”Elever med särskilda behov misslyckas oftare i marknadsskolan”

Hans Bergström skriver i artikeln Skolkritikerna är bottenlöst okunniga om företagande (Expressen 2/12-2020) att han förfasas över den stora andelen elever som kommer till Internationella engelska skolan (IES) med brister i läs- och skrivförmåga. Bergström menar att kommunala skolor, varifrån 80% av eleverna på IES kommer, är för dåliga på att sköta sina uppdrag. Hans Bergström har all rätt att vara bekymrad, men istället för att skylla på föregående skolas undervisning bör han kanske fundera på sambandet mellan de skolkoncerner han själv värnar om, och kommunala skolors allt sämre förutsättningar att bemöta elevers individuella behov. Dessa problem uppstår nämligen inte av en slump.

Det fria skolvalssystemet påbjuder ett blandat bestånd av kommunala skolor, samt friskolor med eller utan vinstincitament. Konkurrens om elever uppstår då det finns ett överskott på skolplatser. Ekonomisk vinst kan bara möjliggöras om det aktuella elevunderlaget är så kostnadseffektivt som möjligt. Koncernskolor kan bedriva undervisning till en lägre kostnad per elev eftersom att de har fler elever per klass, lägre andel specialpedagogisk personal, och att de har ett kösystem som gör att de kan maximera sin kapacitet. En elev i behov av extra stöd blir följaktligen mindre attraktiv ifall målet är ökad vinstmarginal. 

Slipper betala för tomma skolplatser

På framförallt IES och Jensens skolor skördas miljonvinster, eftersom att de uppbär samma ersättning per elev som de kommunala skolorna, men med ett mindre resurskrävande elevunderlag än vad de flesta kommunala skolor har. Samtidigt måste de kommunala skolorna betala för tomma skolplatser som genererar högre lokalkostnad per elev. Detta går att läsa om i Marcus Larssons bok “De lönsamma”.

För att komma tillrätta med dessa problem har utredningen för likvärdig skola som nu är ute på remiss bedömt, att vi behöver slopa köerna och istället införa gemensamt skolvalssystem med randomiserade urval. På så sätt kan alla elever få en likvärdig chans att komma in på de skolor de önskar, utan risk för att bli bortvalda av en huvudman. Förslagen i utredningen om en mer likvärdig skola ökar dessutom valfriheten, eftersom förutsättningarna mellan huvudmännen blir mer likvärdiga, något som borde välkomnas av alla liberaler.

Riktade insatser helt avgörande

Betydelsen av att så tidigt som möjligt rikta rätt resurser mot våra elever i behov av stöd, är helt avgörande för framtida förutsättningar att lyckas med skolarbetet. OECD har uttryckt att svensk skola brister i  att motverka de negativa effekter som valfrihet och konkurrens leder till, och pekar bland annat på vikten av att ombesörja elevers rätt till likvärdig utbildning. Men allt fler kommunala skolor får minskade resurser då utbildningsnämnder runt om i landet effektiviserar bort dem. Pengar som borde gå till att anställa fler behöriga lärare, specialpedagoger och speciallärare kommer helt enkelt inte fram dit de ska. Istället delas dessa pengar ut som vinst till aktieägare eller utländska riskkapitalbolag.

Hela skolsystemet behöver stå rustat för att se till att elever får det stöd de behöver och har rätt till. Kostnader för utbildning måste styras av elevers individuella förutsättningar, och inte tvärtom. Debatten om marknadsskolans vara eller icke vara måste i fortsättningen ha detta perspektiv i åtanke, annars cementerar vi fast ett skolsystem som konsekvent och systematisk bryter emot skollagen. Alla elevers rätt till lika utbildning borde övertrumfa koncernskolornas företagsmässiga uppdrag att göra vinst på våra skattepengar.

Linnéa Lindqvist, skoldebattör.

Fredrik Lundin, gymnasielärare för elever inom autismspektrumet.

LÄS ÄVEN

Kommunerna ska kunna säga stopp – hård kritik från friskolorna

Mannerheim: ”Ska vi lärare behöva ta den här kampen också?”

Stödet till lågpresterande elever brister

Bristen på likvärdighet får Skolverket att vilja flytta