Andel lärare (omräknat till heltidstjänster) med legitimation och behörighet i minst ett undervisningsämne i grundskolan och i gymnasieskolan, totalt och per kommunal och enskild huvudman läsåren 2016/17–2022/23. Källa: Skolverket
Till startsidan
Nya siffror från Skolverket visar att 30 procent av lärarna i grundskolan är obehöriga.
Behörighet
Tre av tio lärare Inom grundskolan saknar behörighet. På gymnasiet undervisar 20 procent av lärarna utan att vara behöriga.
Det visar Skolverkets statistik över pedagogisk personal i skolan läsåret 2022/23.
LISTA – SÅ STOR ANDEL AV LÄRARNA ÄR BEHÖRIGA I DIN KOMMUN
I grundskolan är andelen lärare med legitimation och behörighet i minst ett av sina undervisningsämnen 70,8 procent, mot 71 procent föregående läsår.
Lågstadielärarna har högre behörighet och allra största andelen behöriga lärare återfinns inom ämnena svenska, matematik samt idrott och hälsa. Lägst andel behöriga lärare finns i ämnena teknik, svenska som andraspråk och slöjd.
Högst andel behöriga lärare och förskollärare finns i förskoleklass, drygt 86 procent. Det är lika stor andel som förra läsåret.
Inom gymnasieskolan finns högst andel behöriga gymnasielärare fortsatt i ämnena historia, svenska och engelska där 90 till 92 procent av lärarna är behöriga. Lägst andel behöriga lärare återfinns i ämnena svenska som andraspråk och teknik, där 49 respektive 53 procent är behöriga.
Totalt är andelen behöriga inom gymnasieskolan 83,4 procent, på samma nivå som läsåret 2022.
Andel lärare (omräknat till heltidstjänster) med legitimation och behörighet i minst ett undervisningsämne i grundskolan och i gymnasieskolan, totalt och per kommunal och enskild huvudman läsåren 2016/17–2022/23. Källa: Skolverket
– Fler behöriga lärare med goda förutsättningar att göra det de är utbildade för, att bedriva undervisning, är den viktigaste framgångsfaktorn för elevers kunskapsutveckling. Det är problematiskt att bara 70 procent av lärarna i grundskolan är behöriga, säger Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket, i ett pressmeddelande.
Fortfarande är behörigheten betydligt högre inom kommunala skolor. Inom den kommunala grundskolan är 72 procent av lärarna behöriga, mot 64 procent inom friskolorna.
Kommunala gymnasieskolor har nära 87 procent behöriga lärare, medan andelen inom friskolan är 75,7.
I grundsärskolan och gymnasiesärskolan är andelen behöriga lärare fortsatt låg. I grundsärskolan och gymnasiesärskolan är enbart 12 respektive 17 procent av lärarna behöriga.
– De här eleverna har ett extra stort behov av kompetenta och undervisningsskickliga lärare. Detsamma gäller för många elever i områden med socioekonomiska utmaningar. Det faktum att elever med störst behov inte sällan har en sämre tillgång till behöriga lärare bidrar till att vi får en skola där alla elever inte får samma förutsättningar att nå målen, säger Peter Fredriksson.
Läsåret 2022/23 arbetar 5 980 speciallärare (räknat i heltidstjänster) vilket är en ökning med fem procent sedan i fjol. Mellan läsåren 2018/19 och 2022/23 ökade antalet speciallärare med 20 procent.
Antalet lärarassistenter uppgår till 3 750 heltidstjänster under läsåret 2022/23. Jämfört med läsåret innan ökade antalet heltidstjänster med 219, vilket motsvarar 6 procent. Mellan läsåren 2018/19 och 2022/23 ökade antalet lärarassistenter med 79 procent.
Debatt ”Måste vi vänta på en tragedi”, frågar sig debattörerna.
Debatt ”En allvarlig lärarfientlighet cementeras i landet”
Replik ”Hårdare tag är ofta kortsiktiga gratislösningar – jag tror att det är fel väg att gå.”
Skolpolitik Vill ”stampa ut” vinsterna i skolan – föreslår ny utredning.
Krönika ”Man kan inte prata om god undervisning som en allenarådande sanning.”
Debatt Tidigare chef för Skolforskningsinstitutet sågar kritiken om bristande vetenskaplighet
Debatt Centerpartiet kräver omtag om utvisningarna av artonåringar
Debatt ”Genomtänkt balans mellan digitala och analoga arbetssätt framstår som en mer hållbar väg”.
Debatt Litet utrymme för ledarskap bidrar till ”yrkeschock” för nya lärare
Debatt Uppmaningen: ”Vi vill bara ha en tydligt reglerad och dräglig arbetsmiljö”
Arbetsmiljö Här är några av de samlade ögonvittnesskildringarna från skolan.
Debatt Han ser en skola där läraren är upptagen med att ”serva elever med pennor och sudd”.
Debatt ”Skolan måste lära sig skilja läsinlärning från läsning som färdighet”
Krönika ”Ett försök att överbrygga glappet mellan beslutsfattare och vardagens realitet.”
Skolfinansiering Lämnade över 700 berättelser från skolan – nedladdad 18 000 gånger.
Debatt Lärare måste stå upp för NPF-eleverna, skriver Sabina Sandfuss
Forskning Vilka frågor från ditt klassrum vill du ha forskares svar på?
Arbetsbelastning Anna Olskog: ”Nödvändigt för att lärare ska orka med sitt uppdrag”.
Krönika ”Det är lärarfientligt och skadligt – och saknar dessutom evidens.”
Läs och skriv Mohamsson efter Ämneslärarens granskning: ”Pratas för lite om det.”
Våld i skolan Talet till offren och de anhöriga på årsdagen efter attacken.
Skolpolitik SKR och Mohamsson anklagar varandra i frågan om regleringar.
Debatt ”Desperata och slitna argument från Almega – det börjar bli provocerande”,
Krönika ”Jag hackar tänder över mycket dessa dagar”, skriver Maria Wiman.
Debatt Slår tillbaka: ”Generaliseringar, missförstånd eller rent av personangrepp”
Arbetsmiljö Namngav läraren på Tiktok – förnekar brott.
Debatt Hon ser elever lämna undervisningen för tidigt: ”Problemet är statusen”
Debatt ”Alla har inte vuxna omkring sig.”
Ledarkrönika ”Kommer det att hända igen? Ja, vi vet alla att den risken tyvärr finns.”
Våld i skolan "De som var på Risbergska den dagen får leva med det resten av livet”.
Läsning Efter regeringens förslag: De vill se krav på daglig läsning – i alla ämnen.
Debatt Lärarens uppmaning till specialpedagogerna: ”Förklara hur det går till”
Arbetsbelastning Ser regeringens reform som ett slag mot den svenska modellen.
Betyg och bedömning Går vidare med nya betygsskalan och nya läroplanerna.
Debatt ”Vi kan inte längre lita på partsmodellen – maktbalansen har kollapsat”
Arbetsbelastning Nu blir det reglerad tid för planering och undervisning: ”Positivt i alla delar.”
Slutreplik Andreas Mörck: ”Viktigt med god insyn i svensk skola oavsett vem som är huvudman”.
Debatt ”Vill vi ha elever som kan delta i samhällsdebatten måste vi bygga grunden långsiktigt”
Arbetstid Max- och minimigräns för undervisningstid och planering.
Arbetsmiljö Övervägde skyddsstopp: ”Kändes kallare inne än utomhus”.
Betyg Så går regeringen vidare med nya betygen, enligt den lagrådsremiss som Vi Lärare tagit del av.
Skolpolitik Wimans bok till skolans makthavare: ”Kontakt mellan himlen och marken”.
Krönika ”Det här får vi inte säga – men det är sanningen om trasiga skolan.”
Särskilt stöd ”Vi sätter punkt för Gustav Fridolins läsa-skriva-räkna-garanti”
Arbetsmiljö Mohamsson: ”Lika för alla – oavsett skola och bostadsort.”
Arbetsmiljö Nils Funcke efter domen mot rektorn: ”Tolkar på ett alltför generöst sätt.”
Krönika ”I en tid av ”no excuses”, hårdare tag och bestraffningar.”
Debatt ”Inkludering utan resurser och struktur är inte inkludering, utan exkludering”
Demokrati Ny film för skolan – bilder som sällan visats.
Specialpedagogik Lystrade till nödropet – ”nu är vi ikapp”.