Tystnadskulturen – ”Vi måste lyssna på lärarna”

Rapporten från Sveriges Lärare visar att fler än var tredje lärare inte vågar kritisera sin egen arbetsplats, av rädsla för repressalier. Situationen är som allvarligast i vinstdrivande friskolverksamheter, tätt följda av kommunala skolor. Bäst klarar sig de icke vinstdrivande fristående skolorna även om problemen finns även där.

LÄS MER OM UNDERSÖKNINGEN HÄR: Granskning: Lärare vågar inte vara öppet kritiska  

Så ser det ut oavsett om frågorna handlar om förekomsten av tystnadskultur, repressalier för att uttala kritik eller ovilja att jobba fackligt av rädsla för negativ särbehandling. Vinstdrivande skolor är värst, därefter kommunala och sist icke vinstdrivande friskolorna.

Academedias vd Marcus Strömberg representerar friskolorna vid onsdagens seminarium, och han ifrågasätter att just den skolform han företräder skulle utmärka sig.

– De kommunala och de fristående skolorna är ganska så jämna när det gäller de här frågorna. Från Academedias sida har vi tagit de här frågorna på stort allvar under många år. Det finns anledning till självkritik, men vi gör också väldigt mycket bra för att bygga en stark kultur, säger han till Vi Lärare.

Så anställda inom Academedia ska känna att de kan kritisera brister i verksamheten, lyfta problem och engagera sig fackligt utan att oroa sig över huruvida det kan få negativa konsekvenser för dem?

– För oss är det en självklarhet. Sen kan vi alltid brista i enskilda fall. Vi har meddelarskydd, vi har en ”whistleblower”-modell som gäller alla medarbetare, och i har också väldigt nära samarbete med de fackliga parterna.

I de fall det har brustit handlar det enligt Marcus Strömberg ofta om chefer som visat bristande ledarskap.

– Vår erfarenhet är att det är brister i ledarskapet som bygger den här typen av kultur, som skapar den här typen av signaler. Därför det är väldigt viktigt att utbilda chefer, att ha nära dialog med chefer, men också ibland kunna förändra ledarskapet.

Alltså att byta ut personer?

– Att byta ut personer, ja.

Varumärke kan gå före öppenhet 

Louise Bringselius, forskare vid Lunds universitet som deltar i seminariet, påpekar att det finns exempel på tystnadskultur i såväl kommunala som fristående skolor, men utesluter inte att det kan finnas en koppling mellan den rådande konkurrenssituationen och en brist på öppenhet med eventuella problem.

– Jag tycker att man kan dra slutsatsen att det finns en spänning mellan idén om transparens, och idén om varumärkesbyggande, säger hon.

Marcus Strömberg på Academedia menar att det inte har med friskolemarknaden att göra.

– Det har ju alltid funnits varumärken i skolan. Jag valde Erik Dahlbergs-gymnasiet. Man kunde välja mellan det och Per Brahegymnasiet. Skillnaden i dag är att man har mer att välja på, säger han.

Han menar att Adacemedia alltid har elevernas bästa för ögonen

– Vårt största ansvar är emot alla de elever som väljer oss, det är vårt demokratiuppdrag, det sätter vi främst.

Men ni har också ett ansvar inför aktieägarna. Kan det finnas motstående krafter där?

– Det finns alltid saker som måste balanseras. Att vara ledare är att kunna gå den balansgången på ett klokt sätt. Men för oss sätter vi alltid eleverna först, medarbetarna sen, och sedan de övriga intressenterna därefter, säger han.

SKR tackade nej till medverkan

Som representant för den kommunala sektorn deltar Eva Eriksson (S), kommunalråd i Solna, vid seminariet. Enligt uppgift ska Sveriges kommuner och regioner tackat nej fyra gånger till att representera sina medlemmar på plats.

Eva Eriksson menar att de fall av tystnadskultur som förekommer inom den kommunala sektorn är ett misslyckande, och ett allvarligt sådant.

– Det måste man ju råda bot på, det är en självklarhet. Vi måste ju verka för öppenhet så att vi får in synpunkter. Lärarna är de som är experter på sin situation och de måste vi lyssna på. Annars kan vi aldrig förbättra någonting, säger hon.

Forskaren Louise Bringselius menar att kommunerna är duktiga på att göra en hel massa undersökningar där man mäter alla möjliga saker, men att man inte mäter just kultur och ledarskap.

Borde kommunerna vara bättre på det?

– Ja det tycker jag. Det är en viktig sak att ta tag i och följa upp efter den här rapporten.

Är det något du kommer att ta med till Solna och följa upp?

– Absolut.

Samtidigt varnar hon för att fastna i en ”offerroll”.

– Det finns en stor risk att man tänker att ”systemet är förödande, jag kan inte göra något åt det”. Men vi kan ju göra mycket i den sfär vi själva rår över.

Men vad tänker du att en lärare kan göra som upplever att det finns en tystnadskultur på deras arbetsplats?

– Jag skulle uppmana dem till att tala ut. Att gå samman med kollegorna, ta facket som hjälp och föra fram sina åsikter. Ju fler som för fram dem, desto mindre tyst bli det. Man hjälps åt, helt enkelt, säger Eva Eriksson.