I september återvände Yuliia Povalchuk till Kiev och undervisar digitalt; ibland från ett café där elever får delta på plats om de vill. Foto: Privat
Till startsidan
Efter att ha flytt till regionen Zythomir undervisade Yuliia Povalchuk digitalt från en trång hall i över ett halvår. Nu berättar hon för Vi Lärare om sitt liv som lärare under ett år av krig.
Kriget i ukraina
Läraren Yuliia Povalchuk väcktes av grannarna när Vladmir Putins missiler slog ner i Kiev.
Nu berättar hon för Vi Lärare om ett år av krig i Ukraina.
– Undervisningen och mina elever gör livet meningsfullt, säger hon.
Den 24 februari 2022 sover sig Yuliia Povalchuk igenom den första, överraskande raketattacken mot Kiev och vaknar av att grannarna dunkar på hennes dörr och skriker att de måste fly från hyreshuset.
Yuliia och hennes familj lämnar kvar allt utom pengar, id-handlingar och lite vatten. När de sätter sig i den bil som ska ta dem till vad hon tror är en säkrare plats blir hon varse ljud hon aldrig hört förut. Mest påtagliga är flyglarmen som varnar för missiler under de 15 milen till regionen Zythomir, en resa som tar 17 timmar eftersom det är så många som försöker fly från huvudstaden samtidigt.
I Zythomir väntar det rum som hon ska dela med sina föräldrar och en handfull andra släktingar.
– Där och då får jag chansen att fortsätta hålla digitala lektioner i engelska med mina elever från skolan i Kiev. Det här blir mitt liv. Undervisningen är det som håller mig uppe, säger Yuliia.
Hon håller sina lektioner sittande i en minimal hall med ryggen mot ett otympligt element och via datorn kan hon följa barnens flykt när de kopplar upp sig från flyktingläger, från Polen, från Tjeckien, från Italien, från Sverige och från andra platser i Europa.
Men en elev, Sasha, lyckas inte ta sig ut ur Kiev. Yuliia har daglig kontakt med Sashas mamma för att förvissa sig om att han är i skydd i källaren under ett stort parkeringsgarage eller i någon av tunnelbanans 52 stationer.
– Vi får ett band som är så mycket starkare än det man ska ha med en elev och föräldrarna. Men jag vill bara att Sasha ska få leva och bli vuxen. Han är en så fin liten pojke och en otroligt begåvad tecknare, säger Yuliia.
Zythomir är heller ingen ofarlig plats; regionen är ett av Vladimir Putins strategiska mål och flera skolor bombas.
Ibland landar missiler otäckt nära Yuliias hus.
– Men det spelar ingen roll vart vi flyr. Det är farligt överallt i Ukraina. I snitt springer vi till skyddsrummet tio gånger om dagen. Men jag har slutat bry mig om flyglarmen när vi har lektioner. Sirenerna finns liksom i bakgrunden. Det är som att jag glömmer ljuden när jag undervisar.
Annars noterar hon ljud, eller avsaknaden av ljud, hela tiden.
– Vi har glömt hur det är att drömma normalt när vi sover i skyddsrummet, säger hon.
70 procent av eleverna har flyttat utomlands så behovet av lärare är inte lika stort.
Det här är Yuliias vardag i sju månader. Men det blir aldrig hennes liv.
– Mitt liv finns i Kiev, säger hon.
Så i september sätter hon sig på ett tåg tillbaka mot huvudstaden.
Kvar i Zythomir blir mamma (Oksana, biologilärare) och pappa (Volodimir, kemilärare) som jobbar på en lokal skola.
– Jag har fortsatt undervisa digitalt i Kiev, men hoppar också in som vikarie ibland. 70 procent av eleverna har ju flyttat utomlands så behovet av lärare är inte lika stort på min gamla skola. Jag ersätter kollegor när de är sjuka, säger Yuliia.
En gång i veckan erbjuder Yuliia elever att komma till ett café och få individuell undervisning.
– Vi har så stora problem med elavbrott jämt och ständigt, så jag tar med mig en batteridriven lampa. Sedan dricker vi juice och studerar. Jag vill göra vad jag kan för att barnen ska få så bra utbildning som möjligt.
I september återvände Yuliia Povalchuk till Kiev och undervisar digitalt; ibland från ett café där elever får delta på plats om de vill. Foto: Privat
På nyårsafton får Vi Lärare inte tag i Yuliia.
Delar av en missil slår ner nära hennes hem och hon flyr ner i ett skyddsrum, där hon trängs med andra i en korridor. Ingen lyckönskar någon annan.
– Vi ber och gråter och ber igen. Allt jag ser är tårar, blod och människor som fått sina liv förstörda. Jag får reda på att mamman till ett av barnen dött i attacken i centrala Kiev. Flickan är fortfarande i chock och jag vill bara skrika till världen att göra något. Det känns så overkligt att andra firar ett gott nytt år och att vi sitter här.
Att börja undervisa igen efter lovet får Yuliia att tänka på annat.
– På lektionerna glömmer jag allt det hemska. Särskilt när jag undervisar Sasha. Vi har två timmar individuellt med digitala lektioner varje vecka. De mötena ger mig hopp.
Men ljuden finns där.
– Jag hör flyglarmen varje dag, jag hör dem varje natt. Jag kan inte minnas när jag sov gott senast.
Sedan Rysslands invasion den 24 februari 2022 har över 2 698 skolor fått stora skador. 441 skolbyggnader har totalförstörts. Foto: Stockphoto
Ändå är det avsaknaden av ljud som bryter av när hon är på väg till sjukhuset i Kiev.
– Jag har blivit sjuk och går ofta till läkaren. Det är bisarrt att se svårt cancersjuka patienter springa till skyddsrummen när det blir bomblarm. Men den här morgonen fungerar inte sirenerna och jag hör i stället fyra snabba explosioner inte så långt från mig på promenaden.
På sjukhuset försöker Yuliia få reda på mer om raketattacken.
– Det visar sig vara en robot avlossad från Belarus territorium, en sådan där som kan nå Kiev på två tre minuter. Sådant här händer hela tiden. Men nu kom det så nära.
Vi Lärare frågar hur det är att leva under sådana här förhållanden och samtidigt hantera en sjukdom.
Det blir tyst.
I några dagar.
Sedan hör Yuliia av sig igen.
– Det är ju faktiskt så att jag inte ens kan förutse vad som kan tänkas hända de närmaste tre sekunderna. Så jag vill inte ge er bilden av bara elände. Jag vill också visa hur starka människor är här, hur stolta vi är över vår kamp för ett vanligt liv där barnens skolgång är en viktig självklarhet. Min vardag är fylld med så fina ögonblick som jag sätter värde på.
Vi ber Yuliia ta några sådana ögonblicksbilder.
Yuliia och katten Businka tar skydd i badrummet under ett bomblarm. ”Mitt i all oro är katten en ständig källa till glädje.” Foto: Privat
– Det blir visst ett bomblarm i alla fall. Vi hinner ta skydd i badrummet och jag ska precis ta en bild när min väns katt Businka tittar fram ur handfatet. Det är så komiskt att vi bara skrattar. Hon bjuder på så mycket glädje och värme, säger Yuliia.
En dräktig katt räddades av ukrainska soldater under slaget i Irpin i mars förra året. En av ungarna som föddes var just Businka.
– Jag slås också ofta av hur vackert det är i Kiev. När ljuset är extra magiskt över husen i skymningen är ett ögonblick som jag tar till mitt hjärta. Och elavbrotten gör mig ingenting när jag känner doften från en gryta på gasspisen. Jag har dessutom den vackraste kollektion av stearinljus som man bara kan tänka sig, säger Yuliia.
Sedan plingar det till i mejlen.
– Titta! Min elev Sasha har blivit mästare i kickboxning. Han älskar att röra på sig. Det här är en sådan skillnad mot att vara i skyddsrummen. Det är fantastiskt. Vem kunde tro det här när kriget började och han var så rädd?
Sasha har gömt sig i underjordiska garage och i andra skyddsrum under bomblarmen. Nyligen vann han en stor tävling i kickboxning, något som vid sidan av två timmars enskild undervisning i veckan med Yuliia blev hans stora ljusglimt under året med krig. Foto: Privat
Yuliia samlar på ögonblick. Tills det är dags för nästa ljud som vänder upp och ner på tillvaron.
Hon är på väg till skolan när barnen får syn på henne, blir överlyckliga och rusar mot henne för att kramas.
Då övergår bilden i ren panik.
– Barnen flyr för sina liv. De tror att det är ett flyganfall och att det ska falla bomber.
Det visar sig att någon vält en kruka på skolgården – och allt blir som vanligt igen. Men ändå inte.
– Ljuden gör ju att tillvaron blir så skör.
Det är som eleven Sasha säger på deras sista lektion innan Yuliia ska sjukskrivas och de hör sirenerna från bomblarmen:
”Jag måste ta mig till skyddsrummet snabbt. Jag är för ung för att dö.”
Håll gärna tummarna för mig och glöm inte folket i Ukraina.
Sedan blir det tyst från Yuliia igen. Men sent en kväll skickar hon ett mejl:
”Jag vill att du ska veta att jag älskar livet här i Kiev och att jag jobbar för att det är meningsfullt och för att kunna donera lite pengar till dem som har det värre än jag. Jag skulle inte vilja shoppa eller resa härifrån. Människor hjälper varandra och vi klarar elavbrott och vattenbrist tillsammans.
Nu ska jag snart opereras, så du kommer inte höra av mig på ett tag. Men håll gärna tummarna för mig och glöm inte folket i Ukraina – för just nu känns det som om det här kriget aldrig kommer ta slut.”
Fångade i kriget: Lärarnas vädjan inifrån Ukraina
Ukrainska lärare på flykt: ”Vill bara få undervisa”
Vi Lärares reporter vid ukrainska gränsen: ”De har lämnat allt”
Ai Läckt information: Techbolagen kan få tillgång till lärares och elevers prestationer.
Bokmässan Kompetensutveckling och ”underhållande utflykt” för medlemmarna.
Granskning Fritidshemmen bemannas av obehöriga.
Granskning ”Saknas ekonomiska incitament”
Granskning Färre behöriga lärare speglas i lägre meritvärden.
Debatt Efter Pisa-raset: "Ge pennan en ny plats i undervisningen”
Debatt SVA-debatten: Hon ser ämnet som en spetsutbildning
Debatt Pisa-raset: Lärarens hårda ord om ”det specialpedagogiska narrativet”
Debatt Fritidslärarens fem frågor till politikerna: ”Hur?"
Valet 2026 Sveriges Lärares fem punkter ska förbättra svensk skola
Debatt Erik Cardelús vill se ett helhetsgrepp om skolans stora frågor
Krönika ”En persons vimlande spretiga sjövilda tankar – helt ofiltrerat.”
Debatt Frågorna som borde ställas i stället för ”hur länge”
Debatt ”Det som i stunden verkar snällt, kan i långa loppet leda till ett enormt utanförskap”
Debatt Eleonor Larsson skriver om de tysta barnen med adhd: ”Handlade inte om intelligens”
Arbetsmiljö Ledigheten räcker inte till återhämtning: ”Stressen finns kvar.”
Debatt Svensklärarna vill se satsning på skönlitteratur i hela skolsystemet
Debatt Så vill läraren motverka ytliga och förhastade tolkningar av Pisa-resultatet
Valet 2026 Men gapet mellan blocken är i det närmaste utraderat.
Valet 2026 Oviss valutgång – men en person återkommer som kandidat till ministerposten
Krönika ”Bakom resultaten finns det en intressant trend.”
Valet 2026 Socialdemokraterna kommer med ytterligare motåtgärder efter Pisa-kraschen
Valet 2026 Sista minuten-guide inför valet – se vilket parti som mest tycker som du inom skolan.
Debatt Miljöpartiet kräver en skolberedning för långsiktig politik för skolan
Debatt Två modersmålslärare vill att deras yrke ska uppvärderas
Debatt ”Förskoleålderns språkutveckling är helt avgörande för kommande skolår”
Debatt Erik Cardelús manar till ändring efter Pisa-raset
Debatt ”Skolverket och OECD är tydliga: ingen enskild faktor kan förklara utvecklingen”
Debatt Anders Härdevik kräver kriskommission – och samma mod som 1842
Debatt Sally Windsor varnar för att ställa kognitionsvetenskap mot utbildningsvetenskap
Debatt Simona Mohamsson (L) lovar max 20 elever i varje klass
Krönika Jag är trött på att alla är skolexperter – utom vi som arbetar i skolan.
Debatt Han vill se en skola som faktiskt följer läroplanen
Debatt Sarah Cross vill uppvärdera hemläxan
Ledarkrönika ”När var tredje elev inte kan läsa ordentligt har vi ett samhällsproblem.”
Debatt Han ser behovet av nya läroplaner för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Valet 2026 Höjda statsbidrag och köttlöften – här är valfläsket om skolan
Pisa 2025 Utbildningsminister Simona Mohamsson (L) skyller Pisa-raset på ”skärm-pandemin”.”Skolans uppgift kan inte vara att avskärma barn från den värld de lever i. Den måste ge dem redskap att förstå den – och tillgång till fler världar än de annars hade fått möta”, skriver Oscar Björk, universitetslektor i svenska.
Pisa 2025 Efter Pisa-smällen: Så ska nya läroplanen ta svensk skola ur krisen.
Pisa 2025 Ola Helenius om framtidstron för matten: ”Jag tror på förändringarna som ska komma”
Pisa 2025 Anna Olskog om Pisa: ”Det är dags att tala klarspråk.”
Pisa 2025 ”Sättet som skolan styrs på är inte rimligt.”
Pisa 2025 ”Ibland funderar jag på vad våra elever kan.”
Pisa 2025 Pisa-raset: ”De starka blir allt färre och de svaga allt fler”
Pisa 2025 Var tredje 15-åring klarar bara att läsa de allra enklaste texterna
Debatt Friskolorna vädjar inför valet: ”Vi ber om en rimlig princip”
Valet 2026 Valet närmar sig – här är förändringarna riksdagspartierna vill se i skola och förskola.
Debatt Susan Sall vill fråga makthavarna om syftet med AI i skolan
Debatt Skolchefen Jonas Wallin varnar för stora effekter för mindre skolor
Debatt Niels Parup-Petersen spår lägre behörighet om nästa utbildningsminister kommer från SD