HP Tran: Lyssna på lärarna när skolor byggs

För några år sedan skrev den gamla lärartidningen, Skolvärlden, om att sju av tio kommuner är i akut behov av nya skollokaler. Många skolor behöver antingen rivas och byggas om på nytt eller renoveras. Det finns också ett akut behov av att bygga fler skolor då landets befolkning, med tillhörande barn förstås, ökar stadigt. 

Alla är överens om att vi behöver bygga nya skolbyggnader. Likväl är alla överens om att de nya skolorna ska hålla hög standard, vara energieffektiva, miljömärkta, ha god ventilation med bra och genomtänkta gemensamma ytor för alla som rör sig i skolan, ha säkra in- och utgångar samt vara estetiskt tilltalande. Sedan får vi heller glömma att skolorna, främst för de yngre eleverna, ska ha ordentliga och stimulerande skolgårdar där de kan spela fotboll eller basket, gunga, hoppa hopprep, leka och springa av sig före och efter lektionerna.

Möter inte en lärares verklighet

Ni har säkert sett de nybyggda skolorna och noterat hur de ser ut. De flesta är väldigt fina och snygga på utsidan. Korridorerna ser bra ut, det är bra ljusinsläpp och det finns bra ytor att röra sig inom. 

En sak som dock oftast glöms bort är att de nya skolbyggnaderna ska vara pedagogiskt anpassade och förankrade efter skolpersonalens önskemål och erfarenheter. Här vill jag tydligt berätta att så inte är fallet. 

Utopier är utopier av en anledning och barn är barn.

Många av klassrummen, säkert med goda intentioner och med en arkitekts naiva och begränsade kunskaper om hur det kan gå till i ett klassrum, möter inte en lärares verklighet. De nybyggda skolornas klassrum och grupprum har oftast stora och flera glasväggar där utomstående kan titta in för att se hur den dagliga undervisningen kan se ut. Och visst, i en utopi där barn inte beter sig som barn, kan glasväggar vara bra och uppfylla en funktion. Då kan kanske en förälder, en lärarkollega eller rektorn tjuvkika in i klassrummet för att se hur eleverna sköter sig. 

Inlärningen blir lidande

Men utopier är utopier av en anledning och barn är barn. Barn är lättdistraherade. Sätter man upp en glasvägg kommer vissa elever att bli så pass distraherade från lektionen och undervisningen att deras inlärning blir lidande. 

En annan aspekt som bör lyftas när det gäller dessa förbaskade glasväggar är att risken för utsatthet vid pågående dödligt våld ökar när eventuella gärningspersoner kan titta in i klassrummen. 

Vi behöver också titta på hur det ser ut inne i de nybyggda klassrummen. Numera är det populärt att man använder sig av bord, eller arbetsbord som det så fint kallas, och stolar. Runt ett bord sitter två-fyra elever som ska samsas om den gemensamma ytan. 

Skolbänkar med lock funkar bättre

Det som dock funkar bättre, men som inte används i lika hög utsträckning idag, är de traditionella och klassiska skolbänkarna med lock. Ni vet sådana som man kan öppna och förvara sina läroböcker, skrivhäften, pennor, suddgummin och linjaler. 

Alla lärare som har arbetat eller som arbetar i grundskolans tidigare år vet att skolbänkar med lock är överlägsna de gruppbord vi har idag. Dessa är inte bara bättre för eleverna, som lättare kan hålla koll på sina saker och som gör dem snabbt mer tillgängliga, men de är också bra för studieron då övergångarna mellan olika moment blir smidigare och snabbare.

Kontorslandskap för miniatyrvuxna

Nej, skolbänkarna ogillas förstås av inredningsarkitekten som hellre vill se bord och stolar. Det ska se ut som och kännas som att man arbetar i ett modernt kontorslandskap för miniatyrvuxna. Och så ställer man fram några förvaringshyllor med skåpfack längs väggarna. Eleverna måste självklart ha någonstans där de kan förvara sina läroböcker och skolmaterial.

Vid övergång av olika moment tvingar man eleverna att förflytta sig från arbetsborden till förvaringshyllorna, som miniatyrvuxna i ett kontorslandskap, och värdefull lektionstid har försvunnit när eleverna äntligen sätter sig ned och arbetsron måste återerövras av läraren. De distraktioner, elevinteraktioner och störningstillfällen som uppstår vid en sådan förflyttning har inredningsarkitekten varken tänkt på eller har någon som helst förståelse för. 

Plågsamt vana vid att inte bli lyssnade på

Många lärare som jag har pratat med säger att de faktiskt har träffat arkitekter och byggplanerare innan bygget av en ny skola har påbörjats. Man har frågat lärarna vilka önskemål de har kring ett klassrum och hur klassrummet bör se ut för bästa förutsättningar för undervisning. Då har alla medverkande lyft fram exakt de saker som jag har tagit upp. Konsulterna och arkitekterna har hört vad som har sagts, men oftast har de inte lyssnat. 

För när skolan väl öppnar och alla elever hälsas välkomna in, så ser skolorna väldigt snygga och moderna ut. Men inte särskilt pedagogiskt anpassade efter lärarnas önskemål och erfarenheter. 

Slutresultatet: Klassrummen ser ut som öppna kontorslandskap. Inte alls som lärarna har önskat sig. Blir man förvånad över detta? 

Nej, självklart inte. Vi lärare är plågsamt vana vid att inte bli lyssnade på.

LÄS ÄVEN: Akvarieklassrummen som bara stör eleverna