Pisa 2018 – guide i nio steg

Den här artikeln publicerades ursprungligen på lararnastidning.se

Snart är det dags för Pisa 2018 att presenteras. Men vad är det egentligen undersökningen mäter? Lärarnas tidning sammanställer det viktigaste inför provet alla pratar om.

I Sverige är Pisa-resultatet för 2018 en symbolfråga. I förra undersökningen vände resultatet för svenska elever uppåt för första gången sedan 2009 – de placerade sig över medel i läsförståelse och på medel i matematik. Frågan är om den positiva trenden håller i sig, och vem som kan ta äran för detta, eller skulden för en nedgång.

Pisa 2018 – allt du behöver veta om undersökningen

Pisa-undersökningen – här är allt du behöver veta:

1. Bakom Pisa står OECD (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling). Medlemsländerna ansöker om att få delta i undersökningen. Regioner kan också få tillstånd att delta.

2. Pisa-undersökningen görs var tredje år, och presenteras samtidigt i alla deltagarländer året därpå. Totalt ingår ett åttiotal ekonomier i undersökningen.

3. Den senaste Pisa-undersökningen gjordes under våren 2018.

4. Deltagarna är 15-åringar vars skolor valts ut statistiskt för att motsvara hela landet. Eleverna får själva inte veta sina resultat.

5. De färdigheter som mäts är bland annat läsförståelse, matematiska lösningar och förmågan att förklara fenomen på ett naturvetenskapligt sätt. Testet ska också avgöra elevens engagemang för att lära. En viktig faktor som mäts är skolsystemets likvärdighet.

6. Varje år får ett område extra tyngd. Förra undersökningen var det naturvetenskap, för Pisa 2018 gäller läsning.

7. Syftet är inte bara att ranka skolländer, utan också att sprida kunskap om de mest effektiva skolsystemen till alla medlemsländer. Målet är också att visa hur effektiva skolorna är i att förbereda eleverna för fortsatta studier eller arbete.

8. Pisa mäter också rektorers åsikter om hur undervisningen läggs upp, lärarnas kompetens och engagemang samt lärandemiljö.

9. Pisa-undersökningen har fått kritik, bland annat för att inte ta hänsyn till de olika ländernas kulturer och skolsystem.

Källa: OECD, Skolverket.