
Magnus Henrekson.
Hoten mot lärarna
Oroväckande. Men inte förvånande. Så regerar några skoldebattörer på Lärarförbundets undersökning.
– Det kommer som ett brev på posten när man flyttat över makten i skolan till elever och föräldrar, säger Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi.
Magnus Henrekson är tydlig i sin analys om varför lärare utsätts för våld och hot.
– Skolan säger inte att det är lärarna och rektorer som är auktoriteter, att de bestämmer. Sedan 1970-talet har makten över skolan allt mer flyttats över till elever och föräldrar, säger Magnus Henrekson, professor och forskare vid IFN, Institutet för näringslivsforskning, och fortsätter:
– I dag har eleverna många rättigheter.
För många, tycker han.
– Ja, du kan göra anonyma anmälningar till Barn- och elevombudsmannen. Rädslan att ta i mot en elev som missköter sig gör att andra elever ser att inget händer. Det underminerar respekten för lärarnas auktoritet.
Magnus Henrekson.
Enligt Magnus Henrekson var det ett stort misstag att ge elever och föräldrar stort inflytande.
– Varför ska föräldrar och elever ha en massa makt? Det är feltänkt. Vi har redan obligatorisk skolplikt för att de inte kan sköta skolningen på egen hand, säger han.
Inte heller Inger Enkvist, professor emerita i spanska vid Lunds universitet, förvånas över resultatet i undersökningen.
– Alla som följer skolan vet att det varit på gång. Ingen kan bli överraskad.
Men utvecklingen har gått fort.
– Hade du sagt att det skulle bli så här för 30 till 40 år sedan hade ingen trott att det varit möjligt. Inte i Sverige.
Varför har det blivit så här?
– Vi har fått en situation där även de elever som missköter sig har fått mycket stora rättigheter. Precis som föräldrarna. När man skrev in rättigheterna i läroplanen räknande man inte med de här konsekvenserna.
Inger Enkvist tror på mindre skolenheter och specialanpassad undervisning för vissa elever.
Tillbaka till obs-klasserna?
– Nej, men jag tror på resursskolor för barn med olika diagnoser. Vi måste organisera skolan så att undervisningen är meningsfull för alla elever.
Bo Hejlskov Elvén, psykolog och mannen bakom lågaffektivt bemötande, tycker inte stökiga elever ska separeras.
– Nej. Om tio procent har beteendeproblem kan vi inte säga att de inte får vara med. Vi ska inte tillmötesgå föräldrar och andra som vill det. Det skulle få förödande konsekvenser.
– Många skulle bli väldigt överraskade när de kommer ut i arbetslivet och ser att det finns folk som inte fungerar på samma sätt. I stället för att skydda barn från den som är dum gäller det att ha pedagoger som säger att vi ska ta hand om dig. Därför måste vi ha undervisning om funktionsnedsättningar i lärarutbildningen. Det intressanta är hur lärare ska jobba för att inte bli kallade hora, säger Bo Hejlskov Elvén.
Bo Hejlskov Elvén.
Han menar också att föräldrar, politiker och elever måste respektera lärarnas professionalitet.
– Vi har nedvärderat lärarrollen de senaste 20 åren. I läroplanen finns inslag av att lärarna ska fråga föräldrarna. Hur dumt är inte det! Varför ska en professionell fråga en amatör om hur man ska göra?
Vi lärare debatt Agneta Gulz: ”Lärare förtjänar bättre möjligheter att ifrågasätta påbud som saknar stöd i evidens”.
Vi lärare debatt ”Oscar Björks farhågor om att ett 'alltför snävt fokus på Phonics' skulle hämma språkutvecklingen missar poängen”
Vi lärare debatt Sluta tala om oss lärare och tala med oss i stället. Vad lärarutbildningen ska innehålla bör rimligen även vara en fråga för verksamma lärare, skriver debattören.
Vi lärare debatt Elever i anpassad grundskola får nära 200 timmar färre i svenska än andra elever – men det är tyst kring elevgruppen.
Krönika ”Vad ska vi svara eleverna på frågan om vi kan vara trygga?”
Hoten mot lärarna Läraren Petter Kraftling inrymd på skolan: ”Jag hörde skott”.
Vi lärare debatt ”Krävs helt andra verktyg för att hantera ordningsproblem”.
Vi lärare debatt Demokratiuppdraget riskerar att urholkas, skriver Petra Runström Nilsson.
Vi lärare debatt Belöning till huvudmän som anställer behöriga och frivilligt mentorskap – Centerpartiet formulerar sin nya skolpolitik.
Vi lärare debatt Varningen: ”Politiken styr skolan mot kognitionsvetenskapen”.
Krönika Lärare byter roll hela tiden, utifrån vad situationen kräver, skriver Karin Boberg.
Krönika Ett enfrågeparti befolkat av lärare kunde dominera den politiska debatten om skolan och rensa den från floskler, skriver Maria Wiman.
Vi lärare debatt Utredningen saknar egen grund för sina förslag, skriver 16 forskare.
Lärarliv ”Jag minns var i klassrummet Lars-Olov satt”, säger Inez Degerman, 96.
Arbetsmiljö Sveriges Lärare anmäler Göteborgs stad till åklagare.
Studiero ”Vi vill stärka rektorers och lärares befogenheter.”
Ledare Om partsvägen visar sig stängd, så får vi gå den andra vägen, skriver förbundsordförande Anna Olskog.
Vi lärare debatt Ny skolkultur före ökade resurser – det vill läraren Therese Rosengren se.
Lärarbrist Ny dyster prognos från Skolverket: ”Vi blev förvånade”.
Krönika Maria Wiman om de digitala nationella proven: ”Det är jag som förväntas ta hand om eländet när det kommer”.
Läromedel Skolbibliotekariernas mejlkorgar fylls till brädden: ”Vi behöver stå pall”.
Skolpolitik Målet: Bättre undervisning och mindre administration för lärare.
Förintelsens minnesdag ”Lärare måste prata om hat och fördomar”.
Kunskapsklyftan Nyckeln: Tvålärarsystem, resurstid och färre extra anpassningar.
På djupet Hoppet att vända utvecklingen står till en 50 år gammal läroplan.
Digitala nationella prov Ny funktion för sambedömning – läraren är skeptisk: ”De har inte förstått”.
Slutreplik Slutreplik om personpåhopp i forskningsdebatten och kognitionsvetenskapens nya ställning.
Skolfinansiering Anna Olskog om kravet från nordiska lärare och rektorer: ”Kommunerna klarar det inte”.
Nedskärningar Åtta av tio överväger byta jobb – försöker få politikerna att lyssna.
Skolstök Elever sabbar lektioner och kränker – nu slår Skolinspektionen ner på skolan.
Krönika Måste allting i skoldebatten och i skolans värld alltid vara så himla antingen eller?
Nedskärningar Lärartjänster hotas i den lilla kommunen: ”Det motsvarar 3000 lärare i Stockholm”
Krönika Skolverket och SPSM är lite som amöbor – lever av skolan och orsakar samtidigt skada hos värden, skriver svenskläraren Fredrik Sandström.
Porträtt Före detta statsepidemiologen Anders Tegnell om pandemin, öppna skolor och sitt liv efter stormen.
Våld i skolan Lotta Edholm ger Skolverket ett nytt uppdrag efter larmen om våldet mot lärarna.
Granskning ”Delar av skolans verksamhet är inte längre vetenskapligt förankrad”.
Granskning Skolverkets generaldirektör Joakim Malmström i stor intervju om lärarnas kritik.
Granskning Skolverket bidrar till en lukrativ ”skolutvecklingsmarknad”, säger Linnea Lindquist.
Granskning ”Elever i stort behov av särskilt stöd får det inte, säger läraren och skoldebattören Filippa Mannerheim.
Granskning ”Man tror sig spara pengar – men det blir dyrt i längden”, säger läraren Nicklas Mörk.
Granskning ”Ju viktigare proven är för elevernas betyg, ju mer kommer lärarna styra sin undervisning mot provinnehållet.”
Granskning ”Skolverket borde stoppa projektet och säga förlåt.
Granskning ”Vissa bedömningsunderlag är mer tillförlitliga än andra”.
Våld i skolan Efter skakande rapporterna om våldet – detta kräver lärarna
Jag är lärare Petra Johansson, förskollärare i förskoleklass om vad hon skulle göra om hon var skolminister för en dag.
Hoten mot lärarna Sveriges Lärare vill se hårdare krav på rektorerna i arbetet mot våldet som drabbar medlemmarna
Schema Kunskapsskolan införde nytt system: ”Kulturen inte gynnsam för oss lärare”.
Vi lärare debatt Så påverkar täta rektorsbyten lärarnas arbete.
Våld i skolan Missfall, tand- och ansiktsskador – så drabbades lärare av våldet under 2024.
Hoten mot lärarna Sveriges Lärare i möte med skolministern om kraven som kan stoppa våldet.