Miljardsatsning till skolan – men sva-lärarna saknas

Det scenario som Migrationsverket räknat på innebär att 30 000 ukrainska elever kan komma till Sverige innan sommaren. Huvudmännen har sedan max en månad på sig att ordna med plats i skolan.

Nu har regeringen meddelat att de ger nära tio miljarder till Migrationsverket för flyktingmottagandet, en del av pengarna kommer att gå till kommunerna och skolorna.

Men samtidigt minskar både antalet lärare i modersmål och antalet studiehandledare på modersmål.

Lärarna som blir ännu färre

– Situationen är allvarlig. Det är allvarligt var lärarbristen än finns, eftersom alla elever har rätt till undervisning av utbildade lärare. När det gäller modersmål är det extra allvarligt, eftersom vi vet att goda kunskaper i modersmålet är nödvändigt för att lära sig svenska, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Skolverkets statistik visar dessutom att antalet modersmålslärare gått från 3 228 år 2020/2021 till 3 109 år 2021/2022, räknat i heltidstjänster. Andelen med en pedagogisk högskoleexamen är relativt låg och varierar mellan 7 procent (romani chib) och 56 procent (finska).

Även antalet studiehandledare på modersmål sjunker.

Totalt arbetar drygt 4 200 personer i Sverige som studiehandledare på modersmål i skola och vuxenutbildning – motsvarande 2 100 heltidstjänster.

Det innebär en nedgång med nästan 500 tjänster sedan 2017/2018.

Bland sva-lärarna fortsätter behörigheten att vara låg. Som högst är den i årskurs 1-3 (drygt 60 procent) och som lägst i årskurs 4-6 (35 procent).

Anna Kaya är lärare i svenska som andraspråk och samverkansstrateg vid Nationellt centrum för svenska som andraspråk vid Stockholms universitet.

Hon vill se ett Lärarlyft och uppdragsutbildningar för verksamma lärare så att de kan läsa in behörighet i svenska som andraspråk, och möjlighet för ukrainska lärare att snabbt komma ut i skolorna för att stötta elever och lärare.

– Även om de kanske inte kan anställas som modersmålslärare eller studiehandledare direkt, kan deras kunskaper och erfarenheter ha avgörande betydelse, säger Anna Kaya.

Johanna Jaara Åstrand är inne på samma spår.

– Det är ett stort underkännande att varken stat eller arbetsgivare har lyckats öka behörigheten. Det handlar om allt från att säkra lärarutbildningen, hur timplanen ser ut och vilka förutsättningar modersmålslärare får att jobba med elever och andra lärare runt eleverna. Det saknas inte kunskaper om vilken enorm betydelse undervisningen har. Det saknas politiska initiativ och resurser, säger Johanna Jaara Åstrand.

Rektorerna är en viktig nyckel.

– Rektorer behöver få goda förutsättningar att organisera undervisningen för nyanlända elever på ett framgångsrikt sätt. Om rektor inte kan hitta utbildade sva-lärare med kort varsel är behöriga svensklärare eller språklärare bättre än helt obehöriga personer utan lärarutbildning, säger Anna Kaya.

Här är behörigheten allra lägst

Men det finns andra skolformer med andra lärare och elever som är lika eftersatta. I grund– och gymnasiesärskolan har mindre än en femtedel av lärarna behörighet.

Behörighetskravet har också flyttats fram till 2028 för att lärosätena ska hinna utbilda lärare. Men frågan är om det räcker, menar Johanna Jaara Åstrand.

– Man kan inte förlänga undantaget ännu mer. Målgruppen har en lärarutbildning i grunden, men det saknas helt incitament att specialisera sig. Det kostar mer för lärarna än vad det ger tillbaka i lön. Här måste det till insatser där utbildning och specialisering lönar sig, säger Johanna Jaara Åstrand.