Pisa-experterna: ”Ett gediget mätinstrument”

Pisa-experterna Samuel Sollerman och Alli Klapp.
Den här artikeln publicerades ursprungligen på lararnastidning.se

Hela skolvärlden håller andan inför det stora Pisaresultatet som avslöjas imorgon, tisdag.
Men vad säger undersökningen egentligen? Och hur mycket ska vi bry oss? Lärarnas tidning frågade två riktiga Pisa-experter.

Alli Klapp, docent institutionen för pedagogik och specialpedagogik  Göteborgs universitet:

Vad tycker du är positivt med Pisa-mätningarna? 

– Det som är bra är att vi fått en utvärdering av elevernas kunskapsresultat över tid från år 2000. Pisa mäter inte allt men det är ändå ett gediget mätinstrument. Vi forskare möts också och diskuterar olika resultat och lär av varandra inom exempelvis läsförståelse. Men det viktigaste är ändå att vi har koll på hur de nationella resultaten förändras mellan åren för eleverna.

Vad finns det för negativa konsekvenser?

– Det som är negativt är att Pisa ibland används på ett oförsiktigt sätt och att politiker drar för långtgående slutsatser av resultaten. Man får komma ihåg att Pisa bara mäter tre områden: läsförståelse, NO och matematik – det mäter inte hela skolsystem. Även om grundsyftet är att ranka ländernas resultat så ska man inte dra för stora växlar på det.

Samuel Sollerman, föreståndare för PRIM-gruppen på Stockholms universitet som exempelvis utvecklar prov som nationella proven i matematik:

Vad tycker du är positivt med Pisa-mätningarna? 

– De internationella mätningarna har många fördelar med bland annat utvecklade trendinstrument för att mäta kunskaper över tid samt en gedigen uppsättning enkäter och uppgifter som används i många länder. Detta gör att vi kan se utvecklingen, på det som mätningarna avser mäta, över tid och resultat från andra länder kan hjälpa oss att ställa relevanta och nyfikna frågor om till exempel matematikkunskaper och matematikutbildning.

Vad finns det för negativa konsekvenser?

– Eventuella negativa konsekvenser kan bero på hur vi tolkar, tillämpar och påverkas av internationella mätningar som Pisa. Till exempel är Pisa inte utformat för att passa ett specifikt land utan undersöker kunskaper efter ett egenkonstruerade ramverk. När olika personer och instanser gör tolkningar av resultaten från Pisa bör dessa vara uppmärksamma och inlästa på vad just Pisa avser att mäta. Resultaten från Pisa kan lära oss något nytt om matematikkunskaper i en svensk kontext men det är viktigt att vi speglar dessa nyvunna kunskaper mot mätningarnas syften, bakgrund, innehåll och begränsningar.