Deras kollega dog i corona

1 ÅR MED CORONA – LÄS ALLA DELARNA
25 lärare berättar: Så har pandemin förändrat våra liv
Så drabbar pandemin skolan på sikt – område för område
Digi-varningen: Mardröm om vi får en ”Kry-skola”
Lärarförbundets styrkebesked: Fler ser nyttan

Det är dagen före avresa och snön klappar Stockholm lite tafatt, men ligger tung över Skellefteå sedan några veckor. Kågeskolan går sedan snart ett år tillbaka under öknamnet Kågerona, efter att ha drabbats av ett av de första stora utbrotten i svensk skola.

Ryktet går att det började med en stor personalfest, och våren 2020 flyttar sig andra Ica-kunder om en Kågeanställd närmar sig på Ica.

Textilläraren Benita Ehnmark minns att andra föräldrar drog sig undan när hon var på sonens fotbollsträning.

– Så hade många anställda det. Deras anhöriga var inte var välkomna på ­jobbet, även efter att våra anställda blivit friska, säger Linda Holmqvist, rektor F-5.

Ett år efter utbrottet ska tidningen Läraren besöka skolan. Men det blir ingen reportageresa till Västerbotten. Under en blixtinkallad presskonferens kommer nya reserestriktioner från regionen, och samtliga högstadie- och gymnasieskolor övergår till fjärrundervisning.

Rektor Anders Grundström mejlar en tidslinje för utbrottet:

Fredagen den 3 april är allt som en vanlig vårvintermånad.

På måndagen efter helgen är 22 av 60 anställda sjukanmälda. Även vikarie­samordnaren.

Den morgonen stressar Lärarförbundets ombud Kerstin Häman fram och tillbaka mellan rektorer och kollegor.

Rekommendationen från smittskyddsläkaren är att fortsätta hålla öppet. Men det finns inte tillräckligt många vuxna för att ta hand om eleverna.

För varje dag denna vecka innan påsklovet ökar frånvaron bland lärarna.

Kerstin Häman vill införa skyddsstopp på skolan, men vet inte hur. Lärarförbundets skyddsombud hör till dem som är sjukskrivna.

I dag har hon den möjligheten.

– Vi har skrivit in i riskbedömningen att om skyddsombud eller vikarierande skyddsombud inte finns på plats och inte kan kontaktas, då kan samverkansgruppen genomföra skyddsstopp, säger Kerstin Häman.

När det var som allvarligast var två tredjedelar av personalen frånvarande.

– Vi hade aldrig kunnat föreställa oss det som hände. Vi hade tänkt en frånvaro på 50 procent som värsta scenario. Vi tog också för givet att om halva personalen är borta, så är hälften av eleverna det också. Men så var det inte, säger rektor Anders Grundström.

Hur många som smittades på själva arbetsplatsen är inte klart. Och blir det kanske aldrig.

– Som med alla arbetsplatser. Man gick dit fast man hade lite snuva, eller för att någon därhemma hade snuva. Familjekarantänen kom för sent, säger Gunilla Persson, smittskyddsläkare i region Västerbotten.

Allra först står det inte klart att det handlar om corona. Arbetsgivaren skickar vikarier. Anders Grundström sätter upp en sambandscentral på rektorsexpeditionen. Han instruerar själv inhopparna. Då visste han inte att han själv var smittad.

Testningen av andra än vårdanställda är inte igång, och det dröjer två och en halv vecka, till den 22 april, innan det är dags för Kågelärarna.

– Hade vi vetat vad man vet i dag hade det varit bra att gå in med hemundervisning snabbare. Men då visste ingen hur allvarligt och långvarigt det skulle bli, säger Lärarförbundets ordförande i Skellefteå, Mikael Johansson.

Hans arbete börjar inkludera regionens smittskyddsläkare och rekommendationer från Folkhälsomyndigheten: ”Myndigheter man knappt hört om förut.” Nya förhållningsorder:

– Det kommer utspel från regering och från Skolverket om hur man ska tänka, med åtgärder som är mer eller mindre verklighetsnära för skolan. Vi försöker hålla fokus på vad man behöver vidta för åtgärder för att lärare inte ska riskera att bli sjuka i arbetet. Det är lätt att elevernas rättighet till undervisning och skollagen kommer i första hand, säger han.

När första positiva provsvaret kommer, splittras verkligheten i ett före och ett efter.

– Första känslan var oj, shit. Vi ringde anställda varje dag för att kolla läget, försöka få en samlad bild. Det var mycket känslor, säger Linda Holmqvist.

Covid-19 är främst dödligt för äldre personer, men i lärarkollegiet på Kåge händer det värsta tänkbara.

En av de smittade lärarna dör under påskledigheten. Och direkt efter lovet stänger skolan.

– Om inte skolan hade stängts skulle vi inte ha kunnat bearbeta det som vi gjorde som arbetslag. Det var en jättetuff period. Men vi hade fina dagar, vi kunde träffas tillsammans och prata utomhus, säger slöjdläraren Benita Ehnmark.

Samtidigt snurrade oron igång. Inte bara rädslan för att själv bli smittad.

– Jag har varit jätterädd för att gå runt med något och att någon annan skulle bli dålig. Det är den värsta oron, den smygande känslan, säger Anna Larsgård, klasslärare på mellanstadiet.

Det dröjer nästan ett år tills alla lärare ses på skolan igen. I början av februari 2021 applåderar rektor och lärare tillsammans. Hela personalstyrkan är på plats.

Bara ett par dagar senare kommer regionbeslutet om distansundervisning.

Men Anna Ahnqvist, lärare i svenska, engelska och svenska som andraspråk, vill hålla skolan öppen. Trots att hon själv inte varit smittad.

– Jag tror inte att eleverna hade mått så bra av nedstängning, eller fjärrundervisning under hela året. Ur ett barnperspektiv så är det bara fördelar om barnen är kvar i skolan, säger Anna Ahnqvist.

För er då?

– Det är stressigt att ha eleverna långt borta. När de blir stressade behöver de mer stöd, och all planeringstid går åt att svara på frågor, ringa samtal och kolla hur det går, kolla att de är vakna. Man tappar så mycket av den formativa bedömningen.

Mikael Johansson, Lärarförbundets ordförande i Skellefteå:

– Vi måste hela tiden jobba för arbetsmiljön, att den ska väga lika tungt som elevernas rättigheter.

Ganska mycket som vanligt – men ändå inte.

Pandemin har blivit en del av det dagliga arbetsmiljöarbetet.