Jenny Sandelin, rektor på Tjärnaängskolan: "Vi fick börja om från grunden" Foto: Privat
Till startsidan
Behörighet När lärarna erbjöds struktur och förutsättningar att utföra sitt jobb på Tjärnaängskolan så ökade lärarbehörigheten från 35 till 95 procent på tre år. Och Skolinspektionens tuffa kritik försvann.
Hösten 2018 hade Jenny Sandelin knappt landat som ny rektor på Tjärnaängskolan/Solviksskolan i Borlänge innan Skolinspektionen gjorde tillsyn.
– Vi fick nedslag på 16 av 17 punkter och jag måste nästan säga att jag tycker att Skolinspektionen gjorde fel när vi fick godkänt på den 17:e punkten som var bedömning. Skolinspektionens besök var det bästa som kunde hända mig som ny rektor på skolan. Vi fick svart på vitt vilka problem vi hade och sedan var det bara att kavla upp armarna och börja jobba, säger hon.
Jenny Sandelin, rektor på Tjärnaängskolan: "Vi fick börja om från grunden" Foto: Privat
Jenny Sandelin hade varit rektor på andra skolor innan Tjärnaängskolan. Hon visste att skolan hade brottats med låga resultat i många år. Skolan låg i ett socioekonomiskt utmanande område. Men hon tyckte att jobbet skulle bli jättespännande.
– När man träffar kollegor från andra delar av Sverige så brukar de höja på ögonbrynen. Området har inte haft ett så himla bra rykte, säger hon.
Men hon märkte att det fanns en stolthet och kärlek till skolan bland många anställda.
Lärarbehörigheten på skolenheten låg kring 35 procent när hon tillträdde hösten 2018 vilket var långt under snittet för Borlänge kommuns grundskolor. Även kunskapsresultaten i Tjärnaängskolan var låga.
– Det var ett ganska problematiskt utgångsläge, utmanande, så vi fick dra ett streck och börja om från grunden helt enkelt och bygga strukturer och system som fungerade, säger Jenny Sandelin.
Det behövdes en tydlig struktur som gjorde det möjligt att hitta arbetssätt som fungerade för lärarna. Jenny Sandelin säger att det handlade om allt från att skapa scheman som fungerade till tid för personalen att mötas för exempelvis kollegialt lärande.
De behövde förutsättningar, stöd och rutiner för att kunna sätta fokus på undervisningen och på elevernas kunskapsresultat och välbefinnande.
I dag är behörigheten för de 34 undervisande lärarna nära 95 procent och elevernas kunskapsresultat är sakta på väg upp.
– När det gäller lärarna i fritidshemmet kan vi inte stoltsera med några 95 procent. Där har vi kämpat hårt men det är otroligt svårt att få behöriga lärare i fritidshem, säger hon.
De senaste åren har varit intensiva. Skolinspektionen har varit en ständig följeslagare på vägen. Efter inspektionens första besök hösten 2018 fick Tjärnaängskolan ett år på sig att rätta till problemen.
– Efter ett uppföljande besök hösten 2019 fick vi vårt slutgiltiga besked våren 2020 strax innan corona. Då hade vi grönt ljus på allting och det firade vi på hela skolan med tårta, säger hon.
Det är inte alltid som Skolinspektionens besök välkomnas med så öppna armar som på Tjärnaängskolan men Jenny Sandelin säger kort och gott:
– We love them!
Jenny Sandelin har inte erbjudit sina nyanställda lärare högre löner än andra skolor i kommunen. Hon tror snarare att framgången med att rekrytera lärare beror på de faktiska förändringarna som gjorts på Tjärnaängskolan och att de spritt sig till både före detta anställda och andra lärare.
Läraren Sara Rapp tycker att hon får vara "så mycket lärare" på Tjärnaängskolan. Foto: Privat
– Jag pratade idag med en av mina lärare, Sara Rapp. Hon sa att det är så fantastiskt roligt att arbeta här för att hon får vara ”så mycket lärare”. Hon beskrev det som att hon måste vara delaktig i elevernas kunskapsbildande på ett djupare plan än på andra skolor, säger Jenny Sandelin.
Att många lärare är så djupt intresserade och engagerade i sitt yrke speglas i det uttalandet tror Jenny Sandelin.
– Läraryrket är ju en profession som är otroligt komplex och mångfaldig. Det finns så otroligt många dimensioner i yrket och jag tror att det var det hon ville förmedla att man får utlopp för det på vår skola, säger Jenny Sandelin.
Även om lärare ofta är ensamma ledare i klassrummet så poängterar Jenny Sandelin att det är viktigt att ge förutsättningar för att öppna upp kollegiet. Ge lärarna tid till att tänka tillsammans kring vad som är svårt i ett specifikt ämne och hur de kan lära ut det som är svårt.
– Man måste tänka ända in i kaklet. Vi har jobbat med att skapa en bredd kring en allmändidaktisk del. Våra system och strukturer har varit i fokus men vi har även arbetat med innehållet i lektioner och undervisningen utifrån många olika aspekter i ett kollegialt samarbetssystem, säger hon.
Men det blir ingen förändring, säger hon, ifall inte var och en får tid att utveckla den gemensamma tanken till sin egen förståelse utifrån sina egna förutsättningar.
Vi har gjort en tuff resa och den är inte färdig ännu men jag är här för att jag vill att barnen ska lyckas
Idrottsläraren Nderim Rexhepi har återvänt till Tjärnaängskolan: "Vi är som en familj". Foto:Privat
Idrottsläraren Nderim Rexhepi, är en av dem som har återvänt till skolan. Han arbetade 8 år på Tjärnaängskolan innan han 2016 bytte arbetsplats. Men nu är han tillbaka på skolan både som lärare, skyddsombud och lokalt facklig för Lärarförbundet.
– Hitintills har jag inte ångrat mig en sekund. Jag tror att många nya har hört rykten om förändringarna och det har skapat en kedjereaktion och en positiv bild. Skolans personal och ledning har verkligen lagt ned jättemycket jobb på att förändra skolan, säger han.
Nderim Rexhepi ser skolan som sitt andra hem. Han älskar atmosfären bland personalen och eleverna.
– Vi har gjort en tuff resa och den är inte färdig ännu men jag är här för att jag vill att barnen ska lyckas. Det är svårt att med ord beskriva vad som gör den här skolan så unik men vi är som en familj, säger han.
Det senaste året har lokalsituationen på Tjärnaängskolan varit extra besvärlig efter en stor brand i maj 2020 då nästan halva skolan brann ned inklusive idrottshallen. Sedan dess har stora delar av undervisningen skett i provisoriska modulbyggnader inför flytten till Paradisskolan. Om sex veckor flyttar Tjänaängskolan med 200 elever i F-2 och Solängsskolan med 200 elever i åk 3-6 in i den nya skolbyggnaden.
Nderim Rexhepi säger att många elever och lärare längtar efter att få flytta in i den nya skolbyggnaden Paradisskolan. Den ligger ett par hundra meter från Tjärnaängskolan, mitt i bostadsområdet Tjärna ängar.
Runt om i Sverige har många kommuner stängt skolor i utsatta områden, bussat elever till andra skolor eller byggt nya skolor i de centrala delarna av kommunerna. Men i Tjärna ängar blir skolan kvar ”mitt i byn”. Eleverna som bor i området har dagligen kunnat se hur deras nya skola växer fram. Och nu återstår i princip bara lite trädplantering och att färdigställa skolgården. Jenny Sandelin säger att det finns dubbla känslor för den gamla skolbyggnaden bland elever och personal.
– Man säger att det sitter mycket kärlek i väggarna här men det sitter mycket annat också måste jag säga. Det har varit en ganska eländig skola så det är dags för en ny modern skola där det verkar finnas de allra bästa förutsättningarna för våra elever. Det kommer också att finnas ett allaktivitetshus där som är öppet med aktiviteter på eftermiddagar och kvällar. Nu är vi mitt i planeringen och längtar till flytten, säger hon.
LÄS ÄVEN
Elevernas resultat sköt i höjden – 3 tips för bättre studiero
Behöriga Anjuli sökte 50 jobb: ”Chockad”
Debatt Han vill se heltidsmentorer: ”Mer tid för undervisningen”
Debatt Varningen: De nya gymnasiebetygen påverkar eleverna negativt
Debatt Lärarens lista: Vårdnadshavarnas vanligaste missuppfattningar om betygen.
Debatt Hon vittnar om den hårda arbetsbelastningen: ”Pedagoger, psykologer, medlare”
Krönika ”Max var 13 år när han valde att avsluta sitt liv.”
Debatt Han vill ge äldre, erfarna lärare mer plats på nya utbildningarna
Debatt Ständiga avbrott för olika insatser gör att eleverna missar viktig SFI.
Debatt Eleven Leo hade alla ursäkter – men aldrig svar
Forskning Skolan riskerar att missa skrivandets djup och kraft.
Forskning Läraren Anna Nilsson och forskaren Eva Lindgren förvandlar motstånd till mening.
Lärarliv ”Gör en väldigt stor sak av en väldigt liten sak.”
Debatt Så använder lärare i Norden skönlitteratur i undervisningen
Krönika ”Fler skolledare bör ha den inställning och övertygelse som Linnea Lindquist uppvisar.”
Debatt Susanne Moe, speciallärare på friskola, vill se en mer nyanserad debatt.
Skolpolitik Ekonomin är god – men kommunerna fortsätter banta skolan
Krönika ”Ändå hackar skivan – vi kommer inte framåt.”
Specialpedagogik Kritiken: ”Flyttar bristen inom systemet snarare än att lösa den.”
Debatt Låga löner, långa kvällar – och brist på utbildningar inom kulturämnena.Sveriges Lärare larmar om bristerna i kulturskolan – och kräver nationell lagstiftning.”Vem ska undervisa i kulturskolan i framtiden?”, frågar Ellen van Lokhorst, lärare i Kulturskolan och ledamot i Sveriges Lärares förbundsstyrelse.
F som i fängelse ”Ska inte vara början på ett liv i kriminalitet”
F som i fängelse Här lämnar hälften av niorna skolan med ett eller flera F-betyg.
F som i fängelse Här är barngrupperna bland de största i landet.
Debatt Snart röstar riksdagen om lärares tid: ”Hur länge man kan dansa innan huset rasar?”
Valdebatt Inför valet: ”Låt inte varje tom plats bli en besparing”
Slutreplik Skolläkaren: ”Det sämsta valet för elevers hälsa är att inte ha något program alls”.
Friskolor Vinstutdelande skolor ska hindras från att söka statsbidraget.
Krönika Kan vi ta en tyst minut och sörja alla lektioner som självdött?
Sveriges lärare Pontus Bäckström tar plats som kanslichef på förbundet.
Debatt Tuff arbetsmiljö och låga löner – nu kräver de att staten kliver in på universitet och högskola
Debatt ”Snart är resultaten inne – har det gått bättre än förra året?"
Stipendier Årets Lärarstipendiater utsedda – får dela på 530 000 kronor.
Debatt Therese Rosengren svarar på kritiken mot Liberalernas utspel
Debatt ”Utanförstående bakom villospåren i debatten", skriver Erik Cardelús
Debatt Han vill se ett smidigare system för elever som behöver läsa på högre nivå.
Debatt Fem timmars schemalagd planering: ”Nu krävs rektorer som värnar tiden”
Nedskärningar Klart med uppsägningarna: ”Kopplat till nationell politik.”
Förskola Stor manifestation: ”Vi vill räcka till men vi går sönder”
Debatt Hon vill införa extra år i förskolan för elever som behöver
Digitala nationella prov Papper och penna för både elever och lärare ett bra tag framöver.
Digitala nationella prov Nya besked om hur länge proven ska skrivas på papper
Debatt Hon varnar för riskerna med No Excuses: Effektivt på att mäta – dåligt på att förstå”
Priser Nominerade till Fackförbundspressens journalistpriser: ”Ett kvitto”.
Betyg och bedömning Skolinspektionen sätter press på huvudmännen om hårda deadlines för betyg
Nedskärningar Skolchefen efter nedskärningarna: ”Skillnad på hög och ohälsosam arbetsbelastning”
Förskola Anki marscherar för barnens skull – och för kollegornas
Hot och våld Bara en bråkdel anmäls – Mohamsson: ”Situationen är oacceptabel”
Krönika ”Som politiker på högre nivå räcker det ofta med att omge sig med experter”
Debatt Tillbakavisar kritiken mot PAX och SEL: ”Alltför förenklat”
Debatt ”Läraren förväntas vara specialpedagog, administratör, psykolog, ordningsvakt, kommunikatör”
Debatt John Bang skriver om hur lärare kan hantera hot och våld från elever.
Debatt Minskande resurser och fler uppgifter – nu kräver Jonas Snäckmark att politiker agerar.