Lärarna som jobbar – på sommaren

Specialpedagogen Maria Burström, matematikläraren Mariam Abdul Rahim och SO-läraren Kenneth Mossberg jobbar alla i lovskolan trots den tuffa coronavåren bakom sig. Foto: Privat
Den här artikeln publicerades ursprungligen på Läraren.se

Trots en allt annat än vanlig och avslappnad vår, väljer många att stanna kvar framför vita tavlan, veckor efter skolavslutningen. Bland dem finns SO-läraren Kenneth Mossberg, matematikläraren Mariam Abdul Rahim och specialpedagogen Maria Burström.

I år har kommunerna fått ett extra bidrag på 500 miljoner kronor för att ordna lovskola – med tanke på att covid-19 kan ha ökat behoven.
Kenneth Mossberg är en av de lärare som upplever att pandemin påverkat eleverna negativt.

Kenneth Mossberg, SO-lärare 4-9, matte 4-6, Nytorpsskolan Göteborg:

”Jag jobbar två veckor, det kommer att bli matte, lite svenska och lite engelska. Eftersom jag inte har egna barn, så jag har lite extra fritid. Och inga av mina kompisar har semester i juni. Och så vet jag att ungarna vi har jobbar bättre om jag är där än om det är någon annan slumpvis vald person. 

Undervisningen på lovskolan blir mer effektiv, men ändå mer avslappnad. Det är färre ungar och de jobbar bättre än under normala terminer. Man kan börja på låg kunskapsnivå. Svensklektionerna kan vara en utmaning. Jag kan ha svårt att sätta mig in precis vad de behöver lära sig. Om de är dåliga på att stava är det svårt att göra något åt på lovskolan.

Eleverna har varit oroliga att komma till skolan under pandemin. Och sen tror jag att det var en hel del ungar vars föräldrar var rädda. Det var dålig information från staten i början. Och det har ju varit att så att om man känner sig krasslig så ska man stanna hemma. Och våra ungar är bra på att känna sig lite krassliga. Det är många som har fått F.

Jag undervisar sjuor, och deras betyg påverkas inte alls av lovskolan – våra ungar kan inte höja sina betyg. De ligger så långt efter att det inte finns en chans att höja sig. För dem är finns lovskolan för att de inte ska hamna så långt efter.”

I Malmö arbetar Mariam Abdul Rahim. Hon har upptäckt att eleverna faktiskt orkar plugga matte, flera timmar varje dag.

Mariam Abdul Rahim, matematiklärare, introduktionsprogrammet, Norra Sorgenfri gymnasium, Malmö:

”Det är första året jag arbetar på lovskolan, och jag tror att jag vill arbeta nästa år också. Det är tre veckor. Jag undervisar i matematik i årskurs 9, elever som inte har klarat kraven för årskurs 9, de får intensiv matematik i två veckor, fyra timmar om dagen. Vi ger sommarskola för elever som har grunden, men behöver bygga på litegrann.

Skillnaden är att man jobbar mer intensivt. På en vecka kan jag gå igenom det man annars gör på en månad. Jag jobbar med nyanlända elever, så annars jobbar jag i ganska långsam takt. Det är mycket mer genomgång, i vanliga fall får eleverna mer tid att reflektera och jobba på egen hand. 

Både den vanliga skolan och lovskolan har sina för- och nackdelar. I vanliga fall börjar man från grunden, här räknar man med att de har en grund. Det känns roligt att eleverna får det med sig, när man ser att det funkar. Jag skulle gärna jobba igen nästa år. Det känns som om man lär sig mycket. Jag har lärt mig att det går att ha matematik under fyra timmar, att de orkar, bara det är roligt och de lär sig saker.”


Maria Burström är specialpedagog, och bidrar till att organisera ferieskolan i Umeå. Här får vissa elever betalt för att delta.

Maria Burström, specialpedagog på Umeå elitidrottsgymnasium, Maja Beskowgymnasiet:

”Det här är mitt fjärde år på ferieskolan, med allt från att hjälpa till att förklara matteuppgifter till att vakta prov och torka bord.

På lovskolan är det elever som är i behov av stöd. Går det lätt för dig i skolan behöver du sällan gå extra. Lärarna sitter länge med varje elev. Det blir ganska intensivt. De flesta elever har bara ett ämne, matte från nio på morgonen till eftermiddagen. Man märker att de är ganska slut.

Som specialpedagog blir det inte så mycket lärmiljö och anpassningar i klassrummet, utan individinsatser. Men de elever som är här har valt det, och de flesta är väldigt motiverade. Och de som är födda 2003 har möjlighet att ha det här som sommarjobb, och får möjlighet att få både betyg och betalt för tre veckor. Det är ytterligare motivation.

Det är många, många fler som läser matte i år. Även svenska och engelska är större grupper. Det är svårt att få hjälp med matte på distans.

Av tradition är det en specialpedagog som organiserar lovskolan. Som tar hand om ansökningar och delar in i grupper – jag vet inte varför. Men sen är det ganska mysigt – även om jag hellre haft semester. Men när man ser eleverna fatta och de sen går iväg med ett betyg så är det bra betalning.

Sen skulle jag vilja att det fanns fler lärare. Idag har jag suttit med matte och jag är inte mattelärare i grunden. Och det är klart att om det hade varit en utbildad mattelärare så hade de kunnat förklara på ett annat sätt än vad jag kan.

Lärare får extra betalt. Men inte vi som specialpedagoger. Vi har tänkt att ta upp det, om vi kan ändra i överenskommelsen med arbetsgivaren. Men det är svårt att samverka fram något annat när vi ändå får ut semester. Jag vill att det ska tas upp att vi gör ett jobb som inte ingår i våra vanliga tjänster.”

Så ser lovskolan ut i storkommunerna

Stockholm: Utbildningsförvaltningen räknar med 1 200 elever i årskurs 8 och 9, som riskerar F i betyg, plus ett antal elever från årskurs 4. Förvaltningen saknar ännu uppgifter om antal lärare, och andel behöriga, samt antal elever i sommarskola på gymnasienivå.

Göteborg: Dubbelt så många lärare har anmält sig till årets lovskola för grundskolan, 111 lärare jämfört med 55 lärare 2019. Samtliga är behöriga. Gymnasieskolan får färre elever än 2019, men siffrorna är inte klara. Ej heller siffrorna över hur många lärare som arbetar i lovskolan.

Umeå: Två lärare av tre anställda är behöriga på grundskolan, 31 sökte tjänsterna. På gymnasiets lovskola arbetar i år 9 lärare, förra året var det 5. Samtliga är behöriga.

Malmö: Nästan dubbelt så många grundskoleelever som förra året erbjuds sommarskola, 800 i år jämfört med 450 elever förra året. Förvaltningen räknar med ett hundratal lärare, och har inte haft problem med rekrytering. Samtliga behöriga.

Drygt 200 elever ska gå sommarskolan för gymnasiet, jämfört med 165 elever 2019. Runt 30 lärare har anmält intresse för att vara med, det är färre än i fjol och beror till största del på ett ändrat upplägg för sommarskolan. 14 lärare jobbar med sommarskolan, jämfört med 13 lärare 2019. Samtliga är behöriga.

Kartläggning: Behovet av sommarskola ökar i år

Sommarskola inte aktuellt på Malmöskola – trots 81 procent frånvaro

Jönköping bäst i klassen – tack vare vårskola