Uppgifter: Ytterligare frågor kring skolundersökning

Utbildningsminister Anna Ekström har krävts på sin avgång från oppositionshåll efter skandalturerna kring Pisa-undersökningen.
Den här artikeln publicerades ursprungligen på Läraren.se

Skandalen kring Pisa 2018 har gjort att Timms och Pirls fått större betydelse, något som även utbildningsminister Anna Ekström (S) framhållit.
Men en ny granskning av Expressen visar att även Pirls-undersökningen kan ha felaktiga resultat, eftersom för många elever kan ha uteslutits även där.

Pisaundersökningen från 2018 har lämnat ett långt, kladdigt spår efter sig. Och frågan är fortfarande inte helt och hållet utredd, eftersom den befinner sig hos konstitutionsutskottet.

Utskottet ska granska vad utbildningsminister Anna Ekström (S) egentligen visste om resultatet när Pisa presenterades.

Nu visar en ny granskning i Expressen att även undersökningen Pirls kan lida av ett felaktigt urval.

Men Anna Ekström avser inte utreda frågan ytterligare.

– Jag kan konstatera att Pirls-studien inte alls har samma förhållande som i Pisa 2018, exkluderingar och bortfall sticker inte ut i Pirls-studien. Jag tycker att det är en väldigt stor skillnad, säger hon.

För den som har missat turerna, eller haft annat att tänka på, gör Läraren.se en genomgång.

Läraren källa i Riksrevisionens granskning

Den 3 december 2019 presenteras resultatet från Pisa 2018. Skolverket, som är ansvarigt för undersökningen, konstaterar en liten uppgång från Pisa 2015. Den är dock inte statistiskt signifikant. Det innebär att det inte går att sätta likhetstecken mellan högre resultat och en verklig förbättring för Sverige.

Läraren.se skriver: Svenska lärare har plockat bort dubbelt så många elever från testen i jämförelse med Pisa 2015. Genomsnittet för de 37 OECD-länderna var 4 procent.

Läraren används också som källa i Riksrevisionens granskning.

Det kommer att visa sig att en alldeles för stor del elever med funktionsnedsättningar och elever födda i annat land exkluderas.

Det slår tjänstemän på Utbildningsdepartementet fast i ett PM från den 4 december – dagen efter att Pisa presenteras.

I praktiken kan det till exempel innebära att det svenska resultatet i läsförståelse borde vara lägre än redovisat – kanske under OECD-snittet.

Så tillbakavisas kritiken

Men kritiken tillbakavisas av de ansvariga, regeringen och Skolverket.

Erik Nilsson, statssekreterare på utbildningsdepartementet skriver i en debattartikel:

”Den som är undrar varför helt nyanlända elever inte ska göra testet ombeds härmed åka till ett arabiskspråkigt land och genomföra ett PISA-prov på arabiska inom ett par år i det nya landet. Lycka till!”.

Bland annat hävdar Skolverket att de kollat bortfallet med OECD, eftersom det var dubbelt så stort som den tillåtna gränsen på 5 procent.

Anna Ekström breddar i stället förklaringen om resultatglappet mellan nysvenskar och infödda svenskar i Pisa 2018 som ett resultat av den bristande svenska likvärdigheten och obehöriga lärare.

Ett halvår senare publicerar tidningen Expressen sin första artikel om urvalet.

Skolverket får i uppdrag av regeringen att beställa ytterligare en granskning av resultatet från OECD. Myndigheten betalar granskningen, samt levererar underlaget.

Anna Ekström slår tillbaka de politiska kraven på en oberoende granskning av resultatet, krav från bland annat Moderaterna och Liberalerna.

LÄSTIPS: Därför vill L se oberoende granskning

”Jag har ett stort förtroende för OECD:s integritet” säger hon till Läraren.se.

Till hösten 2020 beslutar Riksrevisionen att ta sig an frågan. Och OECD:s rapport landar. Grönt ljus för svenska Pisa-resultat, skriver Läraren.

"Kan få konsekvenser för skolpolitiken"

Det dröjer ytterligare ett halvår innan Riksrevisionens slutrapport landar i april 2021.

Kritiken är svidande.

”Riksrevisionen bedömer att det är allvarligt att varken regeringen eller Skolverket på övertygande sätt följt upp de misstankar om felaktigheter i genomförandet som både media och riksdagens utbildningsutskott fört fram”.

Det kan i sin tur få ”konsekvenser för utbildningspolitiken och förtroendet för statsförvaltningen”.

Samtidigt avslöjas det att Anna Ekström känt till den skarpa kritiken redan i samband med att Pisa-resultaten presenterades.

Skolverkets generaldirektör får ta på sig en del av skulden, medan utbildningsministern fortsatt hävdar sitt förtroende för OECD och för Skolverkets generaldirektör, som får i uppdrag att säkerställa underlaget för Pisa 2022.

Sverigedemokraterna kräver Anna Ekströms avgång.

LÄSTIPS: Ekström: Inga planer på avgång

Frågan om vad Anna Ekström visste om kring kritiken och inte utreds nu av Konstitutionsutskottet.

Läraren.se har sökt utbildningsminister Anna Ekström om Expressens nya granskning, men pressekreteraren Anja Lindberg Sundberg avvisar intervjuförfrågan med att ministern befinner sig i Malmö på Malmöforum om förintelsen. Läraren får heller inte prata med statssekreterare Erik Nilsson, med hänvisning till att den som uttalar sig är Anna Ekström.