Politikertopparna: Så ska våldet mot lärarna stoppas

Det här vill politikerna göra åt våldet i skolan,.
Den här artikeln publicerades ursprungligen på Läraren.se

De politiska partierna reagerar starkt på Lärarförbundets rapport om våld mot lärare, från fritidshem och förskoleklass upp till årskurs sex.
Här är deras krav på åtgärder.

Christian Carlsson (KD), utbildningspolitisk talesperson: 

Hur reagerar ni på siffrorna?

– Ordningsproblemen och våldet i skolan är förskräckligt. Under socialdemokraternas tid vid makten har otryggheten ökat. De senaste tio åren märks en negativ trend och både lärare och elever upplever att tryggheten har minskat.

Vuxenvärlden måste nu ta kommando över skolan göra upp med stöket och otryggheten, så att såväl barnen som lärarna behandlas med respekt.

Svensk skola ska bedrivas på lärarnas och rektors villkor. Punkt slut.

Vad vill ni göra åt problemet?

– Vi kräver fler vuxna i skolan, tidiga kunskapskontroller och stödinsatser – inte minst fler speciallärare och särskilda undervisningsgrupper. Vi satsar mer än regeringen på lärarnas ledarskap och konflikthantering samt på att stärka föräldraansvaret, men elever som inte behandlar andra barn med respekt behöver i högre grad också kunna stängas av och flyttas. Kristdemokraterna är beredda att göra vad som krävs för att återupprätta ordning, trygghet och respekt i skolan.


Foto: Agnes Stuber

Daniel Riazat (V), utbildningspolitisk talesperson: 

Hur reagerar du på siffrorna?

– Det är förfärliga uppgifter och vi beklagar att så många lärare utsätts för detta. Ingen ska behöva vara med om hot eller våld och det gäller inte minst på arbetsplatser. Arbetsmiljön för lärarna och all personal som verkar inom utbildningsväsendet måste förbättras avsevärt.

Vad vill ni göra åt problemet?

– Många åtgärder behöver vidtas och vi hoppas att regeringen utreder frågan och lägger fram förslag inom en snar framtid. Ytterst handlar det om att dessa verksamheter är underfinansierade och har varit under en lång tid. Nedskärningarna har lett till att det är för stora barngrupper och för lite behörig personal. Barngruppernas storlek behöver minska och lärartätheten öka. Därför måste mer resurser ges till förskoleklass, fritidshem och skola. Större satsningar behöver göras på elevhälsan och på barn som har behov av särskilt stöd.

Därutöver är det viktigt att rektorer och skolledare också får de resurser och verktyg som behövs för att möjliggöra en god dialog mellan föräldrar och skolan. Även samarbetet mellan socialtjänst och skola måste förbättras såväl när det gäller det förebyggande arbetet som när något har inträffat. Det är viktigt att tillägga att all ansvar inte ska hamna på lärare som redan idag får inta rollen som många andra yrkeskategorier utöver lärarrollen eftersom resurser saknas.


Richard Jomshof (SD), utbildningspolitisk talesperson: 

Hur reagerar du på siffrorna?

– Vi reagerar naturligtvis med bestörtning. Det är uppenbart att situationen i den svenska skolan är mycket allvarlig. För den som är insatt i frågan är det dock ingen nyhet. Vi har kunnat ta del av liknande rapporter i många år nu och Sverigedemokraterna har försökt belysa problematiken vid en rad olika tillfällen. Det krävs att vi på allvar tar tag i problemen och går från ord till handling, vilket vi är redo att göra.

Vad vill ni göra åt problemet?

– Skolan behöver ett statligt huvudmannaskap, inte minst för att ta fram ett nationellt regelverk så att lärare och övrig skolpersonal får det stöd de behöver för att hantera situationen. Elever som inte fungerar i den normala skolsituationen måste lyftas ut ur skolan och placeras i en miljö där de får adekvat hjälp, samtidigt som övriga elever ges trygghet och studiero. Vi behöver dessutom fler vuxna i skolan och arbeta för att minska storleken på undervisningsgrupperna, inte minst i de lägre åldrarna.
 

Foto: Magnus Fröderberg

Fredrik Malm (L), utbildningspolitisk talesperson: 

Hur reagerar du på siffrorna?

– Ingen ska behöva utstå våld eller hot på sin arbetsplats. Det är tydligt att vi måste återupprätta respekten för lärare. Det är tydligt att skolan måste få bättre möjligheter att vidta åtgärder för att säkra elevers och skolpersonals trygghet. Det förebyggande arbetet är avgörande, men när det uppstår akuta situationer måste skolan ha tillgång till omedelbara verktyg.  

Vad vill ni göra åt problemet?

– Liberalerna vill att skolan ska få utökat mandat och stärkt befogenhet att skyndsamt agera vid akuta fall. För att återupprätta respekten för lärarna har Liberalerna också presenterat ett ordningslyft. Vi vill förtydliga lärares ansvar och befogenheter i skollagen, att elever som begår brott ska polisanmäla och införa förväntansdokument om vilka regler som gäller på skolan som vårdnadshavaren ska signera.  


Fredrik Christensson (C), utbildningspolitisk talesperson: 

Hur reagerar du på siffrorna?

– Siffrorna är förskräckliga. Våld kan aldrig tolereras vare sig det handlar om våld mot elev eller lärare. En trygg skolmiljö är en förutsättning för lärande. Likväl som vi behöver säkerställa trygghet och studiero för eleverna måste skolhuvudmännen kunna säkerställa en trygg arbetsmiljö för sina lärare.

Vad vill ni göra åt problemet?

– Det är tydligt att lärares och rektorers ställning behöver stärkas, med bättre möjligheter att agera mot stökiga elever. Inom ramen för Januariavtalet var det en viktig fråga som mynnade ut i ett förslag om en nationell plan för trygghet och studiero. Planen innehåller förslag som syftar till att både förstärka det förebyggande arbetet ytterligare och förtydliga lärares, rektorers och skolhuvudmäns mandat och ansvar, med ökade möjligheter att agera mot elever som stör ordningen.

I arbetet med att skapa trygghet och studiero måste också Skolinspektionen bättre följa upp de skolor där det brister och skolmyndigheterna ska tidigt agera för att stötta rektorer och lärare i det arbetet.


Foto: Henrik Svensson Karlsson

Annika Hirvonen (MP), utbildningspolitisk talesperson: 

Hur reagerar du på siffrorna?

– Det är en väldigt stor andel som utsatts, och jag noterar särskilt att det är allra störst utsatthet i fritidshemmen. Det här väcker en del frågor, framför allt över vilken påverkan det har att man har brist på särskilt stöd och väldigt stora barngrupper. Jag tycker att det är väldigt viktigt att i varje enskilt fall gå till botten med vilka åtgärder som måste vidtas. Finns resurserna som behövs och finns det särskilt stöd. Fungerar arbetet med trygghet och studiero, eller finns det andra åtgärder som behöver vidtas? I en del fall behöver man kanske involvera föräldrar och socialtjänsten. Det är viktigt att det här tas på stort allvar.

Det som är kanske mest alarmerande av allt i den här rapporten är att så pass många lärare blivit utsatta av föräldrar. Det är anmärkningsvärt och otroligt allvarligt att vuxna utsätter sina barns lärare för olika typer av verbalt och till och med fysiskt våld. 

Vad vill ni göra åt problemet?

– Vi har för inte allt för längesedan blivit färdiga med en nationell plan för trygghet och studiero, som gått ut på remiss. Jag tycker att det är viktigt att ta ett samlat grepp kring frågor om trygghet och studiero, och att man även tittar på delarna var för sig för att se vad som behövs. I planen tydliggör vi flera viktiga frågor som är kopplade till det här. Dels frågor om vilka befogenheter lärare har, och frågor om klagomålshanteringen.

Jag tror att ett tydligt och välfungerande arbete på skolorna kring trygghet och studiero är en förutsättning för en bra arbetsmiljö, både för lärarna och för eleverna.

Läraren söker utbildningsminister Anna Ekström (S) för en kommentar. 

LÄS ÄVEN

M om skolvåldet – vill se insatser i förskolan

Så vill chefsåklagaren stoppa skolvåldet

Hot och våld mot lärare togs upp i riksdagen