Krönika
Har ni hört talas om Apelles? Han var konstnär och levde på 300-talet före vår tideräkning. Hans specialitet var att måla realistiska tavlor. En gång spankulerade en simpel skomakare förbi ett av hans verk och anmärkte på hur skorna var målade. Apelles tog genast till sig av kritiken och förbättrade skon. Stärkt av denna framgång fick skomakaren feeling och började kritisera även benen på människan som bar pjucken. Men då blev Apelles rosenrasande. “Skomakare, bliv vid din läst!”, skrek han.
Han var en klok man, den där Apelles. Att vara vid sin läst handlar ju helt enkelt om att man ska prata om sådant man känner till och hålla truten när det kommer till saker man inte riktigt har koll på. Helt rimligt att skomakaren med all sin expertis anmärker på skornas karaktär men klappdumt att han tror sig veta något om ben. Jag är team Apelles. I synnerhet såhär i valtider känner jag varm sympati för denne hårt arbetande konstnär. Faktum är att jag funderar på att ställa mig på torget och avgrundsvråla: “Politiker, bliv vid er läst!”.
Jag funderar på att ställa mig på torget och avgrundsvråla: Politiker, bliv vid er läst!
Våra politiska partier tycks dessa dagar nämligen ha fullt upp med att lajva konstkritiserande skomakare från 300-talet f.Kr. Förslagen på förbättrande åtgärder i skolan haglar. Och jag är så infernaliskt satans urless på tondöva hittepå-förslag som varken finns förankrade i forskning, beprövad erfarenhet eller i lärarnas förhoppningar.
Jag har blivit ärrad och luttrad under årens lopp. Jag har varit med om lärarlönelyft och förstelärarreform, införandet av lärarlegitimation och lanserandet av betyg i åk 6. Jag har sett förslag om mer undervisning, förlängd lovskola, betyg i ordning och uppförande, hårdare tag i klassrummen, professionsprogram för lärare, ökade befogenheter för att hålla ordning och tjosan hejsan hej kom och hjälp mig.
Fråga oss vad vi tror blir bäst. Vad är det egentligen som spelar roll?
Politikerna borde bli vid sin läst. De måste hålla sig till sådant de kan, sluta gissa och på riktigt sträcka ut en hand till professionen. Fråga oss vad vi tror blir bäst. Vad är det egentligen som spelar roll? Kommer kontrakt i ordning och uppförande att göra skillnad (Liberalernas förslag)? Står en ny lag om mobilförbud högt på önskelistan (Socialdemokraternas bedrift)? Är det verklighetsförankrat att föreslå en extra timme undervisning om dagen (Moderaterna)? Eller kan det vara så att det som på riktigt skulle rädda våra ungar är adekvata läromedel, ändamålsenliga lokaler, bemannade skolbibliotek, reglerad undervisningstid, personaltäthet, fyllig elevhälsa, mindre klasser, nedbantad administration och tillit till professionen?
Till och med den store konstnären Apelles öppnade upp örtrattarna när skomakaren kritiserade skorna. Han hade respekt för expertisen hos fackmannen. Men han satte också stopp när babblemanget tappade all grund, när skospecialisten började fabulera om saker han faktiskt inte visste något om.
Vi kan lära oss mycket av denna historia. Den gode Apelles fick nog när folk utan riktiga kunskaper började lägga sig i detaljer. Vi lärare borde göra samma sak. Vi borde samlas och skrika i samstämmig kör. Vi borde tjoa och skria oss blåa: POLITIKER BLI VID ER LÄST!! Vad säger ni? Ska vi ses på Stora torget kl 14?
LÄS ÄVEN:
