Trots anmälningsvågen – få blir av med sin lärarlegitimation
Anmälningar
Många lärares skräck är att bli anmäld till Skolinspektionen. För många skapar det stress, oro och rädsla att ingripa. På tio år har anmälningarna till Skolinspektionen ökat med 200 procent, Från 1 542 anmälningar 2009 till 4 623 i fjol.
Några kallar det anmälningshysteri. Andra gläds åt möjligheten att anmäla en lärare. Eller snarare skolan. För formellt är det alltid skolans huvudman – i de flesta fall kommunen – som anmäls. Även om anmälan riktar sig mot en lärare.
– I dag ser vi hur möjligheten att anmäla kan användas som hot snarare än en lösning. Drygt hälften av alla lärare har tvekat att ingripa i en situation på grund av rädsla för att bli anmäld, säger Maria Rönn, vice ordförande i Lärarförbundet, som menar att osäkerheten också gör att många lärare överdokumenterar för att ”ha ryggen fri”.
– Bland våra medlemmar i grundskolan och gymnasiet anger 43 procent av lärarna att de dokumenterar mer än vad som behövs på grunden av risken att bli anmäld till Skolinspektionen.
Ytterst handlar rädslan om att tvingas sluta som lärare – att bli av med sin lärarlegitimation.
Men den risken är obefintlig.
Samtidigt som inspektionen fick in 4 623 anmälningar, som alla riktar sig mot skolhuvudmännen. Det kan röra anmälningar från elevhälsa, skolplikt till modersmålsundervisning. I Lärarnas ansvarsnämnd, som prövar lärares legitimationer, drogs 2019 endast fem lärarlegitimationer in av de 13 som gick vidare till nämnden.
LÄS OCKSÅ: ”Blir vanligare att elever hotar att anmäla mig”
Lärarnas ansvarsnämnd, de enda som kan dra in legitimationen, har gjort det 14 gånger under åren 2013-2019. Det ska sättas i relation till att Skolinspektionen under samma period fick in totalt 32 265 anmälningar.
Det betyder att risken att en anmälan leder till indragen legitimation är 0,4 promille.
Men att dra in lärarlegitimationen är den mest extrema åtgärden. Lärarnas ansvarsnämnd kan också varna en lärare. Men det är nästan lika ovanligt. 2013-2019 varnades 30 lärare.
Det krävs för att anmäla
Den som anser att en skola eller lärare inte följer de lagar och regler som styr skolan kan anmäla till Skolinspektionen. Inspektionen tar emot anmälningar som rör förskolan, ända upp till gymnasiet. Även fritidshem, särskolor och andra skolformer kan anmälas.
Även om många anmälningar handlar om lärare är det huvudmannen, i första hand kommunen eller friskoleföretaget, som anmäls.
Skolinspektionen kan själva starta en utredning om missförhållanden i en skola eller mot en enskild lärare efter tips, verksamhetsbesök eller domar mot lärare.
Är du rädd för att bli anmäld? Eller har du blivit anmäld? Berätta din historia via Lärarens sociala kanaler eller i mejl till redaktionen@lararen.se
Men det finns andra sanktionsmöjligheter. Men då är det huvudmannen som får ta smällen.
Dels kan inspektionen rikta kritik, dels kan den utfärda böter (viten). Mellan 2013 och 2018 har inspektionen utfärdat 481 viten mellan 200 000 kronor och 3 000 000 kronor. Men många av dem handlar inte om brister hos lärare. Det handlar snarare om skolans brist på ledning, ansvar och svårigheter att klara skollagens krav, inte minst när det gäller kravet på särskilt stöd.
Skolinspektionen och BEO – så funkar instanserna
Mer än hälften av anmälningarna till Skolinspektionen skrivs av eller skickas över till andra institutioner.
Många anmälningar till Skolinspektionen har inte där att göra. Mer än varannan anmälan skrivs av eller skickas till någon annan. Det vanligaste är att den i så fall lämnas till huvudmannen för skolan, oftast kommunen.
För även om det är en lärare som är huvudperson i anmälan är det aldrig läraren som anmäls till Skolinspektionen, utan huvudmannen.
Kränkningar är den absolut vanligaste anledningen till en anmälan, 38 procent. Runt sex av tio kränkningsanmälningar avser elever som kränkts av andra elever. Resten avser personal, främst lärare.
Kränkningsanmälningarna utreds ofta av två instanser, både Skolinspektionen och Barn- och elevombudet som är en fristående avdelning inom Skolinspektionen.
De kan komma till helt olika beslut. Medan BEO kan ge en elev skadestånd för att en lärare ansetts ha kränkt eleven går Skolinspektionen inte alltid vidare med en anmälan till Lärarnas ansvarsnämnd, för samma händelse som BEO fattat beslut om skadestånd om. För att Skolinspektionen ska kunna gå in med en anmälan till Lärarnas ansvarsnämnd, krävs att händelsen klassas som "allvarlig art". För skadeståndsansvar krävs att "kränkningen inte är ringa". Det rör sig alltså om två olika lagstiftningar.
