Granskning: Lärare vågar inte vara öppet kritiska

Fler än var tredje lärare vågar inte kritisera sin egen skola, av rädsla för repressalier. Det visar en undersökning från Sveriges Lärare.
– Om man vill ha förändring på en arbetsplats måste fler stå upp för att inte någon ska kunna avfärdas som ”besvärlig”, säger läraren Ingrid Pihl.

Skolans huvudmän brukar i högtidliga sammanhang tala sig varma för den svenska yttrandefriheten och den svenska arbetsmarknadsmodellen med välorganiserade parter.

Många huvudmän och skolchefer agerar på ett rakt motsatt sätt när strålkastarljusen slocknat, enligt en aktuell rapport från Sveriges Lärare om bland annat tystnadskulturen i skolan.

Rapporten, som kommer på enkätsvar från drygt 6 000 lärare inom förskolan, grund- och  gymnasieskolan samt vuxenutbildning, visar bland annat (se även grafik):

Tystnadskulturen är mest utbredd i vinstdrivande skolverksamheter. De kommunala kommer dock inte långt efter.

Bland kommunalt anställda lärare anser ungefär en tredjedel – 34 procent – att det på deras arbetsplats finns en tystnadskultur. Bland lärare som är anställda i vinstdrivna friskolor och förskolor är andelen 38 procent och anställda i icke vinstdrivna privata verksamheter 16 procent.

Många lärare undviker att ta upp brister i verksamheten av rädsla för repressalier.

Bland lärare som är anställda i vinstdrivna förskolor och friskolor uppger fyra av tio att de själva eller en kollega drabbats av negativa konsekvenser efter att de påtalat brister eller haft synpunkter på verksamheten. Bland kommunalt anställda är motsvarande andel 33 procent och bland de som arbetar i icke vinstdrivna privata verksamheter 20 procent.

Exempel på brister som de har lyft fram kan vara för hög arbetsbelastning, dåliga förutsättningar att klara uppdraget och brist på särskilt stöd till barn/elever.

Var tredje lärare på vinstdrivande skolor eller förskolor vågar inte engagera sig fackligt, eller är rädda för eventuellt negativa konsekvenser om de skulle göra det. Motsvarande andel bland de som arbetar inom kommunal eller icke vinstdrivande friskola är 24 respektive 16 procent.

”Lärare har rätt att offentligt kritisera den egna verksamheten.”

Vilhelm Persson

Under de senaste åren har en mängd lärare vittnat om en alltmer utbredd tystnadskultur på många skolor, privata såväl som offentliga. Men också om hur de eller deras kollegor straffats efter att ha fört fram kritik.

– I våra lönekriterier står det att vi ska vara lojala mot arbetsgivaren. Det innebär bland annat att vi inte ska kritisera kommunen publikt, berättar en lärare.

Vilhelm Persson, professor i offentlig rätt vid Lunds universitet.

Vilhelm persson, professor i offentlig rätt vid Lunds universitet, säger att offentligt anställda lärares yttrande- och meddelarfrihet står över lojalitetsplikten gentemot arbetsgivaren.

– Det innebär bland annat att de har rätt att offentligt kritisera den egna verksamheten. En rektor – eller någon annan representant för huvudmannen – får dessutom inte efterforska vem som anonymt har lämnat uppgifter till media om problem inom skolan. Vet rektorn vem uppgiftslämnaren är, får hen inte ge några repressalier eller sanktioner mot den personen.

Gäller samma villkor för privat anställda lärare?

– Nej, inte riktigt. Deras yttrandefrihet förbättrades visserligen för några år sedan, bland annat när det gäller meddelarfrihet till medier med ansvarig utgivare. Men i andra situationer är den fortfarande inte riktigt lika stark som offentligt anställdas.

Lärare är tysta av rädsla att lönen drabbas

Enligt fackligt aktiva lärare vill medlemmar ofta att facket ”ska agera” när något är fel, men absolut inte med dem själva som exempel eller källa.

Gymnasieläraren Anne Pihlo är ordförande i den nationella skolformsföreningen Sveriges Lärare i gymnasieskolan och  vuxenutbildningen. Hon berättar att tystnadskulturen har varit uppe till diskussion i den centrala samverkansgruppen mellan facken och Borås kommun.

– En del lärare är tysta för att de är oroliga för att de ska få en sämre löneutveckling eller en sämre tjänstefördelning om de kritiserar brister i verksamheten. Andra är tysta för att de tror att relationen med chefen annars ska bli dålig.

– Många lärare upplever också att rektorer framför allt tar parti för eleverna eller deras föräldrar när något har hänt, vilket i sin förlängning bidrar till tystare lärare. Samtidigt finns det rektorer som är fantastiska och som står upp för och skyddar sina lärare.

Mer acceptabelt att kritisera internt än externt

Ingrid Pihl, orförande i skolformsföreningen Sveriges Lärare i grundskolan och lärare på Pitholmsskolan i Piteå och föreningsombud i kommunen, menar att det inte är ”supertyst” på Piteås skolor.

Ingrid Pihl, föreningsombud Sveriges Lärare Piteå.

– Samtidigt skulle jag önska att fler lärare yttrar och engagerar sig när det är något som de anser är fel. Om man vill ha förändring på en arbetsplats måste fler stå upp för att inte en eller ett par ska kunna avfärdas som ”besvärliga”.

Har du själv blivit ”straffad” efter att ha fört fram kritik?

– Nej. Men det har hänt att jag har blivit uppkallad till skolchef eller liknande efter att jag sagt något kritiskt i lokaltidningen. Enligt min erfarenhet är det mer acceptabelt att kritisera internt än att göra det externt.

Professor Vilhelm Persson säger att den som till exempel blivit illa behandlad av sin chef efter att ha fört fram kritik mot verksamheten kan ta kontakt med facket, media, Justiekanslern eller Justitieombudsmannen.

– JO har slagit fast att det inte är okej för en chef att kalla till sig anställda för ett allvarligt samtal efter att de offentligt kritiserat verksamheten. Skulle det ändå ske, kan de anställda göra en JO-anmälan.

Så svarar lärarna om tystnadskulturen i skolan

I vilken utsträckning anser du att det på din arbetsplats finns en tystnadskultur?  Andel i procent

– Ganska eller mycket stor utsträckning
 
Kommunal huvudman 34
Fristående, vinstdrivande huvudman 38
Fristående, ickevinstdrivande huvudman 16

Hur påverkas du av att det inte är en öppen kultur?
Andel i procent

– Känner mig stressad
 
Kommunal huvudman 48
Fristående, vinstdrivande huvudman 56
Fristående, ickevinstdrivande huvudman 43

– Övervägt att byta arbetsplats 
 
Kommunal huvudman 36
Fristående, vinstdrivande huvudman 47
Fristående, ickevinstdrivande huvudman 33

– Vill sluta som lärare 
 
Kommunal huvudman 17
Fristående, vinstdrivande huvudman 20
Fristående, ickevinstdrivande huvudman 13
   

Jag väljer att inte ta upp problem som finns på arbetsplatsen för att inte framstå som besvärlig 
Andel i procent

– Stämmer helt eller delvis
 
Kommunal huvudman 41
Fristående, vinstdrivande huvudman 38
Fristående, ickevinstdrivande huvudman 22

Jag känner en rädsla för att öppet prata om problem som finns på arbetsplatsen
Andel i procent

– Stämmer helt eller delvis
 
Kommunal huvudman 46
Fristående, vinstdrivande huvudman 40
Fristående, ickevinstdrivande huvudman 24

Har det på din arbets hänt att någon har fått negativa konsekvenser på grund av att de har påtalat brister eller haft synpunkter på verksamheten?
Andel i procent

– Jag eller kollega/kollegor har fått det
 
Kommunal huvudman 33
Fristående, vinstdrivande huvudman 41
Fristående, ickevinstdrivande huvudman 20
   

Vad har bristerna eller synpunkterna handlat om?
Andel i procent

– Arbetsbetastning
 
Kommunal huvudman 73
Fristående, vinstdrivande huvudman 75
Fristående, ickevinstdrivande huvudman 59

– Dåliga förutsättningar att klara mitt uppdrag 
 
Kommunal huvudman 63
Fristående, vinstdrivande huvudman 71
Fristående, ickevinstdrivande huvudman 66

– Missförhållanden i verksamheten 
 
Kommunal huvudman 61
Fristående, vinstdrivande huvudman 54
Fristående, ickevinstdrivande huvudman 48

Vilka negativa konsekvenser har det handlat om? 
Andel i procent

– Jag har blivit tillsagd eller utskälld av arbetsgivaren 
 
Kommunal huvudman 46
Fristående, vinstdrivande huvudman 71
Fristående, ickevinstdrivande huvudman 61

– Jag har fått sämre löneutveckling 
 
Kommunal huvudman 51
Fristående, vinstdrivande huvudman 40
Fristående, ickevinstdrivande huvudman 25

– Jag har fått sämre schema eller arbetstider 
 
Kommunal huvudman 29
Fristående, vinstdrivande huvudman 26
Fristående, ickevinstdrivande huvudman 29

Jag vågar engagera mig fackligt men är lite eller mycket rädd för att eventuella negativa konsekvenser
Andel i procent

Kommunal huvudman
21
Fristående, vinstdrivande huvudman 26
Fristående, ickevinstdrivande huvudman 14

Jag vågar inte engagera mig fackligt 
 
Kommunal huvudman 3
Fristående, vinstdrivande huvudman 7
Fristående, ickevinstdrivande huvudman 2

LÄS ÄVEN

Facket: Så stoppar vi tystnadskulturen

Många lärare skräms av lojalitetsplikten

Yttrandefrihet – Det här gäller för dig som lärare

Misshandlad av elev – ledningen krävde att hon höll tyst

Lärare på friskolan: ”Många är rädda för att berätta att de är med i facket”