På Ammarnäs skola i nordvästra Västerbotten går just nu 13 elever.
Till startsidan
Läraren Ann-Sofie Isaksson flyttade från Kopparberg till Ammarnäs i nordvästra Västerbotten där just nu 13 elever går.
Små skolor
I en dalgång, alldeles vid Vindelälven i nordvästra Västerbotten, ligger Ammarnäs. I den lilla fjällbyn finns en F–6-skola som just nu har 13 elever.
– Det bästa med att jobba här är att jag hinner se alla barn. Här är det inte stressigt, säger Ann-Sofie Isaksson som bytt en stor skola i Västmanland mot en av Sveriges minsta.
Det ligger nysnö på marken och Elsa Viola Persson plockar fram en liten plog av trä som hon styr runt. Det är rast och alla barn är ute och leker. I snödrivorna finns grottor och det är kul att hoppa i det vita fluffet som fallit under natten.
Några av eleverna är hemma sjuka, så i dag är de åtta av tretton barn på skolan.
Ammarnäs skola är en av Sveriges minsta F–6-skolor och här går två klasser. I den ena finns lågstadiebarn, i den andra de som går i mellanstadiet.
Ann-Sofie Isaksson är relativt ny i Ammarnäs. Hon flyttade hit från Kopparberg i juli förra året efter att hon fått jobb som lärare.
– När jag började här så skilde vi på stadierna. Jag har mellanstadiet, men just nu finns bara elever i fyran och sexan. Vi gör mycket tillsammans med lågstadiet och det finns en stark vi-känsla.
På Ammarnäs skola i nordvästra Västerbotten går just nu 13 elever.
Eftersom byn är liten och elevantalet ännu mindre innebär det att alla barn har någon sorts koppling till varandra. Antingen är de syskon, kusiner eller släkt på annat vis. De äldre hjälper de yngre, men ibland måste Ann-Sofie Isaksson påminna barnen om att det är hon som är vuxen och kan säga vad som är rätt och fel, så att de inte behöver ta ansvar över sina syskon.
Att undervisa barn i olika åldrar gör att hon får anpassa lektionerna så att de fungerar för alla.
– Det gäller att vara välplanerad och flexibel. Vi går så klart efter läroplanen och jobbar i cykler i till exempel NO och SO. Till prov gör jag instuderingsfrågor som är svårare än själva provet. Sexorna ska kunna motivera och förklara mer än fyrorna, säger hon.
Det gäller att vara välplanerad och flexibel.
Det har funnits skola i Ammarnäs sedan början av 1900-talet och den nuvarande byggnaden kom till 1932.
Den är stor och rymlig med en idrottshall på baksidan. Platsen ligger högt med naturen precis utanför.
Från fjärde klass åker eleverna till Sorsele skola som ligger i huvudorten nio mil bort. Resan med buss tar en dryg timme enkel väg. Där har de slöjd, moderna språk, hemkunskap och idrott. Det är på den skolan som de sedan går i högstadiet.
Eila Sivertsen Persson går i sexan och trivs bra här hemma.
– Vi har världens bästa lärare, det är få elever och lugnt. Vi får lära oss mycket och det är bra klassrum. Sorsele känns så stökigt, säger hon.
Ann-Sofie Isaksson tycker ändå att det är bra att de får se något annat.
– Det är bra att de får komma dit och möta andra. Det kan bli lite av en skyddad verkstad här, säger hon.
I augusti förra året publicerade Vi lärare en granskning som visade att mer än var tredje kommun i landet diskuterar nedläggning eller sammanslagning av små skolor för att kunna hålla den kvalitet som skollagen och läroplanerna ställer. Något som väckt känslor på de mindre orterna.
Minskande barnkullar och minskad invandring är generellt två orsaker, vilket resulterar i att lokalkost-nader per elev ökar. När elevpengen går till hyra så påverkas undervisningsresurserna.
Frågan är högaktuell i Ammarnäs. Prognosen säger att antalet elever i kommunen väntas minska med omkring arton procent under de kommande fem åren. De två senaste åren har det fötts tio respektive fjorton barn i hela kommunen.
Sorsele kommun har satt igång en utredning och översyn om hur förskola och grundskola kan organiseras på ett långsiktigt och hållbart sätt. En risk- och konsekvensanalys ska ge en samlad bild av skolans förutsättningar och möjliga vägar framåt.
I november och december har dialogmöten hållits i kommunorterna Gargnäs, Blattnicksele och Sorsele. I februari är det Ammarnäs tur. Översynen ska vara färdig i maj och då presenteras för politikerna.
– Jag tror att de flesta i byn kommer att vara på mötet. Skolan är enormt viktig och det finns ett stort engagemang för att den ska få vara kvar, säger Ann-Sofie Isaksson.
Med tärningar och brickor genomförs lektionen i praktisk matematik.
Det är dags att gå in från rasten. Låg- och mellanstadiet ska ha praktisk matte tillsammans och när alla täckbyxor och mössor är upphängda går eleverna upp till klassrummet på övervåningen. De sätter sig i en ring på golvet och Ann-Sofie Isaksson delar in dem i par. De plockar fram tärningar och brickor.
I klassrummet finns skolbänkar, men också ett stort bord där hon brukar hålla genomgångar. Är det med fyrorna så jobbar sexorna på med sitt, och tvärtom. Här kan man också sätta sig om man vill ha hjälp.
– Barnen på den här skolan får en jättebra utbildning. Det finns inga elever som är underkända och det finns bara ett E-betyg i nuläget. De är väldigt självgående och hjälper ofta varandra, säger Ann-Sofie Isaksson.
Frågar man människorna som bor här så finns inga fördelar med att centralisera skolorna.
För Ammarnäs skulle det innebära en resväg på två timmar per dag för barnen. Det skulle också vara förödande för inflyttningen av barnfamiljer då skolan är ett positivt dragplåster och har ett stort värde.
– Jag känner mig inte jätteorolig för att skolan här ska läggas ner. Eleverna har fått säga sitt, vi har bra lärare och att ha en skola är viktigt för att människor ska vilja flytta hit. Vi har också ett uppdrag att bevara den samiska kulturen och därför tror jag det blir svårt att lägga ner. Skolan är viktig för bygden och det blir stora konsekvenser om den försvinner.
Ann-Sofie Isaksson har inte ångrat den 87 mil långa flytten från Kopparberg till Ammarnäs.
En annan stor utmaning för små skolor är svårigheterna att rekrytera behöriga lärare och att få dem att stanna kvar.
Ann-Sofie Isaksson flyttade 87 mil norrut efter att hon fått jobb. Hon ser bara fördelar med att bo och arbeta här och uppmuntrar fler att testa.
– Jag älskar Ammarnäs och jag älskar snön, men jag har inte sett något norrsken än. Bygden i sig är så välkomnande. Jag fick hjälp att hitta boende. Många säger att de inte kan flytta på grund av att de har en partner som också behöver jobb. Men varför inte? Det ger ju något och det är inte farligt att prova. Min son som är 23 år flyttade med mig och han fick hjälp att hitta jobb.
Det är dags för lågstadieeleverna att sluta för dagen och några av dem går ner en våning till fritids. Den lilla gruppen mellanstadieelever, i dag fyra stycken, blir kvar i klassrummet en stund till.
Kontrasten är stor. På den förra skolan där Ann-Sofie Isaksson jobbade gick över 300 elever. Där hade hon ständigt en känsla av att ligga steget efter och att inte hinna med alla barn.
– Nu, när jag går hem på fredag eftermiddag, känner jag att jag hunnit se alla elever. Jag har gett uppmärksamhet till var och en och kunnat ge hjälp till dem som behöver det. Det känns väldigt bra.
Debatt Motivationsforskaren vill nyansera bilden av elevers ansträngning att lyckas
Debatt Granskning visar brist på logopeder och viktiga kunskaper
Debatt Elisabeth Sandstedt skriver om arbetsgivarens svar på lärarnas larm om resurser
Debatt ”Varje vecka lägger vi och våra kollegor mycket tid på att kontrollera frånvaro”
Debatt ”Varför ska vi acceptera att specialistkompetensen riskerar att hamna långt från eleverna?”
Debatt Extra anpassningar slopas – men sen då?
Debatt Högstadieläraren ser relationer som en grund i all undervisning
Debatt ”Reseräkningar, inköp, ansökningar och detaljerad dokumentation del av vardagen”
Debatt ”Professionen måste få större möjlighet att själv påverka sitt arbete”
Debatt Sara Lindgren, Academedia, vill se obligatorisk förskola.
Krönika ”I Frankrike brinner skolor och i Sverige knyter vi näven bestämt i fickan.”
Arbetsbelastning ”Elever kan ha större behov än organisationen har råd med”
Debatt Bayram Sakir skriver om elever som slutat lyssna
Debatt ”I skolans stressiga vardag är det mänskligt att bli frustrerad.”
Debatt Sarah Cross ställer frågor om lärare, anställningar och behörigheten.
Debatt ”För ett par decennier sedan använde jag utskällningar för att stävja oönskat beteende i undervisningen.”
Debatt Andreas Mörck kräver handling av kommande regering
Debatt Utbildningen säger en sak, praktiken en annan, enligt nya lärarna i förskola
Debatt ”Dags att politiker slutar ställa föräldrar och förskolepersonal mot varandra.”
Debatt Han vill att den anpassade skolan ska synas mer i debatten
Krönika ”Ibland tänker jag på en knubbig tvåårings bevingade ord.”
Debatt Kritiken mot svenska elever efter Pisa: ”Saknar viktig egenskap”
Internationellt ✔ Löner. ✔ Gruppstorlekar. ✔ Lärarflykt. Sverige sticker ut i ny OECD-rapport.
Debatt ”Vad behöver vi börja träna igen?”
Debatt Han ställer frågan som kan hjälpa elever och lärare
Ai Anna Olskog uppmanar EU och regeringen: ”Kan inte försvaga skyddet”
Arbetsmiljöbrott Skyddsombudet: ”Pågått i nästan tre år – oerhört tufft för vår medlem.”
Krönika ”Fråga dig själv: Görs en AI-satsning för att höja kvaliteten i undervisningen eller för att spara eller tjäna pengar?”
Ai Läckt information: Techbolagen kan få tillgång till lärares och elevers prestationer.
Krönika ”Det är ju bara två varianter av samma ord.”
Bokmässan Så jobbar Karin Herlitz och Marcus Ågren ämnesöverskridande med skönlitteratur
Bokmässan Expertrådet för läsning har en uppmaning till nästa regering
Bokmässan Mia Smith: "Man blir hänvisad till att det är 'det här som finns'”
Bokmässan Vad händer med bildningen i en skola där elever inte läser?
Behörighet Större andel pojkar än flickor för första gången behöriga till gymnasiet.
Bokmässan Kompetensutveckling och ”underhållande utflykt” för medlemmarna.
Vi lärare Två tunga kategorier: ”Årets Tidskrift Fackpress” och ”Årets Omslag”.
Granskning Fritidshemmen bemannas av obehöriga.
Granskning ”Saknas ekonomiska incitament”
Granskning Färre behöriga lärare speglas i lägre meritvärden.
Granskning ”Hög tid att skrota undantagen i legitimationsreformen.”
Debatt Efter Pisa-raset: "Ge pennan en ny plats i undervisningen”
Debatt SVA-debatten: Hon ser ämnet som en spetsutbildning
Debatt Pisa-raset: Lärarens hårda ord om ”det specialpedagogiska narrativet”
Debatt Fritidslärarens fem frågor till politikerna: ”Hur?"
Valet 2026 Sveriges Lärares fem punkter ska förbättra svensk skola
Debatt Erik Cardelús vill se ett helhetsgrepp om skolans stora frågor
Arbetsbelastning Efter regeringsbeslut – fyller fortfarande i detaljerade formulär.
Krönika ”En persons vimlande spretiga sjövilda tankar – helt ofiltrerat.”
Debatt Frågorna som borde ställas i stället för ”hur länge”