Stort skolpaket – alla nya beslut om skolan

Skolstök, anpassningsrally, lyssneläsning och läskris. Nu har riksdagen röstat igenom flera av regeringens reformer av skolan. Förändringar som ska stötta lärare och höja elevernas resultat.

Vilka beslut har riksdagen fattat om skolan?

• Trygghet och studiero
• Förbättrat stöd i skolan
• Nya läroplaner
• Nytt betygssystem
• Tid för undervisningsuppdraget

Vilka är de viktiga nyheterna för lärare?

Tid för undervisningsuppdraget

Vad innebär beslutet?

• Skollagen ska innehålla en arbetsbeskrivning för lärare – det ska vara tydligt att undervisning, för- och efterarbete och planering ingår i tjänsten.
• Regeringen ska besluta om föreskrifter för hur mycket tid som de olika delarna ska omfatta. Beslutet väntas senare i sommar.
• Information om barnets eller elevens utveckling ska ges vid tillfällen som bestäms av personal på förskolan, fritidshemmet eller skolan, i stället för att den som idag ska ges fortlöpande.
• Utvecklingssamtal ska äga rum minst en gång per läsår, i stället för en gång per termin.
• De skriftliga planerna ska fokusera på elevers kunskapsutveckling.
• All skolpersonal ska vara skyldig att aktivt uppmärksamma och motverka kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier i verksamheten och se till att sådana händelser hanteras.
• Personalens skyldighet att anmäla kränkande behandling till rektorn ändras till en skyldighet att informera om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för allvarlig eller upprepad kränkande behandling.
• Skyldigheten ska även gälla fall där ett barn eller en elev anser sig utsatt för kränkande behandling av någon i personalen.

När?

Ändringarna i skollagen träder i kraft 1 juli 2027.

Trygghet och studiero

Vad innebär beslutet?

• Lärare får ökat mandat att utvisa störande elever ur klassrummet, och rektor får större möjligheter att omplacera elever inom skolan. Det ställer också krav på huvudmän och rektorer att ordna så att eleverna har någonstans att ta vägen, så att skolan upprätthåller tillsynsansvaret.
• Lärare får ökat mandat att utvisa störande elever ur klassrummet, och rektor får större möjligheter att omplacera elever inom skolan. Det ställer också krav på huvudmän och rektorer att ordna så att eleverna har någonstans att ta vägen, så att skolan upprätthåller tillsynsansvaret.
• Lärare slipper kravet på skriftlig dokumentation av utvisning eller beslut om kvarsittning. Dock behöver rektor informeras, eftersom elever som fortsätter störa undervisningen kan behöva stöd eller inkoppling av socialtjänsten.
• Tiden elever kan stängas av från skolan ökas från en till två veckor, och från två till tre tillfällen per halvår.
• Ordningsregler byter namn till skolregler, som ska vara samma för hela skolan. Dessa ska innehålla vilka konsekvenser som följer om elever bryter mot reglerna.
• Elever som hotar säkerheten för andra elever och/eller lärare ska kunna portas från skolan. Det gäller elever på högstadiet och gymnasiet. 
• Skolor ska upprätta ett förväntansdokument, som delas med elever och vårdnadshavare. Dessa bör anpassas för elever i gymnasiet som är myndiga.
• Mobilförbud råder under hela dagen i skola, fritidshem och fritidsverksamhet. Telefonerna samlas in när dagen börjar, och lämnas tillbaka när dagen är slut. Undantag gäller när lärare bedömer att mobilen kan användas i undervisningen, eller för anpassningar för enskilda elever.
• Det blir också tillåtet att driva akutskola på entreprenad, det vill säga att kommunerna kan köpa in tjänster för elever som tillfälligt placeras utanför den egna skolan. Detta gäller för grundskolan.
• Kraven ökar på huvudmän och rektorer, både på det förebyggande arbetet och att arbeta för att upprätthålla studieron på skolan.

När? 

Ändringarna träder i kraft i juli 2026.

Förbättrat stöd i skolan

Vad innebär beslutet?

• Extra anpassningar skrotas.
• Lärare är ansvariga för det stöd som kan ges enskilda elever inom ramen för undervisningen, enklare insatser som inte påverkar helklassundervisningen negativt.
• Standardtester införs för att screena elevernas kunskaper och identifiera stödbehov. Testerna genomförs i årskurs 1,2,3,5 och 8 i grundskolan och anpassade grundskolan. I specialskolan ska de genomföras i årskurs 1, 2, 3, 6 och 9, samt i sameskolan i årskurs 1, 2 och 5.
• Elever som bedöms ha behov ska få rätt till stödundervisning i svenska, svenska som andraspråk och matematik, vilket ska skrivas in i skollagen. Eleven är skyldig att delta.
• Lärare eller mentor anmäler behov av utredning om stöd till rektor, som ska utreda behovet skyndsamt. Anmälan ska ske skriftligt.
• Stödundervisningen ska ges av lärare eller lärare i förskola, och ske antingen enskilt eller i liten grupp. Stödundervisningen kan också ge av en speciallärare eller specialpedagog som är behörig i ämnet.
• Stödundervisningen ska utvärderas senast en månad efter att den påbörjats, och inte ges mer än två månader per termin.
• Det ska bli lättare att besluta om att elever som behöver ska undervisas i smågrupper.
• Möjligheten till anpassad studiegång ska begränsas till de fall där samtliga andra åtgärder, som stödundervisning och undervisning i smågrupper, har prövats.
• Lärare inom kommunal vuxenutbildning ska ha tillgång till specialpedagogisk kompetens.

När?

Förändringarna införs i skollagen i juli 2028.

Ny inriktning för grundskolans läroplaner

Vad innebär beslutet?

• Skollagen ska ändras så att det blir tydligt att utbildningen ska förmedla och förankra kunskaper och värden. Kunskapsutveckling ska inte mätas genom att betygs- och bedömningskriterier uppfylls. I stället är det elevernas kunskaper och färdigheter som ska bedömas.
• Undervisningen ska bestämmas och ledas av lärare eller lärare i förskola. Lärarrollen ska stärkas och vårdnadshavare ska ha begränsat inflytande över elevernas utbildning. Läraren avgör vilket inflytande eleverna har, och när.
• Grundskolan får en sammanhållen läroplan med tydligare inledning, samt kursplaner. Kursplanerna ska ha samma struktur med syfte, ämnets bidrag till skolans mål, mål och innehåll, undervisningsstrategier samt betygs- och bedömningskriterier.
• Undervisningsstrategierna ska först och främst bygga på vetenskaplig grund, i andra hand på beprövad erfarenhet. I ämnet svenska föreslår riksdagen att ljudningsmetoden phonics skrivs in i kursplanen.
• Digital kompetens ska ingå med specifika mål i kursplanerna för svenska, sva, matematik, bild, musik, biologi, fysik, kemi och teknik. Undervisningen ska vara analog i lågstadiet. I mellan- och högstadiet ska digitala verktyg användas restriktivt.
• Kursplanerna i de praktisk-estetiska ämnena ska betona praktiska färdigheter.
• Grundläggande svenska blir ett eget ämne med egen kursplan, för nyanlända elever.
• Sammantagen bedömning införs även för betyget E.

När?

Förändringarna införs från och med juli 2028, för kommunal vuxenutbildning januari 2031.

Nytt betygssystem

Vad innebär beslutet?

• En tiogradig skala där F-betyget skrotas.
• Nationella slutprov införs i grundskola, specialskola, gymnasieskola och Komvux. Dessa ska från 2031 rättas digitalt.
• Samtidigt införs ett nytt meritvärde. Det består till 70 procent av lärarens betyg och till 30 på resultatet i nationella proven. Kalibreringen av betyg och provresultat ska ske hos en statlig myndighet.
• Meritvärdet ska ersätta betyg som urvalsgrund för antagning till högre studier.
• För gymnasiebehörighet och gymnasieexamen krävs ett meritvärde på 4.
• Lärare ska delta i obligatoriska bedömningssamråd, för att öka samsynen på den egna skolan.

När?

I grund- och gymnasieskolan 1 juli 2028, i Komvux 1 januari 2031.

LÄS ÄVEN:

Nya lagar för skolan – det gäller för dig resten av 2026

Efter beslutet om lärarnas tid – kravet på regeringen

Riksdagen: Ny typ av stöd – extra anpassningar skrotas

Riksdagen: Ökat mandat för ordning i klassrummen

Riksdagen: Nya läroplaner som ska motverka läskrisen

Riksdagen: Trots kritiken – ingen åtgärd mot Skolverket