Det vill L-ledaren Johan Pehrson med skolan

Den här artikeln publicerades ursprungligen på Skolvärlden

Stramare tyglar för friskolorna, mindre sekretess mellan skola och polis, samt lämplighetstest på lärarutbildningarna. Det är några av de förändringar Liberalernas partiledare Johan Pehrson vill se i den svenska skolan.
Men först måste partiet överleva valet.
– Att komma över riksdagsspärren är första steget, säger han till Skolvärden.

Med fem månader kvar till riksdagsvalet fick Johan Pehrson stryka ”första vice” från sin titel och axla ansvaret som Liberalernas partiledare, då företrädaren Nyamko Sabuni hastigt meddelade sin avgång den 8 april. Då hade partiet länge legat under riksdagsgränsen på fyra procent av väljarstödet i opinionsundersökningarna.

Han var ursprungligen kandidat till partiledarposten 2019 men drog tillbaka sin kandidatur innan landsmötet. Nu sitter han slutligen i partiledarkontorets soffa på Liberalernas riksdagskansli, alla 197 centimeter av honom, mitt emot Skolvärldens utsände för ett samtal om Liberalernas skolpolitik, innan tåget går hem till Örebro.

Hans huvudsakliga uppdrag som partiledare är tydlig: Att ta partiet över riksdagsgränsen i valet den 11 september. Och han ser skolpolitiken som en väsentlig del i det arbetet.

– Skolan är en helt avgörande fråga. Den är avgörande för Sveriges framtid och då bör man prata mycket om skolans betydelse. Liberalerna har länge prioriterat skolan högt, ända sedan vi införde folkskolan för 180 år sedan, säger han.

Pehrsons och partiets politiska bakgrund

I vilken utsträckning det politiska parti som idag heter Liberalerna kan ta åt sig äran för folkskolans framväxt under 1800-talet kan möjligen diskuteras. Klart är att Johan Pehrson gärna refererar till partiets historia av engagemang i skolan, och att det engagemanget har en tydlig koppling till den liberala grundidén om personlig frihet.

– Vi har en bärande tanke om att överföringen av kunskap är det mest avgörande i människor liv. Det är förutsättningen för att så många människor som möjligt ska kunna ta del av den egenmakt som vi menar att de ska ha över sitt liv, säger han.