Förbättra elevernas psykiska och fysiska arbetsmiljö

Den här artikeln publicerades ursprungligen på lararnastidning.se

När lärarna är stressade finns risk att också eleverna blir stressade. Det är dags att ta även barnens och ungdomarnas arbetsmiljö på allvar, skriver Rustan Rydman.

Elever måste ha en säker och en bra arbetsmiljö. En dålig arbetsmiljö, till exempel höga ljudnivåer i klassrum, korridorer och matsal liksom dålig ventilation och bristande städning av toaletter, skapar otrivsel och stress. Det finns förmodligen ett samband mellan dålig arbetsmiljö och elever som har ogiltig frånvaro från lektioner.

Arbetsmiljöverket genomförde 2013–2016 en tillsyn av 30 procent av landets 6000 grund- och gymnasieskolor. Det framkom i undersökningen att nio av tio skolor har brister när det gäller förebyggande arbetsmiljöarbete. En väckarklocka! Det framkom också att 25 procent av grundskolelärarna drabbats av arbetsrelaterad stress och psykiska besvär.

”En god arbetsmiljö skapar också en god läromiljö” för att citera Adam Jansson, som är arbetsmiljöinspektör på Arbetsmiljöverket och projektledare för tillsynen inom skolan. Men när lärarna är stressade så föreligger risk att eleverna även blir stressade.

Illustration: Colourbox

I januari i år kom regeringens särskilda utredare Malin Gren Landell, psykolog och medicine doktor, med utredningen ”Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera”. Uppdraget var att kartlägga elevers problematiska frånvaro (ogiltig frånvaro, skolk), analysera orsakerna till frånvaron samt föreslå hur skolans arbete med att främja närvaro och vidta åtgärder vid frånvaro kan förbättras.

Elever kan vara hemma från skolan av både giltiga och ogiltiga skäl och de ogiltiga skälen kan vara flera, till exempel att eleven har svårt att hänga med i undervisningen, är utsatt för mobbing eller lider av psykisk ohälsa. Detta skolk kan alltså vara ett symtom på att arbetsmiljön i skolan är dålig.

En elev i högstadiet ska inte uppleva det som genant att boka tid för samtal hos skolpsykologen.

Skolorna måste bli betydligt bättre på att rapportera ogiltig frånvaro och meddela vårdnadshavaren samma dag, till exempel via sms. Elevhälsan måste arbeta mera förebyggande, till exempel genom att vara mer synliga ute på skolan och informera i eleverna i klassrummen eller i aulan.  Både psykologkompetensen och elevskyddsombudens roll behöver stärkas.

Det ska vara låga trösklar in till Elevhälsan och en elev i högstadiet ska inte uppleva det som genant att boka tid för samtal hos skolpsykologen.

Eftersom det finns fördomar om psykisk ohälsa måste kunskapen på detta område förbättras.

Skolinspektionen visar att cirka 20 000 elever i de obligatoriska skolformerna hade en omfattande frånvaro 2015. Det är dags att vi tar elevernas psykiska och fysiska arbetsmiljö på allvar!