Krönika
Jag var på studentmottagning för ett tag sedan. Samtalet kom in på läraryrket och en fryntlig herre med truten full av smörgåstårta skrockade förnöjt något i stil med: “Ni lärare ska inte klaga, ni med era lyxiga sommarlov. Sån där extravagans har minsann ingen annan yrkesgrupp”. Jag fick andas i fyrkant. Räkna till tio. Knyta knogarna vita i fickan.
Så låt oss ta detta en gång för alla. Må denna text delas i oändligheternas oändlighet till varenda kotte på norra halvan av jordklotet har läst och förstått. Är ni beredda? Här kommer en pedagogisk förklaring:
LÄS ÄVEN: Sanningen om lärares ”långa sommarlov”
Lärare har inte sommarlov. Sommarlov är för barn och ungdomar som går i skolan. Lärare är inte barn och ungdomar. Lärare är vuxna samhällsmedborgare som arbetar och betalar skatt. Som alla andra vuxna samhällsmedborgare som arbetar och betalar skatt har lärare därmed lagstadgad semester. Kruxet i kråksången - det som möjligen komplicerar en smula - är att många lärare har något som heter ferietjänst. Det innebär något så hisnande som att vi förväntas vara på plats när våra elever är på plats. För att tala ur skägget betyder detta att vi sliter hundarnas hund under terminerna.
Vi jobbar 45 timmars veckor om vi har tur. För det mesta ryker halva söndagen, varannan rast och några kvällar i veckan.
Vi jobbar 45 timmars veckor om vi har tur. För det mesta ryker halva söndagen, varannan rast och några kvällar i veckan till att planera lektioner, bedöma elevarbeten, kontakta föräldrar, skriva utvärderingar eller fajtas med skolplattformen. Alla dessa minuter och timmar av extraarbete läggs på en hög som sträcker sig hela vägen upp till stratosfären vid vårterminens slut. Och just därför får vi en ganska lång semester. De där sommarveckorna är som en överslätande kompensation för alla sena möten, alla vikarieplaneringar som gjorts av förkylda lärare, alla mejl som besvarats på fritiden, alla pedagogiska luncher och alla “jag ska bara” på helgen.
LÄS ÄVEN: Wiman: Rör inte vårt sommarlov, Ekström!
Man kan lätt få en inre bild av att lärare som går på sommarledighet är lite som ett bättre kosläpp. Man kan tro att vi skulle storma ut ur skolbyggnaden, krumbukta med kroppen och göra kullerbyttor hela vägen hem. Så är emellertid aldrig fallet. Vi släpar oss ut sista dagen, ålar oss fram med kinderna släpandes i marken. Vi kommer hem och lägger oss i fosterställning, hålögda och tomma inombords. Vi är helt enkelt slut som artister.
Vi kommer hem och lägger oss i fosterställning, hålögda och tomma inombords.
Det tar ett par veckor innan vi blir människor igen. Sakta men säkert flyter dagarna ihop, ingen orkar bry sig om det är måndag eller fredag. Man har ett svagt minne av att man en gång i tiden hade ett strikt schema indelat i 60-minuterspass där dagarna var uppdelade i rutor. Men efter ett par veckor är allt bomull inuti bröstet, man läser böcker, löser korsord och funderar på helt ovidkommande saker såsom vilket strössel som egentligen är godast på glassen. Detta tillstånd av själslig harmoni är ingen extravagant lyx för människor som lever sina liv i sus och dus. Det är inarbetad tid som vi slitit hårt för att få. Vi har gjort oss förtjänta av den. Vi har inte sommarlov. Vi har semester.
LÄS ÄVEN: Så tystar du pratet om lärares långa ”sommarlov”
Läraryrket är utan minsta tvekan ett roligt jobb! Det är kreativt, viktigt och på det stora hela livets bästa. Men det är tamejfanken inget lätt arbete och vi är en yrkesgrupp som stressar och sliter. Orden lyx och lärare är därför svåra att kombinera i samma mening. Så till alla smörgåstårtemumsande herrar därute, till alla ni som tror att sommarlov är en luxuös bonus, till alla som tänker att “lärare har det minsann förspänt” - denna text är till er. Läs och begrunda. Må denna nyvunna kunskap ta er med storm!
LÄS ÄVEN:
Wiman: Rör inte vårt sommarlov, Ekström!
Wiman: Politikerna jublar över lovskolan – och vi lärare får mer att göra
Wiman: Hjälp oss Skolverket – vad innebär en deadline?
Wiman: "Maj är en fruktansvärd månad för oss lärare"
