![](/contentassets/94215f10448f4f19b450d78989525218/skarmavbild-2021-10-13-kl.-14.23.09.jpg?width=782&rmode=crop&rsampler=bicubic&compand=true)
Källa: Kantar SIFO. Lärarförbundets lärarpanel, 2021. Svaren avser omfattningen av våld under de senaste två åren.
Hoten mot lärarna Varannan lärare på låg- och mellanstadiet har utsatts för fysiskt våld. Värst är det för lärare i fritidshem, enligt en färsk medlemsundersökning från Lärarförbundet.
Slag i magen, spott i ansiktet, bett i handen och en kniv i armen.
Det är bara något av det som många lärare får utstå i sitt arbete, enligt Lärarförbundets undersökning.
Av de närmare 1 000 lärarna i förskoleklass, fritidshem och årskurs 1–6 som svarade säger 45 procent att de utsatts för fysiskt våld av elever minst en gång de senaste två åren. Nästan var tredje, 31 procent, har utsatts flera gånger.
Källa: Kantar SIFO. Lärarförbundets lärarpanel, 2021. Svaren avser omfattningen av våld under de senaste två åren.
Störst risk att råka illa ut har lärarna i förskoleklass och fritidshem. 59 procent av lärarna i fritidshem har utsatts för fysiskt våld minst en gång de senaste två åren. Motsvarande siffra för lärare i förskoleklass är 54 procent. De som utsatts flera gånger under samma period är 47 respektive 39 procent.
– Resultatet förskräcker, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.
Ännu vanligare än att bli påhoppad fysiskt är verbalt våld.
”Håll käften kärring”, ”jävla idiot” eller en matkniv under hakan och orden ”Jag ska döda dig”. Det är bara några påhopp som lärare fått stå ut med.
72 procent av lärarna säger att de utsatts för verbalt våld minst en gång de senaste åren. Nästan lika många, 62 procent, säger att det skett flera gånger.
Det verbala våldet är störst bland de yngre barnen.
– Ja, det är ett mycket större problem i de lägre åldrarna, säger Veronika Fridlund, utredare på Lärarförbundet och ansvarig för undersökningen.
Lärare riskerar inte bara att utsättas för våld från elever. Föräldrar försämrar också arbetsmiljön.
23 procent av de svarande säger att de utsatts för verbalt våld från vårdnadshavare de senaste två åren. Däremot är fysiskt våld från föräldrar ovanligt. Fyra procent av lärarna säger sig ha utsatts för det.
Att våldet är utbrett på Sveriges skolor bekräftas också av Lärarförbundets ombudsenkät. Drygt 1 300 skydds- eller platsombud har svarat. 66 procent säger att lärare utsatts för fysiskt våld och 86 procent för verbalt våld i deras ombudsområde under 2020.
Är det värre än tidigare?
– Tyvärr går det inte göra några jämförelser eftersom undersökningar om hot och våld i förskoleklass, fritidshem och grundskolans tidigare år är mer eller mindre obefintliga. I den mån dessa lärargrupper har ingått i undersökningar har de klumpats ihop med lärare som har äldre elever. Men eftersom problemen inom dessa grupper är betydligt högre än för de lärare som undervisar i högre årskurser blir det gravt missvisande, säger Veronika Fridlund.
En tidigare rapport från Lärarförbundet visar att bland lärare i årskurs 7–9 har 15 procent utsatts för fysiskt våld och 58 procent för verbalt våld, alltså betydligt lägre siffror.
Bland gymnasielärare har 3 procent utsatts för fysiskt våld och 25 procent för verbalt våld.
Mycket stort | 6 % |
Ganska stort | 31 % |
Ganska litet | 36 % |
Mycket litet | 24 % |
Vet ej | 3 % |
Källa: Kantar SIFO. Lärarförbundets lärarpanel, 2021. Svaren avser omfattningen av våld under de senaste två åren.
Vi lärare debatt ”Jag hoppas att Sveriges Lärare mobiliserar oss till den perfekta storm som skolsverige och kommande avtalsrörelse behöver”, skriver Hanna Garberg.
Vi lärare debatt Fem punkter för att göra läraryrket attraktivt igen.
Skolpolitik Efter protester mot marknadsskolan varje måndag fick lärarna träffa makthavarna.
Särskilt stöd Lärare i ny undersökning: Bara elever med störst behov får stöd.
Vi lärare debatt Pensionerade läraren om framgångsreceptet: Relationellt arbete.
Skolstök Jonas Vlachos: Orsaken till svenska elevers låga resultat är sannolikt en översättningsmiss.
Friskolor Oron för eleverna skyndar på nedläggningen.
Vi lärare debatt ”Mål- och resultathets bakom dalande resultaten”.
Nedskärningar Läraren: ”Den ena handen vet inte vad den andra gör”.
Forskning 30 forskare och 400 anmälda lärare och intresserade på plats under konventet.
Krönika ”Jag är inte den mest trimmade moppen i Finnspång, om man säger så.”
Vi lärare debatt Uppmaningen om tuffa relationsarbetet: ”Detta krävs”.
Nedskärningar Hundratals lärare och linköpingsbor slöt upp i demonstrationen.
Nedskärningar SKR:s chefsekonom reder ut vad som gäller för kommunernas hantering av RUR.
Nedskärningar Fyra kommuner hade ett sammanlagt överskott på över en miljard kronor 2023 – sparar hårt på skolorna.
Nedskärningar Rasar över kommunernas fonderade tillgångar: ”Skolan är absolut en investering.”
Eu-skolvalet Intresset för EU-skolvalet har ökat.
Vi lärare debatt Läraren om de fyra ödesvalen för svensk skola.
Ledare Sveriges Lärares nya ordförande i sin första ledare: Du och jag plus alla våra kollegor bildar ett ”vi” som kan agera och göra skillnad.
Krönika ”Hur gör man i en digital tid full av AI, AR och algoritmer samtidigt som man också vill värna nötandet, det ihärdiga och analoga?”
Hoten mot lärarna Delar av innehållet på kommunens hemsida skapade oro bland lärarna.
Vi lärare debatt ”Rimligare är att vi hanterar kompletteringar med varsamhet”, skriver debattörerna.
Läsinlärning Skolverkets förslag till läslista för alla stadier – hur många har du läst?
Granskning ”Påtryckningar från föräldrar är inte ett generellt problem här.”
Granskning Skolor brister i betygssättning, enligt en kritisk rapport från Skolinspektionen.
Granskning Lärare, skolchefer och forskare ger sin syn på betygssystemet.
Nedskärningar Vi Lärares krönikör Maria Wiman var en av talarna under protesterna i Vaxholm.
Hoten mot lärarna Rör upp känslor bland lärare: ”Spär på oron för oss”.
Vi lärare debatt ”Att fritt låta elever kommentera lärare via olika typer av utvärderingsverktyg är ett särdeles orättvist tilltag”, skriver Olof Linton.
Replik ”Om lärare ska bli läsande förebilder behöver de vara trovärdiga i sin roll som läsare”.
Krönika ”AI slår inte att bli undervisade av en människa som bryr sig – men bryr vi oss tillräckligt?” skriver Per Kornhall.
Krönika Filippa MAnnerheim om fördelar och faror med kursutvärderingar.
Nedskärningar ”Om lärare bestämmer sig för att sluta ställa upp, havererar systemet.”
Krönika ”Av alla skolans gigantiska jätteproblem kan ju inte ”världens bästa lärare”-muggen vara värd att ödsla energi på”, skriver Maria Wiman.
Våld i skolan Paul Carlbark ingrep mot elev och fick sparken: ”Ser det som ett erkännande av kommunen att de gjorde fel”.
Friskolor Ny rapport: Därför kan utlandsägda skolor vara ett problem.
Eu-skolvalet Riksdagens talman Andreas Norlén om resultatet i stundande EU-skolvalet och vad skolorna kan göra.
Eu-skolvalet Hur mår demokratin bland Sveriges elever? Här ger två lärare sin syn.
Krönika ”Säga vad man vill om läraryrket – i klassrummet står tiden aldrig stilla”, skriver Maria Wiman.
Kongressen Så vill Sveriges Lärare gå vidare med förstatligande av skolan.
Kongressen Svarar i enkät: ”Jag har märkt hur bra vi jobbar tillsammans”.
Sveriges lärare Läs hela talet av Sveriges Lärares nya ordförande – ord för ord.
Sveriges lärare Anna Olskog vald att leda Sveriges Lärare: ”Det är underbart – fast svindlande.”
Krönika ”Vilken käftsmäll till säsongsavslutning va?”, skriver Maria Wiman om läsårets sista skälvande veckor.
Vi lärare debatt Inkludering eller exkludering – forskaren och föräldern om skolan för barn med npf.
Friskolor Lotta Edholm om kommunernas ”straffavgifter”: ”Nu måste vi helrenovera friskolesystemet”.
Nedskärningar Tvingas betala kommunens friskolor – oavsett behov: ”Fast i en negativ spiral”.
Nedskärningar Kommunen sparar – läraren: ”Jobbet är samma fast lönen blir lägre”.
Friskolor Skolinspektionens generaldirektör till Vi Lärare: ”Ser ett bristmönster”.
Kongressen Här ska förbundet sätta den politiska inriktningen för de närmaste fyra åren – med en ny ordförande.