala om förebyggande åtgärder mot PDV.
– Det här handlar inte om personer som blir våldsverkare över en dag, tecknen har ofta funnits där en lång tid. Sök upp elever som dragit sig undan. De flesta hemmasittare blir förstås inte våldsamma, men riskerna är större i den gruppen.
Han understryker vikten av att rapportera minsta incident, när någon sagt något väldigt olämpligt, betett sig illa, varit elak mot sina kamrater eller gjort något annat som sticker ut.
En av 40-talet lärare i publiken uttrycker sin uppskattning över uppmaningen:
– Vad bra att du påminner oss om att skriva incidentrapporter, jag tror att det slarvas en del med det.
Rektor Ulla-Karin Mård ställer frågan som många torde ha funderat över:
– Ska man göra PDV-övningar även med eleverna?
Brandon Wade svarar att Skolverket avråder, men själv vill han inte vara så kategorisk:
– Börja med att prata med eleverna om vad alla kan göra för att vara mer förberedda. Var inte rädda för att tala om otäcka saker med dem, genom sociala medier är de ju redan helt uppdaterade på vad som hänt på andra skolor.
Madelene Carlson, administrativ chef. Foto: Johan Strindberg
Skolans administrativa chef, Madelene Carlson, berättar att de faktiskt redan börjat förbereda en övning där eleverna ska vara med:
– Den ska helt koncentrera sig på inrymning, hur eleverna bäst kan gömma sig. Vi ska kartlägga vilka utrymmen vi har och var det kan uppstå problem.
Brandon Wade välkomnar övningen, han har varit på skolor där personalen inte ens kände till att det fanns en källare. Socialpedagogen Maria Stadsdahl menar att skolan noga måste förbereda både personal, vårdnadshavare och elever om övningen.
– En stor del av våra elever har utländsk bakgrund, varav många har flytt från krig och våld. Där får vi gå varsamt fram.
Det är framför allt hon och fritidspedagogen Jani Salonen som arbetar med barnen som har störst utmaningar att klara skolan. Jani Salonen har själv smärtsamma minnen från knivattacken i åttans korridor där offret överlevde med någon centimeters marginal. Attacken visade sig vara en isolerad incident mellan två elever, men hade förövaren velat skada fler fanns stora möjligheter.
– Där hade det kunnat gått käpprätt åt helvete. Vi hade inte en aning om var gärningsmannen befann sig.
Jani Salonen fäster stor vikt vid skolans fördjupade samarbete med fritidsgårdarna, socialens fältarbetare, polisen och inte minst handlarna i Skiljebo centrum. Om det uppstår stök och våld kring affärerna och skolans elever är inblandade så ringer de direkt.
Även eleverna själva gör viktiga insatser.
– Det händer ofta att elever berättar för mig eller Maria att det finns personer i skolan som inte borde vara här. De kontaktar oss för att de litar på oss, för att vi byggt nära relationer med dem. Relationer är helt avgörande.
Innan säkerhetsstrategen Brandon Wade måste hasta vidare går vi ner till skolans hjärta, ljushallen med kanske tolv meters takhöjd, där många elever samlas och där trappor leder upp till olika våningar. Maria Stadshall känner oro inför den här platsen om en PDV skulle inträffa.
– Där i hörnet ligger entrén, den som väl kommit in i ljushallen kan snabbt skapa stort kaos.
Rektor Ulla-Karin Mård är mån om att alla nyanställda ska lära sig hur man agerar vid PDV. Foto: Johan Strindberg
Härifrån måste alla kunna fly. En naturlig flyktväg är en halvtrappa upp ett 20-tal meter från entrén. Vi går dit och försöker ta oss in i närmaste korridor – men dörren dit är låst. Ytterligare en trappa upp är det samma sak: dörren in till korridoren är låst.
Brandon Wade förklarar att den här typen av motstridiga behov finns på många skolor:
– När någon ska gömma sig undan en våldsverkare är låsta korridorer ett problem, men för arbetsron där inne är det ett plus. Jag vet att ni hade stök i korridorerna innan ni låste dem.
På liknande sätt finns det en motsättning mellan inrymning och utrymning. Man vill kunna låsa om sig för att kunna hålla en våldsverkare borta, men man måste också ha ett flertal utrymningsvägar i händelse av brand.
– Utymningsvägarna går före, det är lagstadgat, säger Brandon Wade.
När vi står pratar kommer en nyfiken elev fram. När vi säger att vi pratar om PDV tittar han oförstående på oss. Inom kort kommer han veta mer om hur man ska skydda sig om det värsta inträffar.
Förebyggande:
Inventera skolans lokaler, ta reda på flyktvägar.
Inför passersystem och andra begränsande åtgärder.
Skriv upp varje incident där elever uppvisar avvikande beteende.
Arbeta aktivt mot mobbning och sök upp hemmasittande elever.
Samarbeta nära med socialtjänst, polis, fritidsgårdar och lokala handlare.
När attacken är ett faktum:
Du kan inte hjälpa alla, ta hand om dig själv och dem du har runt dig.
Lämna platsen om det finns en snabb och säker väg bort från hotet.
Om det inte går: hitta lämpligt gömställe, barrikadera dörren om den inte går att låsa. Stäng av ljudet och vibrationen på telefonen.
Riskera inte att röja ditt gömställe genom att titta fram eller öppna en dörr.
Vårda bara skadade om det kan ske på en säker och kontrollerad plats.
Källor: Skriften ”Rutin för att hantera pågående dödligt våld” från Västerås stad (kopierad från Ale kommun) och säkerhetsstrateg Brandon Wade.
Vi lärare debatt ”Oscar Björks farhågor om att ett 'alltför snävt fokus på Phonics' skulle hämma språkutvecklingen missar poängen”
Vi lärare debatt Sluta tala om oss lärare och tala med oss i stället. Vad lärarutbildningen ska innehålla bör rimligen även vara en fråga för verksamma lärare, skriver debattören.
Vi lärare debatt Elever i anpassad grundskola får nära 200 timmar färre i svenska än andra elever – men det är tyst kring elevgruppen.
Krönika ”Vad ska vi svara eleverna på frågan om vi kan vara trygga?”
Hoten mot lärarna Läraren Petter Kraftling inrymd på skolan: ”Jag hörde skott”.
Vi lärare debatt ”Krävs helt andra verktyg för att hantera ordningsproblem”.
Vi lärare debatt Demokratiuppdraget riskerar att urholkas, skriver Petra Runström Nilsson.
Vi lärare debatt Belöning till huvudmän som anställer behöriga och frivilligt mentorskap – Centerpartiet formulerar sin nya skolpolitik.
Vi lärare debatt Varningen: ”Politiken styr skolan mot kognitionsvetenskapen”.
Krönika Lärare byter roll hela tiden, utifrån vad situationen kräver, skriver Karin Boberg.
Krönika Ett enfrågeparti befolkat av lärare kunde dominera den politiska debatten om skolan och rensa den från floskler, skriver Maria Wiman.
Vi lärare debatt Utredningen saknar egen grund för sina förslag, skriver 16 forskare.
Lärarliv ”Jag minns var i klassrummet Lars-Olov satt”, säger Inez Degerman, 96.
Arbetsmiljö Sveriges Lärare anmäler Göteborgs stad till åklagare.
Studiero ”Vi vill stärka rektorers och lärares befogenheter.”
Ledare Om partsvägen visar sig stängd, så får vi gå den andra vägen, skriver förbundsordförande Anna Olskog.
Vi lärare debatt Ny skolkultur före ökade resurser – det vill läraren Therese Rosengren se.
Lärarbrist Ny dyster prognos från Skolverket: ”Vi blev förvånade”.
Krönika Maria Wiman om de digitala nationella proven: ”Det är jag som förväntas ta hand om eländet när det kommer”.
Läromedel Skolbibliotekariernas mejlkorgar fylls till brädden: ”Vi behöver stå pall”.
Skolpolitik Målet: Bättre undervisning och mindre administration för lärare.
Förintelsens minnesdag ”Lärare måste prata om hat och fördomar”.
Kunskapsklyftan Nyckeln: Tvålärarsystem, resurstid och färre extra anpassningar.
På djupet Hoppet att vända utvecklingen står till en 50 år gammal läroplan.
Digitala nationella prov Ny funktion för sambedömning – läraren är skeptisk: ”De har inte förstått”.
Slutreplik Slutreplik om personpåhopp i forskningsdebatten och kognitionsvetenskapens nya ställning.
Skolfinansiering Anna Olskog om kravet från nordiska lärare och rektorer: ”Kommunerna klarar det inte”.
Nedskärningar Åtta av tio överväger byta jobb – försöker få politikerna att lyssna.
Skolstök Elever sabbar lektioner och kränker – nu slår Skolinspektionen ner på skolan.
Krönika Måste allting i skoldebatten och i skolans värld alltid vara så himla antingen eller?
Nedskärningar Lärartjänster hotas i den lilla kommunen: ”Det motsvarar 3000 lärare i Stockholm”
Krönika Skolverket och SPSM är lite som amöbor – lever av skolan och orsakar samtidigt skada hos värden, skriver svenskläraren Fredrik Sandström.
Porträtt Före detta statsepidemiologen Anders Tegnell om pandemin, öppna skolor och sitt liv efter stormen.
Våld i skolan Lotta Edholm ger Skolverket ett nytt uppdrag efter larmen om våldet mot lärarna.
Granskning ”Delar av skolans verksamhet är inte längre vetenskapligt förankrad”.
Granskning Skolverkets generaldirektör Joakim Malmström i stor intervju om lärarnas kritik.
Granskning Skolverket bidrar till en lukrativ ”skolutvecklingsmarknad”, säger Linnea Lindquist.
Granskning ”Elever i stort behov av särskilt stöd får det inte, säger läraren och skoldebattören Filippa Mannerheim.
Granskning ”Man tror sig spara pengar – men det blir dyrt i längden”, säger läraren Nicklas Mörk.
Granskning ”Ju viktigare proven är för elevernas betyg, ju mer kommer lärarna styra sin undervisning mot provinnehållet.”
Granskning ”Skolverket borde stoppa projektet och säga förlåt.
Granskning ”Vissa bedömningsunderlag är mer tillförlitliga än andra”.
Våld i skolan Efter skakande rapporterna om våldet – detta kräver lärarna
Jag är lärare Petra Johansson, förskollärare i förskoleklass om vad hon skulle göra om hon var skolminister för en dag.
Hoten mot lärarna Sveriges Lärare vill se hårdare krav på rektorerna i arbetet mot våldet som drabbar medlemmarna
Schema Kunskapsskolan införde nytt system: ”Kulturen inte gynnsam för oss lärare”.
Vi lärare debatt Så påverkar täta rektorsbyten lärarnas arbete.
Våld i skolan Missfall, tand- och ansiktsskador – så drabbades lärare av våldet under 2024.
Hoten mot lärarna Sveriges Lärare i möte med skolministern om kraven som kan stoppa våldet.
Replik ”Debatten om kognitionsvetenskap visar på okunskap och felaktigheter”.