Vägen mot en digital skola
Digital skola
2022
ska de nationella proven vara helt digitala och en extern bedömning av proven ska vara möjlig, enligt Skolverket.
Digitala investeringar i svenska skolor
Fram till början av 1990-talet: staten satsar mellan 500 miljoner och en miljard kronor på skolans datorisering (1991 kommunaliserades svensk skola).
1994 KK-stiftelsen bildas och 555 miljoner kronor satsas på digitala läromedel, forskning om lärande och IT samt informationsinsatser mot skolor.
1994–95 introduceras internet till svenska skolor.
1999–2002 IT i skolan, ITiS skapas och 1,7 miljarder kronor avsätts.
2015 Nationell strategi för skolans digitalisering, skapad av Skolverket, SKL, lärarfacken, näringsdepartementet, Friskolornas Riksförbund m fl, lämnas till regeringen.
2019 Skoldigiplan överlämnad till regeringen.
En-till-en
Är ett samlingsnamn för alla de kommuner eller skolor där man satsat på en dator till varje elev. Ett av de forskningsprojekt som följt upp satsningen är gjord av Örebro universitet. Projektet visar att satsningar på en dator till varje elev generellt sett har följande negativa effekter: ökade skillnader mellan skolor, ökade kostnader och ökat ensamarbete för eleverna. 2015 var det 1,9 elever per dator och 2018 1,3 elever per dator.
Källa: Skolverket
WHO om skärmtid
Det är första gången någonsin som Världshälsoorganisationen går ut med en rekommendation för hur stor del av dygnet barn under fem år bör ägna åt skärmar respektive sömn och fysisk aktivitet.
WHO rekommenderar att ettåringar inte bör spendera någon tid framför skärmar, som tv och surfplatta. För tvååringar rekommenderas max 60 minuters skärmtid per dag, ju mindre desto bättre. Barn mellan tre och fyra år bör spendera max 60 minuter framför skärmar, ju mindre tid desto bättre. WHO har fått kritik på flera plan, bland annat för att forskning saknas på området. Men förklarar att detta inte handlar om skärmar i sig utan om behoven av fysisk aktivitet och sömn.
Edtech
Edtech står för Educational Technology och är en benämning för en bransch som utvecklar teknik, producerar och säljer teknik för inlärning.
Mycket hjärna
En podd om hur forskning kan användas praktiskt i skolan. Kan det vara något? Det tror de tre som gör Mycket hjärna och som alla har fokus på kognitionsvetenskap.
I det senaste avsnittet talar forskarna Betty Tärning och Björn Sjödén med gymnasielärare Kalle Palm om skillnaderna mellan digitala och icke-digitala läromedel. Vad gör digitala läromedel för skillnad i undervisningen? När är det mer effektivt att arbeta digitalt än att använda en tryckt bok, penna och papper? Detta är det första av flera planerade avsnitt på temat Digitalt lärande i Mycket hjärna.
Digitala läromedel
20 minuter högintressant samtal när de bland annat förklarar varför elever föredrar tryckta böcker framför att läsa en bok på skärm.
Betty Tärning är kognitionsforskare, Björn Sjödén lektor i utbildningsvetenskap och Kalle Palm, gymnasielärare i matte, fysik och filosofi på en skola i Malmö.
Du hittar podden bland annat på Soundcloud och poddtoppen.se
5 Frågor att ställa inför ett nytt digitalt läromedel
- Är produkten systematiskt utvärderad av personer som inte har kommersiella intressen av den?
- Är det ett digitalt läromedel eller bara ett testverktyg?
- Är det huvudsakligen en digitalt presenterad bok? (”Bok på burk”)
- Vem har gjort produkten? Om det är några personer med expertis inom programmering, grafik och digitala medier i samråd med lärare - då bör man vara skeptisk. Det krävs djup och integrerad kompetens om såväl det tekniska och interaktionsmässiga som det didaktiska/pedagogiska.
- Kan du läsa rekommendation och betygsättning kritiskt? Det är ingen kvalitetsgaranti om läromedlet är utvecklat av ett stort förlag.
Källa: professor Agneta Gulz, Lunds universitet och Linköpings universitet
