Obligatorisk förskola mot skolvåldet

Lise Tamm menar som många andra experter att det är viktigt med tidiga åtgärder för att minska riskerna att barn hamnar i utanförskap.
Den här artikeln publicerades ursprungligen på Läraren.se

Obligatorisk förskola där alla pratar svenska. Offentliganställdas adresser ska inte vara offentliga. Chefsåklagare Lise Tamm är expert på organiserad brottslighet och vill se skarpa insatser för att minska riskerna att barn hamnar i utanförskap.

Hon blev kontroversiell, Lise Tamm, sedan hon jämfört en del av Stockholm med en krigszon.

Men hon har träffat socialtjänst och poliser, kriminella barn och unga och hon har tydliga åsikter kring tystnadskulturen inom offentlig sektor. Den som också drabbar lärare. 

– De ska få det stöd de behöver av cheferna. Vissa av familjerna har våldskapital och det påverkar socialtjänst, lärare, förskollärare och sjukhuspersonal. Det måste man göra någonting åt, säger Lise Tamm, chefsåklagare vid riksenheten för organiserad brottslighet.

Men majoriteten av utåtagerande barn tillhör knappast klanerna?

– Absolut. Och jag förstår att man är rädd. Men genom att låta dem vara legitimerar man det här sättet att bete sig. Oftast är det problem som ligger bakom och då måste man undersöka det. Man måste prata.

LÄSTIPS Experten: Våldet syns i tvåårsåldern

Lärare får inte se mellan fingrarna

Rullväskan smattrar mot asfalten, hon är på väg på tjänsteresa. Det låter som en tågstation i bakgrunden men hon berättar inte vart hon ska.

– Sverige är ett tillitsbaserat konsensussamhälle. Man använder inte våld som lösning. Det kommer människor från kulturer där det inte är på det sättet. Länder med en svag stat där man inte litar på myndigheterna. Länder där det är krig och man är van att lösa konflikter på annat sätt. Ska man då socialisera sig i det svenska sättet i att lösa problem måste man lära sig hur man gör och vi bör markera direkt, tidigt, varje dag och hela tiden och inte se mellan fingrarna, säger hon.

Metoderna?

Obligatorisk svenskspråkig förskola.

LÄSTIPS: M om skolvåldet – vill se insatser i förskolan

Så vill hon hantera segregationen

– Jag är från Frankrike, där har de skolplikt från tre års ålder. Och jag tror att det är jättebra. Det gagnar individen, men det förutsätter att det är en bra förskola och man håller principerna om allas lika värde. Och att flickor och pojkar behandlas jämställt. Folk som kommer vill anpassa sig, ingå i gruppen. Men då måste man förstå hur man gör, säger hon.

– Stockholms stad jobbar man väldigt mycket med jämställdhetsfrågor och att det är viktigt. Att pojkar får gå i rosa och flickor får ta plats, men så är det inte överallt har jag förstått av vad folk berättar för mig och vad poliser berättar för mig om utanförskapsområden. Jag har själv besökt sådana områden även om jag inte besökt förskolan.

Och för att vara konkret: Vilka barn pratar du om som borde socialisera sig?

– Sverige är ett unikum, vi skiljer oss från resten av världen. Sen förekommer det naturligtvis våld mellan etniska svenskar i stor utsträckning också. Men när du kommer från ett land och du inte får lära dig hur det funkar, du ska gissa själv, så måste företrädare för skola, barnomsorg och sjukvård förklara hur man gör när man sätter gränser.

– Det jag kan säga är inte statistiskt belagt, det är fragment av verkligheten. Men jag har haft fall i rätten med hotfulla föräldrar och vad jag har förstått så har den typen av konflikter ökat.

"För sent vid 15 år"

Lise Tamm menar att det är viktigt att börja tidigt.

– Är de femton år är det för sent. Jag har läst yttranden från socialtjänsten där det framgår att vissa kriminella unga killar debuterade när de var i elvaårsåldern. Det handlar om personrån, gruppvåldtäkter. Riktigt fula saker. Det här säger polisen, tidigare gängkriminella, kriminologer. 

Sen vill hon inskränka offentlighetsprincipen.

– Transparensen är mycket viktig för att undvika korruption. Beslutsfattare ska kunna granskas men det ska inte gå för vem som helst att ta reda på var en lärare, socialsekreterare, domare eller åklagare bor, vilken bil hen äger, eller var barnen bor. Om beslutsfattare är rädda vågar de inte fatta beslut. Det är ett hot mot hela systemet, säger Lise Tamm.