4 av 10 känner stress och oro för framtiden, enligt rapport från Boinstitutet och Ungdomsbarometern, mars 2020. Illustration: Pep Boatella
Till startsidan
Forskning Räcker maten till alla? Hur stora utsläpp gör våra kor? Är det inte bara solen som lyser mer intensivt nu? Du har säkert fått frågor av det här slaget av dina elever. De nämnda frågorna och 148 andra ställer Stefan Edman och svarar så rakt han kan utifrån grundlig research.
Det som drivit Stefan Edman i hans senaste projekt är att han mött den förlamande känslan av hopplöshet, både hos barn och vuxna, trots att han ser att det inte är för sent. Han blev frustrerad över det han kallar den ensidiga domedagsbevakningen efter att ha mött så många förtvivlade människor, både unga och vuxna.
– Forskarna, som FNs IPCC, är överens. Det är inte för sent att bromsa den globala uppvärmningen även om media fylls av domedagsprofetior. Men det är bråttom.
Det vi lärt oss av pandemin är att när det verkligen gäller då förändras många system, även det politiska.
Hans senaste bok ”Bråttom men inte kört” bygger på djup och bred research både internationellt och i Sverige och Edman svarar på 151 frågor utifrån vad forskningen, teknikutvecklingen och politiken står idag. Han kompletterar sina texter med länkar eftersom utvecklingen går så fort.
Stefan Edman är naturvetaren som jobbade över 20 år som lärare och sedan blev föreläsare och författare med miljön i fokus. Han har dock befunnit sig mitt i miljöfrågorna hela sitt liv, alltid älskat naturen, havet, skogen och varit fågelskådare. I dag kallar han sig förväntansfull realist.
Du kan ha nytta av Stefan Edmans förhållningssätt i klassrummet när du möter oroliga elever:
– I första steget är det viktigt att bekräfta rädslan. Sedan kan vi också tala om att rädslan faktiskt kan ta fram något bra hos oss så att vi hittar lösningar.
Han talar också mycket om ärlighet eftersom eleverna redan vet så mycket.
– Men det finns ett så enormt stort faktamaterial och det blir enklare att hantera om man formulerar en fråga och sedan försöker kondensera svaret. Det är lite därför jag använder fråga och svar-modellen i boken.
Och hur kan lärare bemöta elever som inte tror på klimatförändringarna?
– Också genom att vara ärlig. Planeten har alltid varit varm och kall och har sin egen termostat. Men nu har människan påverkat denna termostat, det är forskarna världen över helt överens om. Vi vet i dag väldigt väl vad som händer och vad vi bör göra.
4 av 10 känner stress och oro för framtiden, enligt rapport från Boinstitutet och Ungdomsbarometern, mars 2020. Illustration: Pep Boatella
Han resonerar vidare kring det han beskriver som en explosion av nya idéer.
– Vi kan inte bara säga att ”det här kommer vi att klara” utan förklara varför vi kan klara av det och visa på goda exempel.
För att kunna vidga bilden lyfter Stefan Edman exempel, som han inte tycker kommit fram så mycket. Som att USA, det land som har släppt ut mest växthusgaser av alla, nu har målet att minska utsläppen. Att då höra att president Donald Trump ska kliva av Parisavtalet gör det svårt att se hela bilden.
– Då är det bra att också berätta om den amerikanska paraplyorganisationen, ”We are still in”, med företrädare för delstater, städer, företag och organisationer, som fortsätter klimatarbetet. De representerar i dag 159 miljoner amerikaner och cirka 9 500 miljarder dollar, nära hälften av USA:s BNP.
I boken finns många sådana här exempel som kan vara bra att visa för oroliga elever. Stefan Edman är konkret när han kan och skriver exempelvis om att det inte är någon idé att skambelägga unga för att de till exempel gillar att köpa kläder. Vi ska i stället tala om alternativ. Stefan Edman skriver om att köpa mer second hand, ha klädbytarfester och ändra konsumtionen. Det kan handla om att förstå att det är billigare för klimatet att gå på en konsert eller se en teaterpjäs än att köpa ännu en pryl. Men även om teknikutvecklingen som ekodesign, som ska få ”få grejerna att hålla längre”.
Han lyfter i sammanhanget fram att en sjättedel av alla européer helst köper second hand redan i dag. Allt enligt en rapport från det brittiska marknadsundersökningsföretaget YouGov som publicerades i januari i år.
Erfarenheterna av corona, att resurser plötsligt finns när det är livshotande, dessa erfarenheter kan användas för att hejda klimatkrisen:
– Det vi lärt oss är att när det verkligen gäller då förändras många system, även det politiska. Ett aktuellt exempel är att svenska företag kan få långa ur en pott på 50 miljarder, så kallade gröna krediter. Krediterna ges för att företag ska effektivisera sina utsläpp bland annat genom att till exempel byta till miljövänliga transportmedel. Det här är en följd av pandemin.
Ungdomen är den klokaste och mest medvetna generationen, de driver verkligen på med både hjärna och hjärta.
Mer vardagsnära tror han även att många företagare sparat in mycket tack vara digitala möten i stället för fysiska under pandemin.
– Det har sparat in enormt mycket klimatutsläpp när de inte tagit flyget. Det blir nog en viss återgång men jag tror inte det blir som förr. Vi har lärt oss ett nytt sätt att tänka.
Han nämner också det faktum att EU blivit mycket mer radikalt och nu föreslagit att koldioxidutsläppen ska minskas med 55 procent på tio år.
– Det är verkligen radikalt!
Han följer ungdomsrörelsen för miljön noga och den gläder honom:
– Det är den klokaste och mest medvetna generationen, de driver verkligen på med både hjärna och hjärta.
Han såg många ungdomar demonstrera redan 2009 i Köpenhamn under miljökonferensen och att Parisavtalet togs fram har nog ingjutit mod hos många, att det finns en möjlighet, menar han.
– Trump och andra kan heller inte stoppa utvecklingen av den nya effektiva tekniken som är både klimatsmart och billigare än det fossila, säger Stefan Edman.
Debatt ”Vi måste börja prata om välfärdens arbete”
Debatt Grundskolläraren: ”Skolan kan inte ensam kan bära ansvaret för utvecklingen.
Debatt Lärarstudenterna vill ha egna regleringar: ”Olika faser av yrkeslivet”
Debatt Han rensar bokhyllan – och funderar på en gammal klassiker i svensk skola
Debatt Kritiken mot nya betygen: ”Vad ska de ägna sig åt?"
Valdebatt Centerpartiet Stockholm kräver mindre klasser och nivåindelning
Debatt Ulrica Björkblom Agah har samlat lärares vittnesmål om extra anpassningar.
Debatt Niels Paarup-Petersen (C): ”Men glädjen grumlas.”
Skolpolitik Riksdagen väntas ta beslut om det kritiserade betyget.
Skolpolitik Hyllade lärarkåren – men avgörande beslutet dröjer.
Debatt Hårda ord om lärarutbildningarna – riskerar öppna skolporten för ideologiska trender
Debatt Utredarna svarar om oron: "Upp till lärarna att avgöra”
Krönika ”Han letade pant för att skrapa ihop till en mössa.”
Debatt ”Med otillräcklig finansiering kan det bli ett stort svek mot Sveriges lärare och elever.”
Skolpolitik Skolverket får fortsatt ansvar för att kommunicera forskning till lärare
Skolpolitik Sammanhållen läroplan och undervisningsstrategier – nu ska lärarna få mer makt
Skolpolitik Slopade anpassningar och mer makt till läraren – nu ska nya stödet införas
Skolpolitik Hårdare tag mot stöket – redan i år.
Skolpolitik Mindre klasser och barngrupper i Liberalernas nya skolpolitik
Skolpolitik Sätter press på oppositionen: ”Lyssna på oss lärare”.
Valet 2026 Centerpartiet vill locka lärare till landsbygden: Höjd lön med 5 000 kr.
Debatt Inför riksdagens beslut – svarar på kritiken mot betygen
Vi lärare Designchefen Fredrik Öhlander: ”Både unik och visuellt stark”.
Arbetstid Förväntad enighet i riksdagen – men det finns flera hot mot reformen.
Debatt Varningen: Dubbla budskap från Socialdemokraterna om lärares tid
Debatt Han vill se heltidsmentorer: ”Mer tid för undervisningen”
Debatt Varningen: De nya gymnasiebetygen påverkar eleverna negativt
Offentlighetsprincip Lättare för facket – men vinsterna är fortfarande hemliga
Debatt Lärarens lista: Vårdnadshavarnas vanligaste missuppfattningar om betygen.
Debatt Hon vittnar om den hårda arbetsbelastningen: ”Pedagoger, psykologer, medlare”
Krönika ”Max var 13 år när han valde att avsluta sitt liv.”
Debatt Han vill ge äldre, erfarna lärare mer plats på nya utbildningarna
Debatt Ständiga avbrott för olika insatser gör att eleverna missar viktig SFI.
Debatt Eleven Leo hade alla ursäkter – men aldrig svar
Forskning Skolan riskerar att missa skrivandets djup och kraft.
Forskning Läraren Anna Nilsson och forskaren Eva Lindgren förvandlar motstånd till mening.
Krönika ”Jag hoppas att svensk skola är viktigare än tydliga positioneringar under ett valår.”
Lärarliv ”Gör en väldigt stor sak av en väldigt liten sak.”
Debatt Så använder lärare i Norden skönlitteratur i undervisningen
Skolpolitik Fortsatta nedskärningar inom skola och förskola: ”Stänger grundskolor”
Krönika ”Fler skolledare bör ha den inställning och övertygelse som Linnea Lindquist uppvisar.”
Debatt Susanne Moe, speciallärare på friskola, vill se en mer nyanserad debatt.
Skolpolitik Ekonomin är god – men kommunerna fortsätter banta skolan
Krönika ”Ändå hackar skivan – vi kommer inte framåt.”
Specialpedagogik Kritiken: ”Flyttar bristen inom systemet snarare än att lösa den.”
Debatt Låga löner, långa kvällar – och brist på utbildningar inom kulturämnena.Sveriges Lärare larmar om bristerna i kulturskolan – och kräver nationell lagstiftning.”Vem ska undervisa i kulturskolan i framtiden?”, frågar Ellen van Lokhorst, lärare i Kulturskolan och ledamot i Sveriges Lärares förbundsstyrelse.
Fackligt Skolan förlorade två klasser – men lärarna får vara kvar
F som i fängelse ”Ska inte vara början på ett liv i kriminalitet”
F som i fängelse Här lämnar hälften av niorna skolan med ett eller flera F-betyg.
F som i fängelse Här är barngrupperna bland de största i landet.