
Andel lärare (omräknat till heltidstjänster) med legitimation och behörighet i minst ett undervisningsämne i grundskolan och i gymnasieskolan, totalt och per kommunal och enskild huvudman läsåren 2016/17–2022/23. Källa: Skolverket
Nya siffror från Skolverket visar att 30 procent av lärarna i grundskolan är obehöriga.
Behörighet
Tre av tio lärare Inom grundskolan saknar behörighet. På gymnasiet undervisar 20 procent av lärarna utan att vara behöriga.
Det visar Skolverkets statistik över pedagogisk personal i skolan läsåret 2022/23.
LISTA – SÅ STOR ANDEL AV LÄRARNA ÄR BEHÖRIGA I DIN KOMMUN
I grundskolan är andelen lärare med legitimation och behörighet i minst ett av sina undervisningsämnen 70,8 procent, mot 71 procent föregående läsår.
Lågstadielärarna har högre behörighet och allra största andelen behöriga lärare återfinns inom ämnena svenska, matematik samt idrott och hälsa. Lägst andel behöriga lärare finns i ämnena teknik, svenska som andraspråk och slöjd.
Högst andel behöriga lärare och förskollärare finns i förskoleklass, drygt 86 procent. Det är lika stor andel som förra läsåret.
Inom gymnasieskolan finns högst andel behöriga gymnasielärare fortsatt i ämnena historia, svenska och engelska där 90 till 92 procent av lärarna är behöriga. Lägst andel behöriga lärare återfinns i ämnena svenska som andraspråk och teknik, där 49 respektive 53 procent är behöriga.
Totalt är andelen behöriga inom gymnasieskolan 83,4 procent, på samma nivå som läsåret 2022.
Andel lärare (omräknat till heltidstjänster) med legitimation och behörighet i minst ett undervisningsämne i grundskolan och i gymnasieskolan, totalt och per kommunal och enskild huvudman läsåren 2016/17–2022/23. Källa: Skolverket
– Fler behöriga lärare med goda förutsättningar att göra det de är utbildade för, att bedriva undervisning, är den viktigaste framgångsfaktorn för elevers kunskapsutveckling. Det är problematiskt att bara 70 procent av lärarna i grundskolan är behöriga, säger Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket, i ett pressmeddelande.
Fortfarande är behörigheten betydligt högre inom kommunala skolor. Inom den kommunala grundskolan är 72 procent av lärarna behöriga, mot 64 procent inom friskolorna.
Kommunala gymnasieskolor har nära 87 procent behöriga lärare, medan andelen inom friskolan är 75,7.
I grundsärskolan och gymnasiesärskolan är andelen behöriga lärare fortsatt låg. I grundsärskolan och gymnasiesärskolan är enbart 12 respektive 17 procent av lärarna behöriga.
– De här eleverna har ett extra stort behov av kompetenta och undervisningsskickliga lärare. Detsamma gäller för många elever i områden med socioekonomiska utmaningar. Det faktum att elever med störst behov inte sällan har en sämre tillgång till behöriga lärare bidrar till att vi får en skola där alla elever inte får samma förutsättningar att nå målen, säger Peter Fredriksson.
Läsåret 2022/23 arbetar 5 980 speciallärare (räknat i heltidstjänster) vilket är en ökning med fem procent sedan i fjol. Mellan läsåren 2018/19 och 2022/23 ökade antalet speciallärare med 20 procent.
Antalet lärarassistenter uppgår till 3 750 heltidstjänster under läsåret 2022/23. Jämfört med läsåret innan ökade antalet heltidstjänster med 219, vilket motsvarar 6 procent. Mellan läsåren 2018/19 och 2022/23 ökade antalet lärarassistenter med 79 procent.
Källa: Skolverket.
Vi lärare debatt ”Oscar Björks farhågor om att ett 'alltför snävt fokus på Phonics' skulle hämma språkutvecklingen missar poängen”
Vi lärare debatt Sluta tala om oss lärare och tala med oss i stället. Vad lärarutbildningen ska innehålla bör rimligen även vara en fråga för verksamma lärare, skriver debattören.
Vi lärare debatt Elever i anpassad grundskola får nära 200 timmar färre i svenska än andra elever – men det är tyst kring elevgruppen.
Krönika ”Vad ska vi svara eleverna på frågan om vi kan vara trygga?”
Hoten mot lärarna Läraren Petter Kraftling inrymd på skolan: ”Jag hörde skott”.
Vi lärare debatt ”Krävs helt andra verktyg för att hantera ordningsproblem”.
Vi lärare debatt Demokratiuppdraget riskerar att urholkas, skriver Petra Runström Nilsson.
Vi lärare debatt Belöning till huvudmän som anställer behöriga och frivilligt mentorskap – Centerpartiet formulerar sin nya skolpolitik.
Vi lärare debatt Varningen: ”Politiken styr skolan mot kognitionsvetenskapen”.
Krönika Lärare byter roll hela tiden, utifrån vad situationen kräver, skriver Karin Boberg.
Krönika Ett enfrågeparti befolkat av lärare kunde dominera den politiska debatten om skolan och rensa den från floskler, skriver Maria Wiman.
Vi lärare debatt Utredningen saknar egen grund för sina förslag, skriver 16 forskare.
Lärarliv ”Jag minns var i klassrummet Lars-Olov satt”, säger Inez Degerman, 96.
Arbetsmiljö Sveriges Lärare anmäler Göteborgs stad till åklagare.
Studiero ”Vi vill stärka rektorers och lärares befogenheter.”
Ledare Om partsvägen visar sig stängd, så får vi gå den andra vägen, skriver förbundsordförande Anna Olskog.
Vi lärare debatt Ny skolkultur före ökade resurser – det vill läraren Therese Rosengren se.
Lärarbrist Ny dyster prognos från Skolverket: ”Vi blev förvånade”.
Krönika Maria Wiman om de digitala nationella proven: ”Det är jag som förväntas ta hand om eländet när det kommer”.
Läromedel Skolbibliotekariernas mejlkorgar fylls till brädden: ”Vi behöver stå pall”.
Skolpolitik Målet: Bättre undervisning och mindre administration för lärare.
Förintelsens minnesdag ”Lärare måste prata om hat och fördomar”.
Kunskapsklyftan Nyckeln: Tvålärarsystem, resurstid och färre extra anpassningar.
På djupet Hoppet att vända utvecklingen står till en 50 år gammal läroplan.
Digitala nationella prov Ny funktion för sambedömning – läraren är skeptisk: ”De har inte förstått”.
Slutreplik Slutreplik om personpåhopp i forskningsdebatten och kognitionsvetenskapens nya ställning.
Skolfinansiering Anna Olskog om kravet från nordiska lärare och rektorer: ”Kommunerna klarar det inte”.
Nedskärningar Åtta av tio överväger byta jobb – försöker få politikerna att lyssna.
Skolstök Elever sabbar lektioner och kränker – nu slår Skolinspektionen ner på skolan.
Krönika Måste allting i skoldebatten och i skolans värld alltid vara så himla antingen eller?
Nedskärningar Lärartjänster hotas i den lilla kommunen: ”Det motsvarar 3000 lärare i Stockholm”
Krönika Skolverket och SPSM är lite som amöbor – lever av skolan och orsakar samtidigt skada hos värden, skriver svenskläraren Fredrik Sandström.
Porträtt Före detta statsepidemiologen Anders Tegnell om pandemin, öppna skolor och sitt liv efter stormen.
Våld i skolan Lotta Edholm ger Skolverket ett nytt uppdrag efter larmen om våldet mot lärarna.
Granskning ”Delar av skolans verksamhet är inte längre vetenskapligt förankrad”.
Granskning Skolverkets generaldirektör Joakim Malmström i stor intervju om lärarnas kritik.
Granskning Skolverket bidrar till en lukrativ ”skolutvecklingsmarknad”, säger Linnea Lindquist.
Granskning ”Elever i stort behov av särskilt stöd får det inte, säger läraren och skoldebattören Filippa Mannerheim.
Granskning ”Man tror sig spara pengar – men det blir dyrt i längden”, säger läraren Nicklas Mörk.
Granskning ”Ju viktigare proven är för elevernas betyg, ju mer kommer lärarna styra sin undervisning mot provinnehållet.”
Granskning ”Skolverket borde stoppa projektet och säga förlåt.
Granskning ”Vissa bedömningsunderlag är mer tillförlitliga än andra”.
Våld i skolan Efter skakande rapporterna om våldet – detta kräver lärarna
Jag är lärare Petra Johansson, förskollärare i förskoleklass om vad hon skulle göra om hon var skolminister för en dag.
Hoten mot lärarna Sveriges Lärare vill se hårdare krav på rektorerna i arbetet mot våldet som drabbar medlemmarna
Schema Kunskapsskolan införde nytt system: ”Kulturen inte gynnsam för oss lärare”.
Vi lärare debatt Så påverkar täta rektorsbyten lärarnas arbete.
Våld i skolan Missfall, tand- och ansiktsskador – så drabbades lärare av våldet under 2024.
Hoten mot lärarna Sveriges Lärare i möte med skolministern om kraven som kan stoppa våldet.
Replik ”Debatten om kognitionsvetenskap visar på okunskap och felaktigheter”.