Här är Sverige sämst i Pisa 2018: "En försämring"

Den här artikeln publicerades ursprungligen på lararnastidning.se

Sverige intar en jumboplacering i Pisa 2018 när det gäller skillnader i läsförståelse mellan infödda och invandrade svenska elever.

Anna Kaya.

Anna Kaya, sva-lärare och medarbetare vid Nationellt centrum för svenska som andra språk, menar att det finns tydliga brister i hur svenska skolan tar emot nyanlända elever.

– Svensklärare saknar utbildning i att lära nyanlända elever att läsa och skriva på ett nytt språk. Vi ser stora brister idag. Nyanlända elever placeras direkt i ordinarie klasser utan att få sva-undervisning. De får inte alltid studiehandledning på modersmålet och de får kanske inte heller modersmålsundervisning. Dessutom går de ofta i stora klasser där en lärare, utan tillräckliga resurser, förväntas kunna anpassa undervisningen trots att spridningen i språk och kunskaper bland eleverna kan vara gigantisk, säger hon.

Nedskärningarna drabbar dessutom den här gruppen hårt, menar Anna Kaya.

– Det är många lärare som kontaktar mig och berättar att de är mycket oroliga för elever som inte får den sva-undervisning de har rätt till. Lärarna berättar att de ser nyanlända elever sitta med i ämnesundervisning utan att förstå vad läraren säger. Många vittnar om en känsla av otillräcklighet, de vet inte hur de ska göra när eleverna inte hänger med och när studiehandledning på modersmålet saknas. En del lärare berättar att förberedelseklasser läggs ner och att skolor inte har råd att köpa tillräckligt med studiehandledning. Det är förödande, säger hon.

Vad ska man göra i en sådan situation, som lärare?

– Man måste be om hjälp. Vi lärare kan inte trolla med knäna och skolledning, elevhälsoteam och kollegiet behöver prata om vad man kan göra för att eleverna ska få den undervisning de har rätt till. Det kan vara bättre att en svensklärare undervisar nyanlända elever i en separat grupp, än att nyanlända elever ska sitta med i svenskundervisningen och inte förstå. Men framförallt behöver vi berätta för politiker och andra beslutsfattare att alltför många elever inte får den undervisning som de har rätt till och att nedskärningarna drabbar de redan utsatta eleverna allra värst, säger hon.