Granskning: 6 av 10 skolor höjde betygen under pandemin

Den här artikeln publicerades ursprungligen på Skolvärlden

Varken inställda lektioner, distansundervisning eller hög sjukfrånvaro påverkade elevernas betyg negativt under coronapandemin.
I stället fortsatte betygen att öka, precis som vanligt.
I nästan sex av tio grundskolor höjdes avgångsbetygen i grundskolan jämfört med betygen åren innan viruset spreds över världen, visar Skolvärldens granskning.
Nu växer kraven på förändring av betygssystemet, som beskrivs som korrupt.

En stor del av Sveriges högstadieskolor bedrev i vintras i varierande utsträckning fjärr- eller distansundervisning, enligt en undersökning av Skolverket. Att döma av de betyg som landets nior fick några månader senare tycks det dock inte ha påverkat elevernas kunskapsutveckling negativt i någon större utsträckning. Inte heller det faktum att många elevers och lärares sjukfrånvaro ökade under pandemin eller att viktiga moment i undervisningen fick ställas in verkar ha spelat någon roll för betygsnivåerna.

För drygt ett år sedan frågade Lärarnas Riksförbund ett representativt urval av förbundets medlemmar om hur deras undervisning påverkats av den pågående pandemin.

  • Fyra av tio uppgav att de inte kunnat genomföra all den undervisning som det var tänkt att de skulle genomföra.
  • Nästan var tredje uppgav av centrala innehåll i kurs- eller ämnesplaner inte hanns med och tre av fyra menade att pandemin kommer att ha en negativ påverkan på elevernas kunskapsutveckling.
Skolvärlden har analyserat Skolverkets slutbetygsstatistik – genomsnittligt meritvärde – för alla grundskolor där 25 elever eller fler gick ut årskurs nio under åren 2018, 2019, 2020 och 2021 (alltså minst 25 elever varje år), totalt 1 171 skolor:

57 procent av skolorna redovisade högre genomsnittligt meritvärde

  • 57 procent av skolorna redovisade högre genomsnittligt meritvärde under det coronadrabbade läsåret 2020/2021 än deras snitt för de två föregående läsåren åren innan pandemin slog till, det vill säga 2017/2018 och 2018/2019 (gemensamt snitt för de båda åren).
  • 23 procent av de undersökta skolorna redovisade minst 5 procent högre snitt läsåret 2020/2021 än snittet för läsåren 2017/2018 och 2018/2019.
  • Den genomsnittliga ökningen (för de skolor som ökade) var 5 procent.
  • Den genomsnittliga ökningen för alla undersökta skolor (inklusive de vars meritvärde minskade) var 2 procent.
  • Av de 100 skolor i undersökningen som 2021 hade högst genomsnittligt meritvärde var det 62 som hade högre genomsnittligt meritvärde 2021 än snittet för de två föregående läsåren innan pandemin slog till.
  • Av de 100 skolor i undersökningen som hade högst genomsnittligt meritvärde åren innan pandemin slog till var det 35 som ökade sitt genomsnittligt meritvärde 2021 jämfört med snittet för läsåren 2017/2018 och 2018/2019.
  • Av de 100 skolor i undersökningen som 2021 hade lägst genomsnittligt meritvärde var det 37 som hade högre genomsnittligt meritvärde 2021 än snittet för de två föregående läsåren åren innan pandemin slog till.
  • Av de 100 skolor i undersökningen som 2021 lägst genomsnittligt meritvärde åren innan pandemin slog till var det 81 som ökade sitt genomsnittligt meritvärde 2021 jämfört med snittet för läsåren 2017/2018 och 2018/2019.
  • I de 20 skolor som höjde betygen mest under pandemiåret var andelen legitimerade lärare som var behöriga i minst ett av de ämnen som de undervisar lägre än snittet för riket som helhet (62 procent jämfört med 70,9).