Emma Frans: Därför vore riskgruppsersättning bra för lärare

Bakom den tyska studien står bland annat landets motsvarighet till Anders Tegnell, professor Christian Drosten. Han har bland annat uttalat kritik mot att öppna tyska skolor, med tanke på resultaten i studien.

Emma Frans är doktor i medicinsk epidemiologi vid Karolinska institutet, samt flitig twittrare författare och vetenskapsskribent. Hon är också en anhängare av den svenska skollinjen, trots att väldigt mycket är fortfarande oklart när det handlar om den nya pandemin.

– Såsom kunskapsläget är nu, är att barn kan bli smittade och de kan smitta. Men överlag så blir de mindre sjuka och de är förmodligen minde smittsamma. Smitta gör man mest när man har symptom, det sprids genom hosta och nysningar. Om man inte hostar nyser och inte är allvarligt sjuk så är man förmodligen lika smittsam. Däremot kan barn uppträda som vektor, en individ som inte är sjuk själv, men som förmodligen kan föra smittan vidare.

Men problemet uppstår när man blandar generationer. Om de umgås med mormor och morfar och farmor och farfar som kan bli väldigt sjuka. Eller lärare i riskgrupp, säger Emma Frans, till Läraren.se.

”Det skiljer corona från influensavirus”

Det är också oklart vilka sjukdomar och tillstånd som innebär att en människa löper ökad risk för allvarlig sjukdom. Därför har regeringen lovat en ersättning till riskgrupper – som dock dröjer.

– Jag tror att det vore bra. Nu är det visserligen så att den bedömning man gjort än så länge är att den främsta riskfaktorn är hög ålder. För vissa riskfaktorer, högt blodtryck till exempel, är det oklart om det är det som utgör risken eller om det snarare är så att många äldre människor har högt blodtryck och att det är därför vi får signalen om att det är en riskfaktor. Det kan komma att visa sig att även yngre personer befinner sig i ett sådant läge att de inte heller bör vara i kontakt med barn, säger hon.

Folkhälsomyndighetens linje har varit att barn inte är särskilt smittsamma.

– Det Tegnell menar, tror jag, är att det inte finns några kända utbrott kopplade till skolor. Det skiljer coronaviruset från influensavirus, där vet man att barn och skolor är viktiga i att driva på utbrotten och man kan koppla många av dem till skolor. Covid-19 har man kopplat till after ski, en religiös sammankomst. Stora event med många vuxna människor, säger hon.

Idag är det mycket vi inte vet. Folkhälsomyndigheten har vid flera tillfällen hänvisat till erfarenheter från Kina.

– Kina fick mycket kritik under SARS för att de mörklade och för att de väntade för länge med vad som hände nu. Men när man väl öppnade upp tror jag att man är ärlig med vad man vet – men det är svårt att veta. Men vi har inget annat val än att lita på Kina. Det var där utbrottet skedde och de har kommit längst i utvecklingen. Men för att dra några slutsatser om vilka strategier som är bäst så måste vi titta på Kina och Italien, eftersom de var först, säger Emma Frans.

Den tyska studien undersöker mängden virus hos de smittade. Men det är inte heller fastställt att den verkligen påverkar smittsamheten.

– Från andra sjukdomar vet vi att det kan spela roll, till exempel ser man att de som jobbar inom vården blir särskilt utsatta.

Då skulle förskollärare kunna vara utsatta?
– Ja, men förmodligen är barn utan symptom inte lika smittsamma och utsöndrar inte lika mycket virus.

Hur orolig ska man vara som normalfrisk förskollärare eller lärare?

– Jag tänker inte att man ska vara orolig. Men jag tycker att det är bra att man försöker hålla lite avstånd till äldre barn och undvika att för många barn samlas på samma plats samtidigt.