Två lärare ser och ger mer

Totalt 38 elever från två klasser är på plats i skolans största lektionssal. Ett pass på tre timmar i retorik väntar med en kortare rast i mitten.

Det kommer att visas filmer, bli talanalys i helgrupp och retorikpass i mindre grupper innan det är dags för återsamling. Alla moment finns nedskrivna på tavlan

I salen finns också lärarna Marie Gilbertsson och Magdalena Lind. De arbetar med tvålärarskap här på Karolinska gymnasiet i Örebro.

– Nu ska vi visa en film om det vi pratat minst om. Det politiska talet, säger Marie Gilbertsson till eleverna som går tredje året på naturvetenskapligt program.

Vi vet också att vi har olika styrkor där vi verkligen kan komplettera varandra.

Magdalena Lind startar filmen. Den handlar om en amerikansk politiker som i sitt tal försöker att övertyga åhörarna att välja honom till partiets representant.

Han talar intensivt om sina fördelar och tar i så att rösten spricker flera gånger. Salen fylls av skratt från flera elever.

– Tänk på att retorik är olika i olika länder och kulturer. Det skulle nog vara svårt att hitta en svensk politiker som tar i så här mycket, säger Magdalena Lind efter filmen.

– Men vad var det som fungerade bra i talet. Diskutera två och två, säger Marie Gilbertsson. Sedan går hon och kollegan Magdalena Lind runt i rummet och lyssnar på diskussionerna.

– Politikern fick i alla fall allas uppmärksamhet, men han var lite väl engagerad, säger eleven Reem Geber.

Så är det dags att dela gruppen. Marie Gilbertsson går med sin elevgrupp till ett mindre klassrum. Här ska de lyssna på högtidstal. De får se och lyssna på H.M Konungen från riksmötets öppnande den 30 september 2014. Han tar bland annat upp den skogsbrand som drabbade Värmland och etniska konflikter och humanitära kriser i världen.

Eleverna ger exempel på värdeladdade ord, stilfigurer, metaforer och kroppsspråk.

Signe Eriksson är inte helt nöjd med kroppsspråket hos statschefen.

– Han rörde bara på huvudet när han tittade upp från sitt tal så det kändes inte så passionerat. Men han var säker och lugn, säger hon.

I den stora salen undervisar Magdalena Lind om retorik i reklam. Eleverna ser Volvos film med Zlatan, som läser Du gamla du fria till suggestiv musik.

Magdalena Lind och Marie Gilbertsson började att planera övergången till tvålärarsystem våren 2017. Inspiration fick de bland annat genom ett studiebesök i USA. Höstterminen 2017 var det dags för starten på Karolinska gymnasiet.

– Första året började vi med en trea för vi tror inte att man kan slå ihop två klasser från första året. Eleverna måste lära känna sin egen klass först, säger Marie Gilbertsson.

Några vinster, som de nämner med tvålärarskap, är höjd måluppfyllelse, att bedömningen blir mer likvärdig och att man har möjlighet att använda fler pedagogiska modeller. De har till exempel stationsundervisning. De kan vara ansvariga för var sin station och ha en station där eleverna arbetar själva.

Det här ska de göra om en vecka i historieämnet. Då är det en utställning om Förintelsen på en station, i ett klassrum har Marie Gilbertsson en samtalsföreläsning och i en tredje station visas en journalfilm.

Den vanligaste gruppstorleken är drygt 60 elever i två klasser. Men med tvålärarsystemet kan de ändå få mindre och mer anpassad gruppundervisning.

– I en sådan stor grupp finns det stora vinster med stationsundervisning. Då får man få ner eleverna i antal jämfört med att ha 32 elever själv. Fördelar finns också vid prov. Då kan jag till exempel vara med i stort sett alla elever medan Magdalena genomför muntligt prov med en eller två elever, säger Marie Gilbertsson.

En stor vinst tycker de det är att ha elever som läser svenska och svenska som andraspråk i samma grupp.

– Sva-eleverna har fått så mycket mer svenska i sig. Marie är också utbildad Sva-lärare, säger Magdalena Lind.

– Vi har också kunnat få fler timmar tack vare systemet att få dem i samma grupp. De som har det allra tuffast har kunnat få bra stöd och anpassningar, tillägger Marie Gilbertsson.

För att lyckas med tvålärarskap nämner de att man måste vara tydlig med sina olika roller och ha högt i tak.

– Och den största utmaningen är att ”kill your darlings”. Ett moment som jag har släppt är när jag berättar om min familjehistoria i avsnittet om mellankrigstiden, säger Marie Gilbertsson.

– Vi båda gick in i det här efter många års lärarerfarenhet med moment som vi vet att vi gillar. Vi vet också att vi har olika styrkor där vi verkligen kan komplettera varandra.

Genom tvålärarskapet kan de också ge eleverna bredare bedömning och bredare underlag för betygen. Men vad händer när de har olika uppfattningar?

– Det händer inte så ofta. Och eleverna bedöms alltid anonymt. Vi kan diskutera och vet båda vad eleverna har gått igenom. De inspelen kan man inte få om man vill ha stöd i bedömning av en lärare som inte har arbetat med våra elever, säger Marie Gilbertsson.

– Så här lite diskussioner med eleverna om deras betyg har vi inte upplevt tidigare, tillägger Magdalena Lind.

Marie Gilbertsson och Magdalena Lind har får flera utmärkelser för arbetet med tvålärarskap. I höstas belönades de med Helgepriset på 125 000 kronor med uppdraget att skriva en bok om arbets­sättet. Det blir en handbok med handfasta tips som kommer ut till julen.

– Vi har kommit halvvägs med boken. Vi vill på ett sätt skriva den boken som vi själva skulle velat ha. Tvålärarskap är ovanligt i gymnasieskolan, säger Marie Gilbertsson.

Det blir en helt annan dynamik jämfört med att undervisa själv.

En nackdel med tvålärarskap är att eleverna kan vara nervösa inför starten. En annan är att man måste var noga med den tid som finns för planering.

– Vi måste vara jättefokuserade och disciplinerade de få timmar vi har med gemensam planering. Det är heliga tillfällen med dagordning, säger Marie Gilbertsson.

– Någon gång har eleverna också tyckt att de fått dubbla budskap av oss. En del elever kan också vara blyga i början med en stor grupp, säger Magdalena Lind.

De är noga med att utvärdera tvålärarskapet. Och mellan 93 och 96 procent av elverna har svarat att de vill fortsätta med två lärare i klassrummet.

Andra lärare på skolan har visat intresse för arbetssättet men ingen annan har börjat med tvålärarskap. För att det ska kunna genomföras behövs dock en stor sal och det ska fungera schematekniskt.

De båda lärarna lyfter också fram att det blir en annan stämning med tvålärarskap. Och att det är roligt.

– Det blir en helt annan dynamik jämfört med att undervisa själv. Det ger härliga samtal mellan oss och man kommer nära eleverna under lektionerna, säger Magdalena Lind.

Något som också framgår i elevernas utvärdering:

”Det är roligt när de pratar och skojar med varandra. Det blir liksom mer liv i undervisningen”, skriver en elev.

Extra anpassningar är också något som de tycker fungerar bättre med tvålärarskapet. Ett exempel är att kunna ha närläsning i historia. En av lärarna kan arbeta med 55 elever med instuderingsfrågor och traditionell undervisning.

– Då kan den andra gå i väg med fem elever och närläsa texten om franska revolutionen med alla begrepp, för att ta ett exempel, säger Marie Gilbertsson.

– Tänk vilken vinst det skulle kunna vara i till exempel biologi med tvålärarskap med alla begrepp som finns där.

Anpassningar kan också göras med prov. Där en grupp skriver provet medan de andra får det muntligt.

Magdalena Lind berättar att det finns sex olika modeller med tvålärarskap där grunden är att arbeta med hela gruppen. En modell är när en undervisar och den andra observerar.

– Snacka om kollegialt lärande. En av oss kan ta ansvaret för en timme och den andra låtsas att vara delaktig men uppgiften är att observera någon elev, gruppen eller kollegan. Det har man aldrig möjlighet till annars.

– Man får en timme att noggrant kunna se vad som fungerar för en elev som kanske har svårigheter, eller vad som fungerar för gruppen, säger Marie Gilbertsson.

Den undersökning som de försökt att göra över elevernas måluppfyllelse visar att de som ligger i mittenspannet ligger kvar, de som ligger i det övre spannet har fått ännu högre betyg och de som har legat i det lägre har höjt sina resultat.

– Det är ingen vetenskaplig undersökning men vi har jämfört med hur det har sett ut tidigare för de här eleverna och hur det ser ut i andra ämnen. Det går inte att falla mellan stolarna när du har det tufft om det finns två lärare i gruppen

Så är det dags för återsamling i sal 3205. Några elever vill fortsätta att visa filmklipp för sina lärare medan andra plockar tillbaka sina mobiler som ligger i en röd plastbox.

– De här lektionerna är långa, säger en elev.

– Ja, men tänk vad mycket vi har hunnit med, säger Magdalena Lind och drar upp gardinerna efter filmvisningen för att släppa in vårljuset ett stenkast från Örebro slott.