NYA AVTALET: Här är fackets krav för lärarna

Åsa Fahlén, ordförande för Sveriges Lärare, kommenterar fackets yrkanden som lämnades över till motparten idag.

De vassaste på mycket länge.
Så beskriver Sveriges Lärares ordförande Åsa Fahlén förbundets krav inför starten av avtalsrörelsen på det kommunala området.

I samband med att Sveriges Lärare strax efter lunch bytte yrkanden med Sveriges kommuner och regioner (SKR) och Sobona (de kommunala företagens arbetsgivarorganisation) startade avtalsrörelsen för över 200 000 lärare i kommun- och regionsektorn. 

Fokus i Sveriges Lärares yrkanden är lön och arbetsmiljö.

– Många av våra medlemmar har i år tappat lönemässigt gentemot andra grupper på arbetsmarknaden. Det behöver vi hämta hem, säger Åsa Fahlén.

Indelat i tre områden

Förbundets krav i förhandlingarna, som ska leda fram till ett nytt kollektivavtal för kommunalt och regionalt anställda lärare, förskollärare och studie- och yrkesvägledare, är indelade i tre områden: 

  • Lön.
  • Arbetsmiljö.
  • Proffessionsutveckling.

Det nuvarande kollektivavtalet, som löper ut den 31 mars 2024, är sifferlöst.

– Ett sifferlöst avtal fungerar inte i den typ av ekonomi som vi har idag. I friskoleavtalet, som vi slöt i höstas med Almega, har vi med det så kallade märket som en bottengaranti, ett golv. Det kan nog bli något liknande på det kommunala området.

Vill ha kompensation

Nästa år är märket 3,3 procent.

– Vi tittar inte bara på ett år. Vi vill dessutom ha kompensation för vad vi har förlorat under 2023. 

Hur långt avtal vill ni ha? 

– Det har vi inte preciserat. För oss är innehållet det viktigaste. Längden beror bland annat på vad vi kommer överens om i förhandlingarna.

– När det gäller våra medlemsgrupper är det tydligt hur erfarenhet betalar sig dåligt lönemässigt och dessutom har gjort så under lång tid. Det måste till en betydligt bättre löneutveckling och att vi kommer överens om vilka kriterier som ska gälla.

”Har inte nått så långt”

Även i det nu gällande avtalet står det att erfarenhet och kompetens ska betala sig.

– Ja, men det har det inte gjort. Vi behöver därför skärpa våra krav och hitta nya lösningar som fungerar bättre.

Var det nuvarande avtalet (Hök21) ett misslyckande?

– Vi har inte nått så långt som vi ville. Därför behöver vi skarpare skrivningar.

Arbetsmiljön är ett annat centralt område i de kommande förhandlingarna. 

– Där skärper vi våra krav allra mest jämfört med tidigare. Vi vill att man på ett mycket tydligare sätt går in och reglerar våra medlemmars arbetsförutsättningar. Det handlar framför allt om ett antal kvalitetsfaktorer.

Bör regleras i lag

Sveriges Lärare vill att parterna gemensamt ska rikta krav på regeringen gällande dels reglering av kvalitetsfaktorer, dels statens ansvarstagande för finansiering, likvärdighet och resursfördelning i skolsystemet. 

– En del kvalitetsfaktorer bör regleras i lag, till exempel barngruppernas storlek i förskolan, medan det är bättre att reglera andra i kollektivavtal.

Som?

– Till exempel tid till för- och efterarbete i förhållande till undervisningstiden i skolan och planeringstiden i förskolan. 

– Den ökande undervisningstiden är ett stort problem för många av våra medlemmar. Vi tror att en väg att komma åt det problemet är att reglera hur mycket för- och efterarbetstid/planeringstid det ska vara i förhållande till undervisningstiden. 
Centralt i yrkandet är också kompentensutveckling för såväl ferie- som semesteranställda lärare. 

– Professionens behov måste få styra. Det behovet möts inte alls upp i dag. Vi vill att staten tillsammans med arbetsgivarna nu tar ansvar för det professionsprogram som är på gång.

”Vassaste yrkanden”

Det är en tuff ekonomisk situation i många kommuner.

– Jag vet det. Samtidigt ser vi att likvärdigheten hela tiden försämras och att vi tappar fler och fler elever. Det är en ohållbar situation som kommer att kosta samhället otroligt mycket om vi inte gör något.

Den kommande avtalsrörelsen är den första för Sveriges Lärare.

– Våra yrkanden är de vassaste som jag har varit med om och jag har varit med ganska länge. Men lika viktigt som det är med skarpa yrkanden och avtal, är det att avtalen också efterlevs när det väl har tecknats. Tyvärr har det hittills inte alltid varit fallet.

– Som ett förbund, i stället för som tidigare två, har vi bättre möjligheter att se till att såväl avtal som lagstiftning följs.

LÄS MER:

SKR inför avtalsrörelsen: Vill fortsätta sifferlöst

Facket inför nya avtalet: ”Vi behöver tänka om”

Åsa Fahlén inför avtalsrörelsen: Visa vad ni går för, SKR!

Debatt: ”Nästa avtalsrörelse måste visa vägen”