Andel lärare (omräknat till heltidstjänster) med legitimation och behörighet i minst ett undervisningsämne i grundskolan och i gymnasieskolan, totalt och per kommunal och enskild huvudman läsåren 2016/17–2022/23. Källa: Skolverket
Till startsidan
Nya siffror från Skolverket visar att 30 procent av lärarna i grundskolan är obehöriga.
Behörighet
Tre av tio lärare Inom grundskolan saknar behörighet. På gymnasiet undervisar 20 procent av lärarna utan att vara behöriga.
Det visar Skolverkets statistik över pedagogisk personal i skolan läsåret 2022/23.
LISTA – SÅ STOR ANDEL AV LÄRARNA ÄR BEHÖRIGA I DIN KOMMUN
I grundskolan är andelen lärare med legitimation och behörighet i minst ett av sina undervisningsämnen 70,8 procent, mot 71 procent föregående läsår.
Lågstadielärarna har högre behörighet och allra största andelen behöriga lärare återfinns inom ämnena svenska, matematik samt idrott och hälsa. Lägst andel behöriga lärare finns i ämnena teknik, svenska som andraspråk och slöjd.
Högst andel behöriga lärare och förskollärare finns i förskoleklass, drygt 86 procent. Det är lika stor andel som förra läsåret.
Inom gymnasieskolan finns högst andel behöriga gymnasielärare fortsatt i ämnena historia, svenska och engelska där 90 till 92 procent av lärarna är behöriga. Lägst andel behöriga lärare återfinns i ämnena svenska som andraspråk och teknik, där 49 respektive 53 procent är behöriga.
Totalt är andelen behöriga inom gymnasieskolan 83,4 procent, på samma nivå som läsåret 2022.
Andel lärare (omräknat till heltidstjänster) med legitimation och behörighet i minst ett undervisningsämne i grundskolan och i gymnasieskolan, totalt och per kommunal och enskild huvudman läsåren 2016/17–2022/23. Källa: Skolverket
– Fler behöriga lärare med goda förutsättningar att göra det de är utbildade för, att bedriva undervisning, är den viktigaste framgångsfaktorn för elevers kunskapsutveckling. Det är problematiskt att bara 70 procent av lärarna i grundskolan är behöriga, säger Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket, i ett pressmeddelande.
Fortfarande är behörigheten betydligt högre inom kommunala skolor. Inom den kommunala grundskolan är 72 procent av lärarna behöriga, mot 64 procent inom friskolorna.
Kommunala gymnasieskolor har nära 87 procent behöriga lärare, medan andelen inom friskolan är 75,7.
I grundsärskolan och gymnasiesärskolan är andelen behöriga lärare fortsatt låg. I grundsärskolan och gymnasiesärskolan är enbart 12 respektive 17 procent av lärarna behöriga.
– De här eleverna har ett extra stort behov av kompetenta och undervisningsskickliga lärare. Detsamma gäller för många elever i områden med socioekonomiska utmaningar. Det faktum att elever med störst behov inte sällan har en sämre tillgång till behöriga lärare bidrar till att vi får en skola där alla elever inte får samma förutsättningar att nå målen, säger Peter Fredriksson.
Läsåret 2022/23 arbetar 5 980 speciallärare (räknat i heltidstjänster) vilket är en ökning med fem procent sedan i fjol. Mellan läsåren 2018/19 och 2022/23 ökade antalet speciallärare med 20 procent.
Antalet lärarassistenter uppgår till 3 750 heltidstjänster under läsåret 2022/23. Jämfört med läsåret innan ökade antalet heltidstjänster med 219, vilket motsvarar 6 procent. Mellan läsåren 2018/19 och 2022/23 ökade antalet lärarassistenter med 79 procent.
Ai Läckt information: Techbolagen kan få tillgång till lärares och elevers prestationer.
Bokmässan Kompetensutveckling och ”underhållande utflykt” för medlemmarna.
Granskning Fritidshemmen bemannas av obehöriga.
Granskning ”Saknas ekonomiska incitament”
Granskning Färre behöriga lärare speglas i lägre meritvärden.
Debatt Efter Pisa-raset: "Ge pennan en ny plats i undervisningen”
Debatt SVA-debatten: Hon ser ämnet som en spetsutbildning
Debatt Pisa-raset: Lärarens hårda ord om ”det specialpedagogiska narrativet”
Debatt Fritidslärarens fem frågor till politikerna: ”Hur?"
Valet 2026 Sveriges Lärares fem punkter ska förbättra svensk skola
Debatt Erik Cardelús vill se ett helhetsgrepp om skolans stora frågor
Krönika ”En persons vimlande spretiga sjövilda tankar – helt ofiltrerat.”
Debatt Frågorna som borde ställas i stället för ”hur länge”
Debatt ”Det som i stunden verkar snällt, kan i långa loppet leda till ett enormt utanförskap”
Debatt Eleonor Larsson skriver om de tysta barnen med adhd: ”Handlade inte om intelligens”
Arbetsmiljö Ledigheten räcker inte till återhämtning: ”Stressen finns kvar.”
Debatt Svensklärarna vill se satsning på skönlitteratur i hela skolsystemet
Debatt Så vill läraren motverka ytliga och förhastade tolkningar av Pisa-resultatet
Valet 2026 Men gapet mellan blocken är i det närmaste utraderat.
Valet 2026 Oviss valutgång – men en person återkommer som kandidat till ministerposten
Krönika ”Bakom resultaten finns det en intressant trend.”
Valet 2026 Socialdemokraterna kommer med ytterligare motåtgärder efter Pisa-kraschen
Valet 2026 Sista minuten-guide inför valet – se vilket parti som mest tycker som du inom skolan.
Debatt Miljöpartiet kräver en skolberedning för långsiktig politik för skolan
Debatt Två modersmålslärare vill att deras yrke ska uppvärderas
Debatt ”Förskoleålderns språkutveckling är helt avgörande för kommande skolår”
Debatt Erik Cardelús manar till ändring efter Pisa-raset
Debatt ”Skolverket och OECD är tydliga: ingen enskild faktor kan förklara utvecklingen”
Debatt Anders Härdevik kräver kriskommission – och samma mod som 1842
Debatt Sally Windsor varnar för att ställa kognitionsvetenskap mot utbildningsvetenskap
Debatt Simona Mohamsson (L) lovar max 20 elever i varje klass
Krönika Jag är trött på att alla är skolexperter – utom vi som arbetar i skolan.
Debatt Han vill se en skola som faktiskt följer läroplanen
Debatt Sarah Cross vill uppvärdera hemläxan
Ledarkrönika ”När var tredje elev inte kan läsa ordentligt har vi ett samhällsproblem.”
Debatt Han ser behovet av nya läroplaner för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Valet 2026 Höjda statsbidrag och köttlöften – här är valfläsket om skolan
Pisa 2025 Utbildningsminister Simona Mohamsson (L) skyller Pisa-raset på ”skärm-pandemin”.”Skolans uppgift kan inte vara att avskärma barn från den värld de lever i. Den måste ge dem redskap att förstå den – och tillgång till fler världar än de annars hade fått möta”, skriver Oscar Björk, universitetslektor i svenska.
Pisa 2025 Efter Pisa-smällen: Så ska nya läroplanen ta svensk skola ur krisen.
Pisa 2025 Ola Helenius om framtidstron för matten: ”Jag tror på förändringarna som ska komma”
Pisa 2025 Anna Olskog om Pisa: ”Det är dags att tala klarspråk.”
Pisa 2025 ”Sättet som skolan styrs på är inte rimligt.”
Pisa 2025 ”Ibland funderar jag på vad våra elever kan.”
Pisa 2025 Pisa-raset: ”De starka blir allt färre och de svaga allt fler”
Pisa 2025 Var tredje 15-åring klarar bara att läsa de allra enklaste texterna
Debatt Friskolorna vädjar inför valet: ”Vi ber om en rimlig princip”
Valet 2026 Valet närmar sig – här är förändringarna riksdagspartierna vill se i skola och förskola.
Debatt Susan Sall vill fråga makthavarna om syftet med AI i skolan
Debatt Skolchefen Jonas Wallin varnar för stora effekter för mindre skolor
Debatt Niels Parup-Petersen spår lägre behörighet om nästa utbildningsminister kommer från SD