Jenny Sandelin, rektor på Tjärnaängskolan: "Vi fick börja om från grunden" Foto: Privat
Till startsidan
Behörighet När lärarna erbjöds struktur och förutsättningar att utföra sitt jobb på Tjärnaängskolan så ökade lärarbehörigheten från 35 till 95 procent på tre år. Och Skolinspektionens tuffa kritik försvann.
Hösten 2018 hade Jenny Sandelin knappt landat som ny rektor på Tjärnaängskolan/Solviksskolan i Borlänge innan Skolinspektionen gjorde tillsyn.
– Vi fick nedslag på 16 av 17 punkter och jag måste nästan säga att jag tycker att Skolinspektionen gjorde fel när vi fick godkänt på den 17:e punkten som var bedömning. Skolinspektionens besök var det bästa som kunde hända mig som ny rektor på skolan. Vi fick svart på vitt vilka problem vi hade och sedan var det bara att kavla upp armarna och börja jobba, säger hon.
Jenny Sandelin, rektor på Tjärnaängskolan: "Vi fick börja om från grunden" Foto: Privat
Jenny Sandelin hade varit rektor på andra skolor innan Tjärnaängskolan. Hon visste att skolan hade brottats med låga resultat i många år. Skolan låg i ett socioekonomiskt utmanande område. Men hon tyckte att jobbet skulle bli jättespännande.
– När man träffar kollegor från andra delar av Sverige så brukar de höja på ögonbrynen. Området har inte haft ett så himla bra rykte, säger hon.
Men hon märkte att det fanns en stolthet och kärlek till skolan bland många anställda.
Lärarbehörigheten på skolenheten låg kring 35 procent när hon tillträdde hösten 2018 vilket var långt under snittet för Borlänge kommuns grundskolor. Även kunskapsresultaten i Tjärnaängskolan var låga.
– Det var ett ganska problematiskt utgångsläge, utmanande, så vi fick dra ett streck och börja om från grunden helt enkelt och bygga strukturer och system som fungerade, säger Jenny Sandelin.
Det behövdes en tydlig struktur som gjorde det möjligt att hitta arbetssätt som fungerade för lärarna. Jenny Sandelin säger att det handlade om allt från att skapa scheman som fungerade till tid för personalen att mötas för exempelvis kollegialt lärande.
De behövde förutsättningar, stöd och rutiner för att kunna sätta fokus på undervisningen och på elevernas kunskapsresultat och välbefinnande.
I dag är behörigheten för de 34 undervisande lärarna nära 95 procent och elevernas kunskapsresultat är sakta på väg upp.
– När det gäller lärarna i fritidshemmet kan vi inte stoltsera med några 95 procent. Där har vi kämpat hårt men det är otroligt svårt att få behöriga lärare i fritidshem, säger hon.
De senaste åren har varit intensiva. Skolinspektionen har varit en ständig följeslagare på vägen. Efter inspektionens första besök hösten 2018 fick Tjärnaängskolan ett år på sig att rätta till problemen.
– Efter ett uppföljande besök hösten 2019 fick vi vårt slutgiltiga besked våren 2020 strax innan corona. Då hade vi grönt ljus på allting och det firade vi på hela skolan med tårta, säger hon.
Det är inte alltid som Skolinspektionens besök välkomnas med så öppna armar som på Tjärnaängskolan men Jenny Sandelin säger kort och gott:
– We love them!
Jenny Sandelin har inte erbjudit sina nyanställda lärare högre löner än andra skolor i kommunen. Hon tror snarare att framgången med att rekrytera lärare beror på de faktiska förändringarna som gjorts på Tjärnaängskolan och att de spritt sig till både före detta anställda och andra lärare.
Läraren Sara Rapp tycker att hon får vara "så mycket lärare" på Tjärnaängskolan. Foto: Privat
– Jag pratade idag med en av mina lärare, Sara Rapp. Hon sa att det är så fantastiskt roligt att arbeta här för att hon får vara ”så mycket lärare”. Hon beskrev det som att hon måste vara delaktig i elevernas kunskapsbildande på ett djupare plan än på andra skolor, säger Jenny Sandelin.
Att många lärare är så djupt intresserade och engagerade i sitt yrke speglas i det uttalandet tror Jenny Sandelin.
– Läraryrket är ju en profession som är otroligt komplex och mångfaldig. Det finns så otroligt många dimensioner i yrket och jag tror att det var det hon ville förmedla att man får utlopp för det på vår skola, säger Jenny Sandelin.
Även om lärare ofta är ensamma ledare i klassrummet så poängterar Jenny Sandelin att det är viktigt att ge förutsättningar för att öppna upp kollegiet. Ge lärarna tid till att tänka tillsammans kring vad som är svårt i ett specifikt ämne och hur de kan lära ut det som är svårt.
– Man måste tänka ända in i kaklet. Vi har jobbat med att skapa en bredd kring en allmändidaktisk del. Våra system och strukturer har varit i fokus men vi har även arbetat med innehållet i lektioner och undervisningen utifrån många olika aspekter i ett kollegialt samarbetssystem, säger hon.
Men det blir ingen förändring, säger hon, ifall inte var och en får tid att utveckla den gemensamma tanken till sin egen förståelse utifrån sina egna förutsättningar.
Vi har gjort en tuff resa och den är inte färdig ännu men jag är här för att jag vill att barnen ska lyckas
Idrottsläraren Nderim Rexhepi har återvänt till Tjärnaängskolan: "Vi är som en familj". Foto:Privat
Idrottsläraren Nderim Rexhepi, är en av dem som har återvänt till skolan. Han arbetade 8 år på Tjärnaängskolan innan han 2016 bytte arbetsplats. Men nu är han tillbaka på skolan både som lärare, skyddsombud och lokalt facklig för Lärarförbundet.
– Hitintills har jag inte ångrat mig en sekund. Jag tror att många nya har hört rykten om förändringarna och det har skapat en kedjereaktion och en positiv bild. Skolans personal och ledning har verkligen lagt ned jättemycket jobb på att förändra skolan, säger han.
Nderim Rexhepi ser skolan som sitt andra hem. Han älskar atmosfären bland personalen och eleverna.
– Vi har gjort en tuff resa och den är inte färdig ännu men jag är här för att jag vill att barnen ska lyckas. Det är svårt att med ord beskriva vad som gör den här skolan så unik men vi är som en familj, säger han.
Det senaste året har lokalsituationen på Tjärnaängskolan varit extra besvärlig efter en stor brand i maj 2020 då nästan halva skolan brann ned inklusive idrottshallen. Sedan dess har stora delar av undervisningen skett i provisoriska modulbyggnader inför flytten till Paradisskolan. Om sex veckor flyttar Tjänaängskolan med 200 elever i F-2 och Solängsskolan med 200 elever i åk 3-6 in i den nya skolbyggnaden.
Nderim Rexhepi säger att många elever och lärare längtar efter att få flytta in i den nya skolbyggnaden Paradisskolan. Den ligger ett par hundra meter från Tjärnaängskolan, mitt i bostadsområdet Tjärna ängar.
Runt om i Sverige har många kommuner stängt skolor i utsatta områden, bussat elever till andra skolor eller byggt nya skolor i de centrala delarna av kommunerna. Men i Tjärna ängar blir skolan kvar ”mitt i byn”. Eleverna som bor i området har dagligen kunnat se hur deras nya skola växer fram. Och nu återstår i princip bara lite trädplantering och att färdigställa skolgården. Jenny Sandelin säger att det finns dubbla känslor för den gamla skolbyggnaden bland elever och personal.
– Man säger att det sitter mycket kärlek i väggarna här men det sitter mycket annat också måste jag säga. Det har varit en ganska eländig skola så det är dags för en ny modern skola där det verkar finnas de allra bästa förutsättningarna för våra elever. Det kommer också att finnas ett allaktivitetshus där som är öppet med aktiviteter på eftermiddagar och kvällar. Nu är vi mitt i planeringen och längtar till flytten, säger hon.
1. Våga se vad skolan faktiskt inte kan. Plocka upp de delarna, skapa förändring och gå till botten med dem.
2. Äg dina processer och din förändringsprocess
3. Skapa förutsättningar för förändring och förståelse för förändring i personalen och sätt fokus på rätt saker. Vi har valt att lyfta upp undervisning som det absolut viktigaste. Sätt lampan på kärnuppdraget - undervisningen.
4. Ha alltid eleven i fokus. Längst en sådan här väg får man ibland påminna sig om: Vem är vi här för? Vad är det faktiskt vi ska göra?
Och vi är självklart här för att eleverna ska få de allra bästa möjligheterna att nå sina resultat.
LÄS ÄVEN
Elevernas resultat sköt i höjden – 3 tips för bättre studiero
Behöriga Anjuli sökte 50 jobb: ”Chockad”
Debatt Han vill utveckla SFI-undervisningen i stället för att införa språktester.
Debatt Begärde ut lärares prov – nu introducerar företaget AI-rättning.
Arbetsmiljö Juristen: Därför är domen ett problem.
Digitala nationella prov Haveri för lärare och elever som testade: ”F till Skolverket”
Krönika ”Det handlar inte om bestraffa barn – utan om att rädda de andra.”
Debatt Lärarens varning inför valårets utspel: ”Skolan känns splittrad”.
Debatt ”Handlar mer om hur skolsystemet i stort hanterar frågor om makt, ansvar och tillit”
Friskolor 26 av 30 granskade kommuner måste bli bättre på att identifiera oseriösa aktörer.
Krönika ”Plocka bort barnen – så kommer alla svårigheter att lösas.”
Arbetsbelastning Nya siffror från Arbetsmiljöverket: ˝Oacceptabelt”.
Slutreplik ”Dags att avskaffa fri utdelning på skattefinansierad utbildning”, skriver Marcus Larsson.
Debatt Academedia svarar Marcus Larsson om vinsterna: ”Välkommen att besöka oss”.
Debatt Debatten om specialpedagogerna: ”Handlar inte om att tala i egen sak”
Debatt ”Vi behöver få vara lärare – inget annat”.
Debatt Diana Storvik: ”Uttrycket ‘skrivbordspedagoger’ är olyckligt och oprofessionellt.
Debatt "Beslut kan fattas innan skolans professioner hinner göra sina röster hörda”
Debatt Blivande specialpedagogen reagerar på regeringens förslag om ny utbildning
Krönika ”Vi ska inte förenkla språket för våra barn – vi ska berika dem med det”.
Debatt ”Ägandet flyttas allt längre bort från klassrummet.”
Debatt ”Sätter fingret på sambandet mellan organisatoriska brister och individens ohälsa.”
Ledarkrönika Det finns bättre vägar än att låta barnen betala priset, skriver Anna Olskog.
Mentorskap Uppdraget har svällt – lärare behöver få ägna sig åt undervisning.
Skolpolitik Moderaternas nya skolpolitiska förslag: ”Vanlig svenskundervisning”.
Debatt Regeringen vill lägga ner utbildningen till specialpedagog – och debatten fortsätter.
Debatt ”Problemen är komplexa, men bottnar i hög grad i en skriande brist på resurser”
Debatt ”När Mohamsson talar om skolan låter det som ett fängelse med mattesal”
Debatt ”Att flytta specialpedagogiken bort från elevhälsan är ett högriskprojekt”
Debatt Specialpedagogens svar på regeringens förslag om ny utbildning till speciallärare.
Debatt Centerpartiet: ”Omöjligt att få igenom stora delar av sin skolpolitik.”
Granskning Ensamma och splittrade mellan olika skolor.
Granskning Utbildningsnämndens ordförande: ”Det är inte alls bra”
Granskning Checklista: Signaler att vara vaksam på.
Debatt ”Ni har missförstått både lärarrollen och demokratin”
Debatt Dags att införa en ”Lex” i skolan – en skyldighet att agera när elever far illa
Debatt ”Skolan behöver befrias från ideologi”
Debatt Svarar om att straffa elever: ”Tvärt emot rådande forskning, statens offentliga utredningar och Barnkonventionen”
Debatt Slår ett slag för didaktiken: ”Undervisning är som att balansera på en knivsegg”.
Förskola Vill se lönepåslag: ”Som man får för smutsiga industrijobb.”
Arbetsmiljö Anonyma omdömen: ”Skapar stark olust hos många lärare.”
Debatt Hon vill se bättre förutsättningar för fackliga ombud: ”Avgörande roll”
Debatt "Måste göra det enda verkligt liberala: öka samarbetet över blockgränserna”
Debatt ”Bör ge huvudmän möjlighet att erbjuda No Excuses-modellen – och ge föräldrar friheten”
Krönika Nya läro- och kursplaner: ”Annars blir uppdraget omöjligt för lärare och elever.”
Krönika Uppmaningen till utbildningsministern.
Krönika ”Orsaken till min fysiska degradering är systemfelen i skolan.”
Debatt ”Som att ge alla samma skor oavsett storlek – och sedan hävda lika villkor”
Debatt ”Kompetensen, dimensioneringen och de fysiska miljöerna lirar tillsammans”
Debatt ”Lärarkåren är inte överens om vad utbildning är längre” skriver Martina Nordin
Debatt Elinor Keiriö Östlin, lärare i förskola, kräver ett arbetsliv som är hållbart.
Lärarlegitimation Liberalerna går på fackets linje: ”Oskick att kalla alla för pedagoger”.