”Gör skolorna bättre – eller lägg ner dem”

Under ett seminarium i Näringslivets hus på Östermalm i Stockholm är rapporten utgångspunkt för ett samtal om friskoleföretagens vinster och hur de påverkar undervisningens kvalitet. I juni presenterar regeringens utredare Lena Holmdahl sitt förslag om en ny skolpengsnorm.

– Allt börjar med en bra lärare. Vi behöver få en styrning av skolan som gör det lättare, roligare och mer attraktivt att vara både lärare och skolledare, slår Lena Dahlstedt fast i rapporten som hon skrivit på uppdrag av Almega utbildning.

Svårt för kommuner

Lisa Pelling, chef för Arena idé, menar – med passning till friskoletäta Nacka – att det i kommuner med många fristående skolor blir omöjligt för kommunerna att styra skolverksamheten.

– Kommunerna betalar för alla skolor, men friskolorna är inte under kommunens ansvar, säger hon.

På det sättet kan inte skolnämnden bestämma att det till exempel behövs färre utbildningar till influensers och frisörer och fler för att utbilda sig till undersköterska, kommenterar Lisa Pelling.

– Dimensioneringen bestäms inte av kommunen, utan av Skolinspektionen som fattar beslut om att godkänna etablering av skolor. Det här är ett jättestort problem och så kan vi inte ha det. Den här beslutanderätten måste kommunerna ha för det är de som får ta ansvar för vad som händer med eleverna när de väljer en utbildning som kanske låter bra men inte är så smart för kompetensförsörjningen, säger Lisa Pelling.

Utvecklades – eller avvecklades

När Lena Dahlstedt började arbeta i Nacka för cirka tjugo år sedan var hennes uppdrag att förbättra skolans kvalitets– och utvärderingssystem. En kartläggning visade att flera skolor var riktigt dåliga och bland dessa fanns både kommunala och fristående.

– Vi jobbade för att få bort de sämsta, antingen genom att de utvecklades och blev bättre, eller att avveckla dem.

Lena Dahlstedt besökte de sämsta skolorna i kommunen.

– Jag åkte inte ut och skällde på dem, jag åkte ut och brydde mig då det var tydligt att de som fungerade dåligt önskade att bli sedda.

”Premiera de bästa skolorna”

Hon vill ha ett tydligare fokus på kunskap, både i debatten och undervisningen. I dag är det ofta svårt för lärare och rektorer att leva upp till kvalitetsmålen, menar hon.

– De nuvarande kvalitetssystemen fokuserar mycket på de elever som har sämst resultat och inte klarar skolan. Jag anser att man även behöver se hur det gå för de bästa eleverna. Premierar man de bästa kommer alla att vilja bli bättre.

Budskapet till 50-talet lärare, skolledare, skolchefer och skolchefer i publiken på Almega utbildnings seminarium är att den strategin även bör gälla för skolorna.

– Premiera de bästa skolorna så drar de med sig de andra, säger Lena Dahlstedt.

Almega inför uppförandekod

Den 1 juli inför Almega utbildning en uppförandekod för sina medlemmar. Den kommer bland annat innehålla krav på utbildning av hög kvalitet och transparens i antagningsprocesser. Dessutom ska oberoende kvalitetsindikatorer finnas tillgängliga.

– Vi accepterar inga lycksökare som tror att de kan komma in och tjäna snabba pengar, säger Andreas Mörck, förbundsdirektör på Almega utbildning..

Almega utbildning tillsätter också ett etiskt råd som ska se hur medlemsföretagen följer uppförandekoden och granska enskilda ärenden. Rådet kommer att ledas av Lotta Lerwall, professor i juridik vid Uppsala universitet.

Samtidigt är Andreas Mörck bekymrad över de tecken han ser på tilltagande reglering av svensk skola.

– Jag tror på mångfalden, men ser en risk att 1,3 miljoner elever ska tvingas gå i samma takt. Mot det står innovation, utveckling och att våga testa något annat för att utveckla undervisningen, säger han.

LÄS MER:

Vinstdebatt: ”Skolsystemet påverkas av att pengar läcker”

Friskolorna inför utredning om skolpengen: ”Är oroliga”

Älskad och hatad – därför strider de om skolpengen

Var fjärde kommun betalar ”straffavgift” till friskolor