Jönköping bäst i klassen – tack vare vårskola

Den här artikeln publicerades ursprungligen på Läraren.se

Jönköpings högstadieskolor har utvecklat en egen metod i stället för den konventionella sommarlovsskolan. Och metoden lyckats:
– När vi jämför oss med kommuner i samma storlek ligger vi bäst till, säger Sara Johansson, biträdande grundskolechef i Jönköping.

Kartläggning av elever, lovskola och vårskola kan vara orsaken till att få elever, trots Coronapandemin, behöver sommarskola på Ljungarumsskolan i Jönköping.

Drygt hälften av Jönköpings åtta högstadieskolor kommer att ha elever som deltar i sommarskolan i Jönköping, men nästan alla skolor har i vår erbjudit sina elever lovskola på sport- och påsklovet.

Lovskolorna har under ett antal år varit ett lyckat koncept på flera av Jönköpings högstadieskolor, enligt Sara Johansson, biträdande chef på Grundskolan. Hon konstaterar att kommunens grundskolor haft en mycket positiv utveckling under de senaste sex åren enligt Skolverkets statistik.

– När vi jämför oss med R 9-kommunerna i samma storlek, där vi ingår i ett nätverk med kommuner som Linköping, Eskilstuna, Örebro och Uppsala, så ligger vi bäst till i den gruppen. Vi har sett att lovskolorna ger mer effekt och bättre resultat än att lägga allt under ett par veckor på sommaren, svarar Sara Johansson.

Ljungarumsskolan som ligger i gamla Råslätt, nära innerstaden i södra delen av Jönköping, är en högstadieskola med drygt 400 elever och ett 50-tal anställda. Där erbjuder man förutom lovskola även en vårskola i maj.

– Vi kartlade våra elever i 9:an i februari och tittade då på vilka elever som riskerade att inte nå målen. Kartläggningen innebär rätt mycket extraarbete för mina pedagoger och specialpedagoger, säger Jon Borka, rektor på Ljungarumsskolan.

Jon Borka.

Men de tycker ändå att de är värt arbetet eftersom de får en bra överblick av elevernas kunskaper. Kartläggningen gör det lättare att se vad som saknas kunskapsmässigt hos de enskilda eleverna och för vilka man behöver sätta in stöd.

– Mitt i allt detta kom corona. Under de första två veckorna av pandemin fick vi initialt ett tapp av elever då ungefär 100 elever var hemma per dag mot normalt cirka 30. Men efter det har vi haft ett succesivt återflöde tillbaka till skolan och idag är vi tillbaka på det normal nivå, säger han.

När eleverna var hemma i början så lade lärarna upp lektionsinnehållet digitalt vad och länkade med uppgifter så elever skulle kunde följa med hemifrån i skolarbetet. Ett fåtal elever som har varit hemma under längre tid har också fått visst stöd via Skype eller Teams. Men fokus har legat på att få tillbaka eleverna till skolan.

Fler elever i vårskola i år

Vårskolan, som just nu pågår under två veckor sedan 18 maj, är en förstärkning och en mer riktad undervisning under ordinarie lektionstid i matematik.

Normalt har 8:or och 9:or på skolan två lektioner med matematik i veckan där de har en extra pedagog i klassrummet och 7:orna har ett sådan pass i veckan. Den extra pedagogen används som stöd utifrån de behov som uppstår i klasserna. Men under vårskolan arbetar de istället med de elever i nian och åttan som enligt kartläggningen riskerar att få F. Sjuorna har kvar sitt förstärkta lektionspass för hela klassen.

– I år har vi 17 elever på vårskolan, vilket är några fler än under de tidigare två år som vi haft detta. Eleverna går ifrån sin ordinarie undervisning i matematik och får ett riktat stöd under de lektionerna utifrån den kartläggningen som vi gjorde i vintras, säger Jon Borka.

För elever som har svårigheter i svenska och engelska har skolans specialpedagoger och en speciallärare gått in och arbetat i klasserna med de aktuella eleverna sedan slutet av april.

”Mindre stress med rättning”

En annan sak som har varit både positiv och negativ – men mest positiv, är att det förutom proven i svenska inte blev några nationella prov.

– På ett sätt är det ett problem men vi har inte sett det så för våra lärare har kunnat undervisa vanligt istället och inte störts av annat och det tror jag har kompenserat att vi inte har haft proven. Lärarna har kunnat arbeta mer med eleverna, det har varit färre vikarier, mindre stress med rättning, mindre rörigt för både elever och lärare. Och lärarna har kunnat göra en bredare bedömning av eleverna, säger Jon Borka.

Jon Borka tror dock att den extra lovundervisningen på skolan har haft extra stor betydelse i år för elever som haft det tufft att klara skolan.

– Det blir mer överkomligt att dela upp skolarbetet och jobba av lite under terminen så allt inte sparas till sommarskolan. Jag har själv arbetat som pedagog tidigare och min erfarenhet var att det blev för tufft för vissa elever som skulle gå 5-6 timmar om dagen på sommarskola. De tappade lusten och vi tappade dem. Lovskolan, där eleverna arbetar kortare pass under tre timmar fram lunch, tror jag är mer motiverande, säger han.

Hur många som kommer att erbjudas sommarskola i år beror på hur många som klarar sig efter vårskolan.

– I fjol erbjöds sju elever sommarskola, fyra tackade ja och tre fullföljde. I år får vi se var vi landar. Men när jag tittar på hur många vi hade i vår- och sommarskola i fjol så är det inte någon markant skillnad. Det handlar om några fler elever, säger Jon Borka.

Sommarskola inte aktuellt på Malmöskola – trots 81 procent frånvaro

Kartläggning: Behovet av sommarskola ökar i år