Tunga kritiken mot de nya kursplanerna – där nationalsången försvinner

Kritiken har varit hård mot Skolverkets förslag till förändrade kursplaner i framförallt svenska, historia och religion.

Till kritikerna ansluter sig nu tungviktaren Hans Albin Larsson, tidigare överdirektör vid Skolinspektionen, direkt under generaldirektören. Han är även professor emeritus i historia och utbildningsvetenskap, före detta ordförande i Historielärarnas förening, och har även suttit i regeringens utbildningsvetenskapliga råd.

Han tycker att regeringen borde lägga Skolverkets förslag åt sidan och istället tillsätta en parlamentarisk utredning med stor öppenhet där man arbetar fram en uppdaterad timplan utifrån de ambitioner regeringen har med skolans ämnen. Först därefter kan kursplanerna fyllas med innehåll.

Skolverket har visserligen utlovat att Antiken ska tillbaka in i kursplanerna i historia men det är bara en bråkdel av allt som föreslås försvinna i Skolverkets förslag till omarbetade kursplaner varnar Hans Albin Larsson. Han har granskat och jämfört nuvarande kursplaner i historia, geografi, samhällskunskap, religion och musik med det nya förslaget.

– Jag tror att de har haft ett gott uppsåt men det har ändå blivit helt fel. Skolverket borde ha begripit att förslaget skulle bli kontroversiellt, säger han.

Det han i första hand vänder sig emot i historia är att man ”dammsugit bort” alla epokbegrepp i den förändrade kursplanen som medeltid, renässans, barock, upplysningstiden, romantiken, stormaktstiden, frihetstiden med mera.

Hans-Albin Larsson.

– Det betyder att man inte säkerställer att det kommer med i undervisningen när lärarna och läroboksförfattarna ska sitta och tolka detta, säger Hans Albin Larsson.

Samernas och de nationella minoriteternas historia har också tagits bort utom berättelser om äldre samisk religion på lågstadiet.

Ifall Skolverket vill öka tyngdpunkten till mer modern historia från 1900-talet och framåt så påpekar Hans Albin Larsson att det är viktigt att eleverna får med sig en översiktlig kronologisk ordning i historian även om man bara hinner beröra några exempel från epokerna.

– Struntar man i det så riskerar barnen att bli historielösa, säger han.

Hans Albin Larsson reagerar också på att begreppet ”historiebruk” spridit sig som ett modeord i förslaget till nya kursplaner.

– Självklart är det viktigt att veta hur historia kan användas i modern tid för olika syften, exempelvis propaganda, men för att kunna föra sådana ganska avancerade resonemang måste eleverna ha viss typ av grundkunskap, säger han.

I geografin har namngeografin skurits ned.

– Eleverna behöver veta var länder, städer, berg och sjöar ligger och få baskunskaper i kartgeografi för att kunna hänga med i fler ämnen än geografi. Utan det får svårt att hänga med i nyheter och diskutera frågor. Det handlar om att ha en sorts grundläggande allmänbildning, säger han.

I förslaget till kursplan för religion på högstadiet nämn inte längre specifikt att man ska lära sig om kristendomens tre stora inriktningar katolicism, grekisk ortodox och protestantismen. Kunskap om världsreligionernas urkunder som Bibeln i kristendomen har också bantats bor

I musiken har man tagit bort att eleverna ska lära sig nationalsången, några av de vanligaste psalmerna och få inblickar i svensk och nordisk barnvisetradition.

– Varför eleverna inte ska lära sig nationalsången i skolan förstår jag inte. Ingen tror väl sig vara förmer än någon annan för att man behärskar den svenska nationalsången, säger Hans Albin Larsson.

Anna Westerholm, chef för Skolverkets läroplansavdelning vill inte gå i polemik med Hans Albin Larsson. Hon konstaterar att Skolverket inte har mandat att ändra i några timplaner. Skolverkets ambition har, enligt henne, varit att göra justeringar i kursplanerna - inte göra om kursplanerna. I just SO-ämnena har det varit stoffträngseln som varit ett problem för lärarna, det vill säga att man försökt få in för mycket i de ämnenas nuvarande kursplaner.

– När Hans Albin Larsson går in och räknar upp allt som borde ingå – alltså de timmarna finns inte. I högstadiet har eleverna 25 timmar om året i historia så det är en omöjlig ekvation om man vill ha med alla de listor som funnits i debatten om vad man förväntar sig att eleverna ska få med sig i skolan. Då handlar det om en helt annan timplan, säger hon.

Anna Westerholm.

Skolverket kommer, enligt Anna Westerholm, att redovisa för regeringen att det krävs en annan timplan om man vill få in mer stoff i historieämnet.

– Sedan är det inte säkert att det är i historia som timmarna behövs för det ämne som eleverna har svårast för är matematiken. Så jag vet inte om det är historia som regeringen kommer att välja. Men det är viktigt att synliggöra att eleverna presterar sämst på historieprovet i nationella prov av SO-ämnena och det beror såklart på att proven är konstruerade utifrån dagens kursplan som inte hinns med. Det finns lärare som inte hinner fram till efterkrigstiden, säger hon.