De är redo att rädda liv

Foto: Oskar Omne

Läraren Gabriella Zitting på huk vid eleven Philip Benford. Med för att hjälpa den "skadade" är även Celine Hansen Jaakola och Jacob Carl Schefström.

Livräddning i vattnet, i snö och klättring. Det är några delar som ingår i profilen räddningsmedicin på Tyresö gymnasium.
– Det finns ett stort intresse bland unga att arbeta inom blåljusyrken, säger yrkesläraren Gabriella Zitting.

Yrkesläraren Gabriella Zitting har tillsammans med Marcus Bergström från företaget Livtjänst arbetat fram en profil i räddningsmedicin på Tyresö gymnasium. 

– Jag har tidigare jobbat i vården och som ambulanssjukvårdare så jag känner för arbete kring räddningsmedicin, säger Gabriella Zitting, som är lärare på vård- och omsorgsprogrammet. 

Ungefär en vecka per läsår får eleverna arbeta i fält för att lära sig olika färdigheter, som ger olika certifikat för att kunna arbeta med katastrofhjälp.

Tre veckor efter skolstart åker ettorna till Vässarö i Stockholms skärgård.

– Här få de lära sig hjärt- och lungräddning. Vi koncentrerar oss även på samarbete och kommunikation. Jag har en känsla av att många elever i dag inte är vana att samarbeta utan de kör sina egna race. 

Räddning i snö och vatten

I årskurs 2 arbetar de tillsammans med Livtjänst i Tylösand. Här är fokus på livräddning, ytbärgning och grundläggande kunskaper i räddningsmedicin. Efter den här veckan får eleverna certifikat som strandlivräddare.

Det sista läsåret beger sig eleverna till Åre för att läras sig om livräddning i snö, lavinrisker och klättring. Även här kan eleverna ta certifikat.

– Ingen tvingar någon elev att göra allt och deras betyg blir inte sämre om de avstår från något moment. De får visa kompletterande kunskapskrav i skolan. Men vi jobbar kontinuerligt för att stärka våra elever fysiskt och mentalt att våga utmana sig själva. Inför Tylösand arbetar vi med fystester i ämnet idrott och hälsa.

– Vår profil ökar motivationen hos eleverna nu när det också ska bli behöriga till högskola men de kan också gå ut i arbete direkt efter gymnasiet. De kan börja inom akutsjukvården då de fått olika certifikat. Självklart kan de också arbeta på till exempel äldreboenden.

Är profilveckorna en del av apl?

– Nej. Det här är utifrån kursmål som jag har gjort om till praktiska moment. Apl har de som vanligt minst 15 veckor på tre år. Eleverna i alla årskurser är inne på skolan hela hösten för teori. Sedan på våren är alla årskurser ute två dagar i veckan på apl. 

Unik profil

Gabriella Zitting beskriver profilen med räddningsmedicin som unik i landet, men att en  till skola planerar att starta.

– Jag är så klart glad att Tyresö kommun vill satsa på profilen, den totala kostnaden är runt 200 000 kronor per år. Ingen elev ska behöva säga nej till de olika veckorna för att de inte har utrustning.

Allt som behövs ingår för eleverna under de olika veckorna. Skolan har till exempel köpt sovsäckar, ryggsäckar och skor.

Tror du att profilen med räddningsmedicin kommer att locka fler elever till vård- och omsorgsprogrammet?

– Absolut. Alla elever vill inte arbeta som undersköterskor i första hand utan det finns ett stort intresse för blåljusyrken och försvaret behöver folk. I mina grupper har jag tre elever som vill arbeta som militärer. Dessutom kan våralever jobba extra på loven med olika arrangemang som konserter och festivaler tillsammans med Livtjänst.

Nu i höst är det premiär för profilen med räddningsmedicin.

– Det ska bli spännande med skarpt läge och jag är med vid alla tillfällen. Och det är viktigt att eleverna får ta eget ansvar då skolan så många gånger är väldigt styrd och akademisk.

Läs mer:

”Viktigt att visa fördelarna med yrkena”

Stora skillnader i resultat för yrkesprogrammen