Ledare: Regeringens hemläxa – för en ansvarsfull lönebildning

Den här artikeln publicerades ursprungligen på Läraren.se

Regeringens höstbudget måste säkra­ resurser till skola, utbildning och välfärd – det är en förutsättning för en ­ansvarsfull lönebildning och för ­långsiktig ekonomisk tillväxt.

Levnadsomkostnaderna skenar i spåren av ökade räntor och höjda priser – matpriser och energipriser inte minst. Enligt Konjunkturinstitutet kommer den höga inflationen också att leda till lågkonjunktur och ökad arbetslöshet. 

På svensk arbetsmarknad har fack och arbetsgivare under ett par årtionden kunnat ingå överenskommelser som varit samhällsekonomiskt hållbara och lett till i stort sett årliga reallöneökningar. Och under mer än tio år har lärare haft en bättre reallöneutveckling än arbetsmarknaden i stort.

Nu hotas den här framgångsrika modellen. Som facklig ledare kan jag konstatera att medlemmarnas ekonomiska situation är pressad på ett sätt vi får gå långt tillbaka för att finna en motsvarighet till. Ska parterna kunna nå avtal som inte ytterligare spär på inflationen måste alla dra sitt strå till stacken. Men för att det ska vara möjligt måste politikerna inse att de har en helt avgörande roll att spela. Finns den insikten?

Det krävs politisk handlingskraft för att skydda svensk välfärd mot den ekonomiska krisen. De politiker som tror att det nu är läge att spara på vården, skolan och omsorgen har fått allt om bakfoten. Och de politiska partier som fått för sig att taket i A-kassan ska sänkas måste tänka om. Det behövs en robust arbetslöshetsförsäkring som ger inkomsttrygghet åt många.

De politiker som tror att det nu är läge att spara på vården, skolan och omsorgen har fått allt om bakfoten.

Självklart ligger utbildningssektorn mig närmast hjärtat, men det är ett faktum att utbildning långsiktigt är det bästa skyddet mot ekonomiska kriser. I själva verket är utbildning något som verkligen kan ingjuta hopp och framtidstro. Och grunden för framgångsrika utbildningssatsningar är att lärarna har trygga och stabila villkor för sitt arbete. 

Även på kort sikt framstår det som klokt att förhindra neddragningar i den offentliga sektorn i ett skede då sysselsättningen i den privata sektorn – i vart fall tillfälligt – lär sjunka. En varselvåg i kommunerna som följer på varslen i näringslivet är det sista vårt samhälle behöver. Nu är inte tiden att säga upp personal inom skolan. Varenda lärare behövs, liksom varje vaktmästare, kurator och assistent.

Den statsbudget som ska läggas fram under hösten måste kompensera kommunsektorn för ökade kostnader och minskade skatteintäkter och prioritera långsiktiga satsningar på skola och utbildning. En fortsatt ansvarsfull lönebildning bygger nämligen på att regeringen säkrar stabiliteten på arbetsmarknaden i allmänhet och i välfärdssektorn i synnerhet. Nu gäller det att ta gemensamt ansvar för samhällsekonomi, välfärd och framtid.