
Sara Bengtsson är docent i kognitiv neurovetenskap vid University of East Anglia i England.
Sara Bengtsson, forskare i kognitiv neurovetenskap, var en av föreläsarna under Nobel Prize Teacher Summit i Stockholm.
Forskning
Hjärnans funktioner var i fokus för forskare och Nobelpristagare som träffade lärare från hela världen på fredagens Nobel Prize Teacher Summit i Stockholm.
Linda Plantin Ewe som är lektor i specialpedagogik efterlyser mer samarbete mellan kognitionsvetenskapen och sitt eget forskningsområde: pedagogik.
– Kognitionsforskningen är avgörande för att utforma undervisning som tar hänsyn till elevernas kognitiva förutsättningar, säger hon.
Nära 500 lärare, skolledare och annan skolpersonal från hela världen deltog i fredagens lärarseminarie Nobel Prize Teacher Summit. Till skillnad från de flesta konferenser om lärande och undervisning dominerade inte forskningen inom pedagogik – i stället var de flesta föredragshållare forskare inom psykologi, neurokognition och annan kognitionsvetenskap.
Att vetenskapen i dag vet väldigt mycket mer om hjärnans funktioner än för tio, femton år sedan blev tydligt när Sara Bengtsson berättade om sin forskning där elevers aktivitet i hjärnan mäts i samband med undervisning, lärande och kunskapsprover.
Sara Bengtsson är docent i kognitiv neurovetenskap vid University of East Anglia i England.
Hon berättade om principerna som hjärnan följer för att styra vårt beteende och bjöd på en dagsfärsk inblick i empirisk psykologisk och neurovetenskaplig forskning. Kopplingen till forskning inom pedagogik tycker hon är självklar i framtiden.
– Det finns just nu ett behov av att de två disciplinerna kommunicerar och definierar begrepp så att diskussionen inte består i att forskare pratar förbi varandra, säger Sara Bengtsson som till vardags är docent i kognitiv neurovetenskap vid University of East Anglia i England. Hon efterlyser forskarsamarbeten där man kommer överens om en gemensam frågeställning som angrips med olika metoder som i sin tur kan leda till nya frågeställningar.
Sara Bengtsson får medhåll av Linda Plantin Ewe som är lektor i specialpedagogik vid Högskolan Kristianstad.
– Det finns ett behov av att kognitionsforskning och pedagogisk forskning förenas mer, säger Linda Plantin Ewe som bland annat forskar om lärares förmåga att skapa och upprätthålla goda relationer med elever med fokus på lärandet.
– Forskningsområdena kompletterar varandra och båda är nödvändiga för att skapa en skola som är tillgänglig och inkluderande för alla elever.
Linda Plantin Ewe är lektor i specialpedagogik vid Högskolan Kristianstad.
Linda Plantin Ewe presenterade bland annat sina forskningsresultat om hur lärares relationskompetens i relation till elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, visar sig i undervisningen. Hon menar att kognitionsforskningen inte kan stå på egna ben:
– Den pedagogiska forskningen är lika viktig eftersom den undersöker hur de kognitiva funktionerna omsätts och kommer till uttryck i den praktiska undervisningen. Den belyser också de sociala, emotionella och kontextuella faktorer som påverkar lärandet i klassrummet.
– Genom att låta perspektiven samverka kan vi bättre förstå både de kognitiva processerna som ligger till grund för lärandet, och hur de processerna kan ta sig uttryck i en skolmiljö. Då kan vi utveckla undervisningsmetoder som inte bara är vetenskapligt förankrade utan också praktiskt användbara för ett mer inkluderande och effektivt lärande för alla elever.
Armita Golkar är docent vid Stockholms universitet och forskar i klinisk neurovetenskap och psykologi, bland annat om inlärning och sambandet med rädsla och upplevda hot. Golkars och annan kognitionsforskning visar att barns och ungas hjärnor har stora förutsättningar att lära jämfört med äldre personer, men samtidigt finns avgörande utmaningar i de unga åldrarna och i skolan.
– Hjärnans plasticitet och förändringsbenägenhet är störst under skoltiden, men samtidigt spelar det sociala sammanhanget stor roll. Förenklat kan man säga att lyckas man skapa en motiverande miljö i klassrummet har man kommit en bra bit på vägen, säger Armita Golkar som tycker att man bör vara försiktig med att som lärare, skolutvecklare eller lärarutbildare lägga för stor vikt vid enskilda forskningsresultat.
– Fokus bör ligga på att bättre integrera kognitiv neurovetenskap och psykologi i utbildning och fortbildning av lärare.
Armita Golkar är docent vid Stockholms universitet och forskar i klinisk neurovetenskap och psykologi.
Finns det ett behov av att forskning om hjärnan och traditionell forskning om undervisning, pedagogik, förenas i gemensamma slutsatser?
– Ja, om syftet är att effektivisera inlärningsprocesser och förbättra elevernas resultat så kan integrering av forskningsfälten hjälpa till att brygga klyftan mellan teori och praktik och bidra till att utveckla och implementera evidensbaserade strategier.
Hur kan forskning inom kognitionsvetenskap och psykologi förenas med forskning inom pedagogik?
– Som i alla tvärvetenskapliga sammanhang behöver det först och främst finnas gemensamma mål och frågeställningar. Då behövs också en infrastruktur som ger forskare möjlighet att samverka – det kan handla om ekonomiska, logistiska och tidsmässiga förutsättningar som kan stödja mer långsiktiga samarbeten och resultat.
En gemensam nämnare för alla forskare på plats var uppfattningen att lärare kan bidra till praktiknära forskning genom att efterfråga forskning och delta i studier.
Sheetal Bhat och Afrin Nahar från den tvåspråkiga Futuraskolan i Stockholm uppskattade mötena med lärare från hela världen och forskarföredragen. ”Jag tycker classroom management är viktigt och fick en hel del insikter från forskarna”, säger Sheetal Bhat.
Nobel Prize Teacher Summit har återkommande seminarier för lärare i Stockholm och på andra orter. På seminarierna deltar alltid Nobelpristagare och på fredagens konferens deltog både David MacMillan och Elena Zhemkova.
Nästa stora lärarkonferens arrangeras i Stockholm den 28 mars.
Nobelpristagaren: Lärare har de viktigaste svaren
Här samlas lärare från 30 länder kring forskning: ”Inspirerande”
Nobelpristagaren: ”Människan behöver böcker för att inte bli korkad”
Betyg Utredarens förslag riskerar att få negativa konsekvenser för lärarna.
Debatt ”Ge elever stöd – avvisa inte föräldrar som kämpar för sina barn”
Debatt ”Debatten om digitalisering i skolan allt mer ideologisk och onyanserad”
Debatt ”Eleverna och lärarna som får betala priset" visar var friskolornas prioriteringar ligger, skriver två fackliga ombud inom Academedia.
Debatt I Almegas värld får lärare och elever ta smällen – inte aktieägare eller lobbyister, skriver läraren Patrik Andersson.
Debatt Andreas Mörcks ”hot mot friskolor” är bara ren hushållning med skattebetalarnas pengar, skriver Linnea Lindquist.
Debatt ”Läraren har blivit den som ska verkställa andras önskemål”
Debatt Almega utbildning: ”Lärare och elever får betala priset med regeringens förslag.”
Friskolor Kommer höja kraven: ”Lycksökare som skadat branschen”.
Hoten mot lärarna Utfärdade skyddsstopp för att hindra aggressiv vårdnadshavare.
Debatt ”Skolorna skriker efter behöriga lärare – här sitter 30 akademiker och bara väntar på att få sätta igång.”
Debatt Läraren Carl Lindén uppmanar till åtgärder innan nya betygen införs.
Debatt ”Konsekvensen blir sönderstressade elever och lärare”
Krönika ”Jag förvånades över dessa trasselsuddar som ställde till med bråk precis innan vi skulle skiljas.”
Arbetsmiljö Rättsprocessen inte över – anställs ändå på utbildningsförvaltningen.
Debatt Ulrica Björkblom Agah manar lärare att sluta jaga bekräftelse och att lita på eleverna
Hoten mot lärarna Polisen ser ingen hotbild mot skola eller elever
Arbetsbelastning Det kan bli drabbat av förslagen i Bo Janssons utredning.
Debatt Läraren tvingas trolla när elever saknar grundläggande kunskaper
Debatt Barnläkaren Josef Milerad ser ett ruttnande system där elever far illa och lärare reduceras till handledare
Skolfinansiering Utredning föreslår avdrag på 6 procent av skolpengen till fristående skolor.
Krönika ”Vi vill också hetsäta choklad ibland – eller ta en snus för den delen – utan att kölhalas offentligt.”
Segregation Behövs ingen ny utredning för att hitta lösningen på problemet, enligt Olskog.
Friskolor Kommunerna ska få göra avdrag med 6 procent på friskolornas skolpeng.
Arbetsmiljö Anser att han saknade uppsåt och därför ska frikännas.
Studiero Siffrorna avslöjar – ”långvarig misshandel av skolan.”
Debatt Uppmanar föräldrar att agera: ”Fråga hur många barn det är i gruppen”
Debatt SKR och Academedia nobbar regleringar: ”Ömsesidigt gisslantagande”
Arbetsmiljö ”Man kan inte göra guld av kattskit”. Tre lärare om förslagens påverkan på arbetssituationen.
Krönika På lärarhögskolan förberedde ingen alls mig på att jag skulle behöva genomgå detta trauma var tredje år.
Krönika Vi vet att det är ett ensamjobb men när det blåser då behöver vi någon där, någon som är där för att var där för just oss.
Debatt Niels Paarup-Petersen presenterar rimliga förslag – men de räcker inte, skriver Marcus Larsson i en debattreplik.
Skolavslutning Vad står överst på önskelistan – och vad räknas som muta? ✓ ”Ska vara försiktig.”
Nedskärningar Svaren ännu värre än väntat: ”Sjunkande skepp”.
Timplaner Maria Cronqvist, lärare på Dragonskolan och en av dem som planerade protesten mot de nya timplanerna i Umeå, kritiserade kommunen och gymnasiecheferna:– Lärare riskerar att bli utbrända!Här är hela hennes tal från demonstrationen.
Arbetsmiljö ”Vi ifrågasätter hur stort problemet är, slänger de prillor i taket?”.
Debatt Svarar Filippa Mannerheim: ”Riskerar underminera stödet eleverna har rätt till”.
Debatt Centerpartiet svarar Marcus Larsson om lobbyism och friskoleägare
Krönika Så fort jag kommer hem så händer något – jag transformeras till just den där föräldern.
Arbetsbelastning Koncernen går inte lärarna till mötes om reglerad undervisningstid.
Debatt Riksföreningen för skolsköterskor svarar Filippa Mannerheim om elevhälsan
Timplaner ”Det ger orimliga arbetsförhållanden och leder till onödig stress.”
Guider & tips ”Svenskan blir lidande – alla behöver utveckla sitt språk.”
Debatt ”Vårt kärnuppdrag att förmedla alla människors lika värde”
Timplaner Gymnasielärarna demonstrerar: ”Så orimligt och dåligt att det är provocerande”.
Krönika Vinstutredningens förslag borde varit på plats för 30 år sedan, skriver Per Kornhall.
Krönika ”Det behövs helt andra åtgärder som skulle kunna leda till hela klassrum av saliga korgossar.”
Debatt ”Spontanrasterna handlar inte om att hundratusentals elever drabbas av akut kissnödighet”.
Arbetsmiljö Fälldes i tingsrätten för brott mot grundlagen.
Debatt ”Liberalerna och Socialdemokraterna måste hantera de osannolika meningsfränderna Sverigedemokraterna och Centerpartiet.”