Därför läggs ”Sveriges bästa skolkommun” ner

Johanna Jaara Åstrand menar att det är lönlöst att ranka skolkommuner när det finns ett systemfel i grunden. Foto: Getty och Izabelle Nordfjell
Den här artikeln publicerades ursprungligen på Läraren.se

Efter 20 år skrotar Lärarförbundet sin rankning Bästa skolkommun, för att i stället vässa kraven på statligt ansvar.
– Det är inte meningsfullt att fortsätta utse Bästa skolkommun i en liga där hela systemet brister, ­säger förbundsordförande Johanna Jaara Åstrand.

LÄSTIPS: Bästa skolkommun 2021: Här är hela rankningen

Undersökningen genererar stort engagemang, både nationellt och lokalt. Men Lärarförbundet har beslutat sig för att det är dags att avsluta kapitlet.

Johanna Jaara Åstrand förklarar att det är omöjligt att jämföra kommuner när deras förutsättningar ser så olika ut.

– Vi har ett finansieringssystem som inte lyckas kompensera för att det kostar olika mycket att rigga en bra skola över allt. Vår ambition med rankningen har varit att stimulera till en bättre skola i hela Sverige men det är inte meningsfullt att fortsätta utse Bästa skolkommun i en liga där hela systemet brister, säger hon.

Undersökningen har under sin livstid visat att kommuner har olika ambitioner för skolan. 

– Det skiljer sig åt hur de sköter skolan och tar sitt ansvar som lärararbetsgivare. Men dessutom är de ekonomiska grundförutsättningarna helt olika för Sveriges 290 kommuner. Kommuner med sämre ekonomiska grundförutsättningar kan inte satsa mer på sin skola även om de skulle vilja, säger Johanna Jaara Åstrand.

Problem även för vinnaren

Johanna Jaara Åstrand ser problem även för vinnarkommunen Övertorneå, som går ut som den sista vinnaren i undersökningen Bästa skolkommun 2021. Särskilt som kommunen knep priset även 2020.

– Samtidigt vittnar Övertorneå om problem med att rekrytera behöriga lärare, behålla personal och säkra en rimlig arbetsbelastning för lärarna som man har. Så även den bästa skolkommunen i vår rankning står inte utan problem, säger Johanna Jaara Åstrand.

Är det statligt ansvar eller statligt huvudmannaskap ni vill se?

– Vi tror inte längre på att kommunerna kan klara sitt ansvar. Det är dags att staten tar över. Exakt hur det ska gå till behöver utredas, säger hon.

”Staten kan inte blunda längre”

Vilken roll spelar den senaste tidens diskussioner om skolkoncerner och deras påverkan på kommunernas skolekonomi?

– Fokus efter Björn Åstrands utredning har hamnat på friskolesystemet, skolpengen och skolvalet. Att det överkompenserar vissa skolor och sorterar elever, vilket också påverkar likvärdigheten. Men det vi pekar på nu är den andra delen av utredningen som visar att de ekonomiska förutsättningarna redan från början skiljer sig åt. Staten kan inte blunda längre – den måste ta sitt ansvar och återupprätta likvärdiga förutsättningar. 

Hur kommer ni att följa upp skolhuvudmännen i fortsättningen?

– Givetvis fortsätter vi att granska kommuner, följa statistik och göra egna undersökningar och rapporter för att påverka politiken. Det slutar vi aldrig med.  

LÄS ÄVEN

Så många av lärarna vill se statligt ansvar

De är Sveriges bästa skolkommun – för andra året i rad

Kommunen som rankas sist: ”Ofrånkomligt”