Hamid: Sverige måste gå till botten med Pisa-skandalen

Den här artikeln publicerades ursprungligen på Läraren.se

Det var nog många på Skolverket och Utbildningsdepartementet som pustade ut i december när utbildningsminister Anna Ekström redovisade de svenska Pisa-resultaten. De svenska 15-åringarna presterade över OECD-snittet i samtliga delprov.

En detalj som fångades upp av några kritiska läsare var den anmärkningsvärt höga andelen elever som exkluderats från att göra provet. Hela 11 procent av eleverna undantogs från provet. Det är mest av alla OECD-länder. Då förklarade Skolverket den höga exkluderingsgraden med att Sverige tagit emot många nyanlända under de senaste åren.

Olika tolkningar för nyanlända

Expressens färska granskning visar på att det inte är hela sanningen. I granskningen framkommer flera oegentligheter. För det första verkar det inte råda någon koncensus om definitionen av en nyanländ elev. Enligt OECDs definition får bara nyanlända som vistats kortare tid än ett år i landet undantas från provet.

En av rektorerna som uttalar sig i granskningen och vars skola deltog i Pisa-provet drar gränsen för nyanländ vid två år, en annan vid ett år. Vidare verkar Skolverket ha utgått ifrån att de nyanlända eleverna blir folkbokförda och får sitt uppehållstillstånd samtidigt.

Alla som jobbat med nyanlända elever vet att det kan dröja lång tid, inte sällan uppemot 1-2 år innan en nyanländ elev blir folkbokförd. Under den tiden får eleven undervisning i skolan. Det innebär att dessa elever har gått i svensk skola längre än ett år och därför ska genomföra provet. Allra mest anmärkningsvärt i granskningen är att även andra generationens invandrarelever som är svaga i det svenska språket undantagits från att göra provet på vissa håll.

Märkligt av Skolverket

Skolverket verkar ha varit medvetna om de kritiska frågorna redan i december men valde att ducka kritiken. Till Expressen svarar Maria Axelsson, projektledare för Pisa hos Skolverket, att man valde att inte bemöta kritiken för att man ville undslippa obehagliga ”twitterstormar” och att detta är något man inte kan ”vinna”. Ett mycket märkligt uttalande från en myndighet. Är det inte myndighetens ansvar att bemöta kritik? Vad är det Skolverket vill vinna?

Anna Ekström har nu meddelat att OECD ska granska de svenska resultaten för att utreda eventuella oegentligheter. Det är bra men det räcker inte. Det borde tillsättas även en svensk oberoende granskning. Pisa-testet är ett alltför viktigt test. Det syftar till att mäta kvalitén på ett lands skolsystemet över tid.

Resultaten från varje test blir föremål för stor medial uppmärksamhet men pekar också ut färdriktningen för den svenska skolpolitiken. När Sverige visade upp katastrofsiffror i Pisa 2013 resulterade det i en rad skolpolitiska reformer. Utökad timplan, obligatorisk förskoleklass, läsa-skriva-räkna-garantin är bara några av de reformer som kom i efterdyningarna av Pisa 2013.

Vilka nödvändiga reformer går skolan miste om den här gången? Hur drabbas skolan, om viktiga beslut tas på felaktiga grunder?

Pisa-testets politiska värde ska inte underskattas. Det är av högsta vikt att Sverige går till botten med denna skandal.

Lyssna på Hamid Zafars och Maria Wimans podd "Hamid & Maria"