
Magnus Henrekson.
Hoten mot lärarna
Oroväckande. Men inte förvånande. Så regerar några skoldebattörer på Lärarförbundets undersökning.
– Det kommer som ett brev på posten när man flyttat över makten i skolan till elever och föräldrar, säger Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi.
Magnus Henrekson är tydlig i sin analys om varför lärare utsätts för våld och hot.
– Skolan säger inte att det är lärarna och rektorer som är auktoriteter, att de bestämmer. Sedan 1970-talet har makten över skolan allt mer flyttats över till elever och föräldrar, säger Magnus Henrekson, professor och forskare vid IFN, Institutet för näringslivsforskning, och fortsätter:
– I dag har eleverna många rättigheter.
För många, tycker han.
– Ja, du kan göra anonyma anmälningar till Barn- och elevombudsmannen. Rädslan att ta i mot en elev som missköter sig gör att andra elever ser att inget händer. Det underminerar respekten för lärarnas auktoritet.
Magnus Henrekson.
Enligt Magnus Henrekson var det ett stort misstag att ge elever och föräldrar stort inflytande.
– Varför ska föräldrar och elever ha en massa makt? Det är feltänkt. Vi har redan obligatorisk skolplikt för att de inte kan sköta skolningen på egen hand, säger han.
Inte heller Inger Enkvist, professor emerita i spanska vid Lunds universitet, förvånas över resultatet i undersökningen.
– Alla som följer skolan vet att det varit på gång. Ingen kan bli överraskad.
Men utvecklingen har gått fort.
– Hade du sagt att det skulle bli så här för 30 till 40 år sedan hade ingen trott att det varit möjligt. Inte i Sverige.
Varför har det blivit så här?
– Vi har fått en situation där även de elever som missköter sig har fått mycket stora rättigheter. Precis som föräldrarna. När man skrev in rättigheterna i läroplanen räknande man inte med de här konsekvenserna.
Inger Enkvist tror på mindre skolenheter och specialanpassad undervisning för vissa elever.
Tillbaka till obs-klasserna?
– Nej, men jag tror på resursskolor för barn med olika diagnoser. Vi måste organisera skolan så att undervisningen är meningsfull för alla elever.
Bo Hejlskov Elvén, psykolog och mannen bakom lågaffektivt bemötande, tycker inte stökiga elever ska separeras.
– Nej. Om tio procent har beteendeproblem kan vi inte säga att de inte får vara med. Vi ska inte tillmötesgå föräldrar och andra som vill det. Det skulle få förödande konsekvenser.
– Många skulle bli väldigt överraskade när de kommer ut i arbetslivet och ser att det finns folk som inte fungerar på samma sätt. I stället för att skydda barn från den som är dum gäller det att ha pedagoger som säger att vi ska ta hand om dig. Därför måste vi ha undervisning om funktionsnedsättningar i lärarutbildningen. Det intressanta är hur lärare ska jobba för att inte bli kallade hora, säger Bo Hejlskov Elvén.
Bo Hejlskov Elvén.
Han menar också att föräldrar, politiker och elever måste respektera lärarnas professionalitet.
– Vi har nedvärderat lärarrollen de senaste 20 åren. I läroplanen finns inslag av att lärarna ska fråga föräldrarna. Hur dumt är inte det! Varför ska en professionell fråga en amatör om hur man ska göra?
Debatt ”Förskolans envägskommunikation kan kosta oss vårdnadshavarnas förtroende” skriver en förskollärare och forskare.
Betyg Utredarens förslag riskerar att få negativa konsekvenser för lärarna.
Debatt ”Ge elever stöd – avvisa inte föräldrar som kämpar för sina barn”
Debatt ”Debatten om digitalisering i skolan allt mer ideologisk och onyanserad”
Debatt ”Eleverna och lärarna som får betala priset" visar var friskolornas prioriteringar ligger, skriver två fackliga ombud inom Academedia.
Debatt I Almegas värld får lärare och elever ta smällen – inte aktieägare eller lobbyister, skriver läraren Patrik Andersson.
Debatt Andreas Mörcks ”hot mot friskolor” är bara ren hushållning med skattebetalarnas pengar, skriver Linnea Lindquist.
Debatt ”Läraren har blivit den som ska verkställa andras önskemål”
Debatt Almega utbildning: ”Lärare och elever får betala priset med regeringens förslag.”
Friskolor Kommer höja kraven: ”Lycksökare som skadat branschen”.
Hoten mot lärarna Utfärdade skyddsstopp för att hindra aggressiv vårdnadshavare.
Debatt ”Skolorna skriker efter behöriga lärare – här sitter 30 akademiker och bara väntar på att få sätta igång.”
Debatt Läraren Carl Lindén uppmanar till åtgärder innan nya betygen införs.
Debatt ”Konsekvensen blir sönderstressade elever och lärare”
Krönika ”Jag förvånades över dessa trasselsuddar som ställde till med bråk precis innan vi skulle skiljas.”
Arbetsmiljö Rättsprocessen inte över – anställs ändå på utbildningsförvaltningen.
Debatt Ulrica Björkblom Agah manar lärare att sluta jaga bekräftelse och att lita på eleverna
Hoten mot lärarna Polisen ser ingen hotbild mot skola eller elever
Arbetsbelastning Det kan bli drabbat av förslagen i Bo Janssons utredning.
Debatt Läraren tvingas trolla när elever saknar grundläggande kunskaper
Debatt Barnläkaren Josef Milerad ser ett ruttnande system där elever far illa och lärare reduceras till handledare
Skolfinansiering Utredning föreslår avdrag på 6 procent av skolpengen till fristående skolor.
Krönika ”Vi vill också hetsäta choklad ibland – eller ta en snus för den delen – utan att kölhalas offentligt.”
Segregation Behövs ingen ny utredning för att hitta lösningen på problemet, enligt Olskog.
Friskolor Kommunerna ska få göra avdrag med 6 procent på friskolornas skolpeng.
Arbetsmiljö Anser att han saknade uppsåt och därför ska frikännas.
Studiero Siffrorna avslöjar – ”långvarig misshandel av skolan.”
Debatt Uppmanar föräldrar att agera: ”Fråga hur många barn det är i gruppen”
Debatt SKR och Academedia nobbar regleringar: ”Ömsesidigt gisslantagande”
Arbetsmiljö ”Man kan inte göra guld av kattskit”. Tre lärare om förslagens påverkan på arbetssituationen.
Krönika På lärarhögskolan förberedde ingen alls mig på att jag skulle behöva genomgå detta trauma var tredje år.
Krönika Vi vet att det är ett ensamjobb men när det blåser då behöver vi någon där, någon som är där för att var där för just oss.
Debatt Niels Paarup-Petersen presenterar rimliga förslag – men de räcker inte, skriver Marcus Larsson i en debattreplik.
Skolavslutning Vad står överst på önskelistan – och vad räknas som muta? ✓ ”Ska vara försiktig.”
Nedskärningar Svaren ännu värre än väntat: ”Sjunkande skepp”.
Timplaner Maria Cronqvist, lärare på Dragonskolan och en av dem som planerade protesten mot de nya timplanerna i Umeå, kritiserade kommunen och gymnasiecheferna:– Lärare riskerar att bli utbrända!Här är hela hennes tal från demonstrationen.
Arbetsmiljö ”Vi ifrågasätter hur stort problemet är, slänger de prillor i taket?”.
Debatt Svarar Filippa Mannerheim: ”Riskerar underminera stödet eleverna har rätt till”.
Debatt Centerpartiet svarar Marcus Larsson om lobbyism och friskoleägare
Krönika Så fort jag kommer hem så händer något – jag transformeras till just den där föräldern.
Arbetsbelastning Koncernen går inte lärarna till mötes om reglerad undervisningstid.
Debatt Riksföreningen för skolsköterskor svarar Filippa Mannerheim om elevhälsan
Timplaner ”Det ger orimliga arbetsförhållanden och leder till onödig stress.”
Guider & tips ”Svenskan blir lidande – alla behöver utveckla sitt språk.”
Debatt ”Vårt kärnuppdrag att förmedla alla människors lika värde”
Timplaner Gymnasielärarna demonstrerar: ”Så orimligt och dåligt att det är provocerande”.
Krönika Vinstutredningens förslag borde varit på plats för 30 år sedan, skriver Per Kornhall.
Krönika ”Det behövs helt andra åtgärder som skulle kunna leda till hela klassrum av saliga korgossar.”
Debatt ”Spontanrasterna handlar inte om att hundratusentals elever drabbas av akut kissnödighet”.
Arbetsmiljö Fälldes i tingsrätten för brott mot grundlagen.