Kaos, tidsbrist och jakt på mervärden
Sfi Svenska för invandrare har fått hård kritik och flera utbildningsföretag har avslöjats med att inte hålla vad de lovat i upphandling. Följ med på ett krismöte på ett av de kritiserade företagen.
Illustration: Josefin Herolf
Kostnaden för sfi utgjorde 2016 drygt en procent av kostnaden för hela skolsystemet. En genomsnittlig sfi-student fick kosta strax under 39 800 per elev och år, lägst av alla skolformer. En gymnasieelev kostade mer än tre gånger så mycket. Även sett till lärartäthet är sfi sämst i klassen. Här gick 2016 i snitt 24,1 elever på varje lärare enligt Skolverkets statistik (i Stockholm gick det samma läsår över 80 elever på varje heltidsanställd lärare).
Statistik visar också att planeringstiden var tajtare för en sfi-lärare, särskild i verksamhet som lagts ut på entreprenad. En undersökning via en Facebook-grupp för sfi-lärare visar att antalet undervisningstimmar per vecka kan vara upp mot 28.
Uppräkningen kan fortsätta. Lön, satsningar på utbildning och kompetensutveckling – välj en valfri lista och du får föra fingret ända ner till botten innan du hittar sfi. Samtidigt är detta en utbildningsform med många utmaningar som inte finns i övriga skolväsendet. Karin Sandwall forskare och föreståndare på Centrum för svenska som andraspråk vid Stockholms universitet:
– Man ska både kunna undervisa elever som inte gått i skolan förut och högutbildade från till exempel Tyskland. Folk som mår väldigt dåligt ska också få en utbildning efter sina förutsättningar och man ska som lärare förstå vilka kompetenser och resurser de här människorna har med sig. Det är speciellt att utbilda vuxna som har ett halvt liv bakom sig – att kunna bygga på och ta vara på det är en jättestor utmaning. Och man ska göra det i ett system som ofta har kontinuerligt intag och där det är väldigt bråttom för att eleverna ofta har ett begränsat antal timmar på sig.
Rektorn ska inte tala om vad ni ska göra. jag gillar mer ’bottom up’. Hur kan NI lösa detta?
Tillbaka till mötet i rummet Rio de Janeiro. Det har dragit ut på tiden.
Lärarna ifrågasätter bland annat en siffra som Astar angett i anbudet. Varje elev ska få fem minuters återkoppling varje dag och en halvtimmes enskild återkoppling en dag i månaden. Men det hinns inte med för i klassrummen finns ofta en lärare och över trettio elever. Hur ska det gå till?
Svaret blir detsamma som det som tidigare flera gånger förmedlats.
– Det är grunden för hela vårt avtal. Så vi kan inte börja ifrågasätta om det ska vara tvålärarsystem eller inte, för det ska det vara. Annars är det avtalsbrott och det vill vi ju inte, eller hur? frågar chefen från Astar retoriskt.
Men hur?
Chefen bollar tillbaka frågan till lärarna.
– Det är lite upp till er. Här finns ju så ofantligt mycket kompetens. Det är ju därför ni jobbar här tänker jag. Jag tycker ju inte att rektorerna ska tala om vad ni ska göra utan jag gillar ju mer ”bottom up”. Hur kan NI lösa detta?
Sedan situationen på Astar skildrades i TV4:s program Kalla Fakta har Stockholm krävt bolaget på vite och hotat med att säga upp avtalet de har med staden. Anledningen är allvarliga brister i verksamheten, som att företaget inte uppfyller de krav som specificerats i avtalet, bland annat vad gäller betygssättning och administration av betyg samt andelen behöriga lärare. I Malmö polisanmälde kommunen Astar för bland annat felaktig personalredovisning, och hävde sedan avtalet med företaget (läs mer på sid 17).
Men exemplet Astar säger mycket om hur det ser ut i sfi-skolor i hela landet. Lärarna på Astar delar många av sina erfarenheter med sfi-lärare över hela landet. Det framgår tydligt i de enkätstudier som Lärarförbundet presenterade förra året. Här uppger 4 av 5 sfi-lärare att arbetsbelastningen ökat de senaste tre åren.
Framför allt är det ökad administration som påverkat arbetsbelastningen, som att rapportera elevers närvaro och dokumentera varje elevs kunskapsutveckling. Samtidigt blir det mindre tid för att planera kärnan i verksamheten – undervisningen. Bara sju procent upplever att de alltid har tid att planera och följa upp lektionerna.
– Jag känner tyvärr igen skildringen som Kalla Fakta gjorde. Ryckigheten, kortsiktigheten, undermåliga lokaler och de obefintliga förutsättningarna för att planera och jobba med systematiskt kvalitetsarbete. Jag ser med sorg på hur många lärare får göra våld på sig själva och får lappa och laga där inte har arbetsgivare och politiker tar sitt ansvar för att förutsättningarna finns. Det är ett enormt resursslöseri med lärarkompetens och lärarengagemang. Det borde vara straffbart, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.
I en skriftlig kommentar bekräftar Lena Sandlin, tillförordnad affärsområdeschef på Astar, att arbetssättet man ville ha på skolan inte fungerade som företaget ville.
»Astars pedagogiska tanke, med tvålärarsystem och kontinuerlig återkoppling på varje lektion, är att öka individualiseringen i klassrummet«, skriver Lena Sandlin. Hon menar att arbetssättet blev svårare att implementera än man trodde och skriver att ledningen på Astar inte lyckades »hålla i och stötta arbetet«.
Enligt Lena Sandlin pågår nu ett stort förändringsarbete för sfi i Stockholm »med ett stort stöd för lärarna för att verkligen få denna pedagogik implementerad på riktigt.«
